För att uppnå hållbara livsstilar finns idén om en tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling som ett ideal. Således ses att bygga en tät stad som en riktning mot att bygga hållbart, både inom den sociala, ekonomiska och ekologiska aspekten. Problemet som denna studie vill belysa är att det inte finns en enhetlig och tydlig definition av vad socialhållbarhet innebär i en stad. Trots detta kopplas begreppet täthet till social hållbarhet.Syftet med uppsatsen är således att utveckla en djupare förståelse för hur begreppen socialhållbarhet och täthet förhåller sig till varandra i kommunal planering. Vidare ska begreppen undersökas var för sig för att påvisa sambandet mellan täthet till social hållbarhet. Arbetet avgränsas geografiskt till Örebro kommun. Detta för att Örebro kommun är omnämnd för sin handlingsplan för hur Örebro stad ska förtätas enligt Boverkets idéskrift “Rätt Tätt”.Frågeställningen ifrågasätter hur täthet och social hållbarhet förhåller sig till varandra i kommunal planering. För att besvara frågeställningen ställs två underfrågor kring hur Örebro kommun förhåller sig till täthet respektive social hållbarhet på översiktsplanenivå. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån definitionen av begreppen täthet och socialhållbarhet, då dessa anses vara relevanta utgångspunkter. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna har sambandet mellan den fysiska planeringen och människans sociala livundersökts. Resultaten visar att en tät stad och social hållbarhet påverkar och bidra till varandra. Genom arbete mot att skapa en tät stadsstruktur kan med andra ord en ökad social hållbarhet uppnås. Även om den fysiska planeringen används för att förbättra sociala faktorer kan den inte som enskild faktor garantera ett visst utfall, utan endast skapa förbättrade möjligheter och förutsättningar är att uppnå en ökad social hållbarhet.

The world's and Sweden's population continues to increase and there is a need to build more residences. To ensure that the Swedish environmental goal of a good built environment (God bebyggd miljö) is achieved, and the earth's scarce resources are managed, densification is considered by Boverket to be a good planning method wherein buildings are concentrated in those places which contain the best conditions. However, this means that previously unexploited green areas may need to be developed, which entails negative local consequences for ecological and social sustainability. It is additionally not uncommon for strong citizen dissatisfaction to arise when a municipality develops a green area, and some feel that the municipality does not communicate and include the citizens in a satisfactory manner. The Tumba skog project in Botkyrka municipality is a typical example of this phenomenon. During the planning process, many criticisms were received regarding shortcomings in the investigations and poorly executed planning, as well as a desire for more influence and better information. When examining this case, however, no significant flaws could be found in any part of the project, which illustrates the problems surrounding the realization of controversial planning projects, and the associated dissatisfaction that seems to inevitably arise. / Världens och Sveriges befolkning fortsätter att öka och det finns ett behov att bygga fler bostäder. För att säkerställa att miljömålet god bebyggd miljö uppnås och jordens resurser hushålls med anser Boverket att förtätning är en bra planeringsmetod, där bebyggelse koncentreras på de platser som har de bästa förutsättningarna. Detta betyder emellertid att tidigare oexploaterade grönområden kan behöva tas i anspråk, vilket innebär lokalt negativa konsekvenser för den ekologiska och sociala hållbarheten. Det är dessutom inte ovanligt att kraftigt missnöje uppstår när en kommun bebygger ett grönområde, samt att medborgare upplever att kommunen inte kommunicerar och inkluderar dem på ett tillfredsställande sätt. Projektet Tumba skog i Botkyrka kommun är ett typiskt exempel på detta fenomen. Under planeringsprocessen inkom ett flertal synpunkter angående brister i utredningarna och dåligt genomförd planering samt en önskan om mer inflytande och bättre informering. Vid granskning av detta fall kunde emellertid inga betydande brister återfinnas i någon del av projektet, vilket illustrerar problematiken kring att genomföra kontroversiella planerings-projekt och det anknutna missnöje som till synes ofrånkomligen uppstår.

Dagens stadsplanering handlar mycket om förtätning av städer. Täta städer kan idag ses som ett slags ideal och det finns flera strategier och dokument för hur man kan förtäta en stad. Det här arbetet handlar om vad som menas med en tät stad och utreder hur en stads täthet kan mätas. Detta görs dels genom en litteraturstudie, dels genom en fallstudie. Litteraturstudien utreder olika teorier och metoder kring begreppet tät stad och hur denna kan mätas utifrån tre dimensioner; fysisk täthet, flödestäthet samt upplevd täthet. Fallstudien studerar tätheten i tre stadsdelar i Stockholms innerstad utifrån dessa teorier och metoder. Rapporten visar att det finns flera olika sätt att se på och mäta en stads täthet, vilket indikerar att en tät stad inte har en klar definition.

During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. / Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.

Even if the courtyard as a specific area lacks a clear description within PBL, there is a relatively unified view of what the courtyard is within research and academic work. The view of the courtyard as an extension of the living room has been repeated by several and suggests that the courtyard is a place that should accommodate and enable uses connected to the home. This common meaning is not only valid for our time but also historically. The Swedish courtyards have throughout history been marked as a compiling surface for what the home was unable to provide as well as being an insight into the spirit of the times. In a period where we live more isolated from our neighbors, the social context has changed, and the purpose of courtyards has become increasingly blurred.Based on three selected study areas, this paper aims to examine, from a planning perspective, the role of the Swedish courtyards in society and how they are used and can be used to fulfill more sustainable cities. Results show a generally passive attitude to the design of today's courtyards, where its outcome relies heavily on the developers' implementation. The result also shows the importance of creating spatiality, perceived emotions, and assets within the courtyard already during the planning stage in order to not only be able to offer attractive courtyards, but also sustainable environments within cities in a metropolitan environment. / Även om bostadsgården som specifik yta saknar tydlig skildring inom plan- och bygglagen (PBL) finns det inom forskning och verk en relativt enad syn på vad bostadsgården faktiskt är. Synen på bostadsgården som en förlängning av hemmet är en skildring som återkommer, vilken står för uppfattningen att gården är en plats som ska tillgodose och möjliggöra användning som är kopplat till hemmet. Denna gemensamma bild är inte bara giltig för vår tid utan även historiskt. Utöver att bostadsgårdar under historien utgjort en kompletterande yta till hemmet har de vidare speglat, och därmed även gett en insyn i, tidens anda. I en period där vi lever mer isolerat från våra grannar har gården som en självklar social yta ändrats och bostadsgårdars syfte har blivit alltmer suddigt. Baserat på tre utvalda studieområden har denna studie utifrån ett planeringsperspektiv undersökt bostadsgårdars roll i dagens samhälle, och hur de används och kan användas för att bidra till mer hållbara städer. Resultatet visar på en generellt passiv hållning till utformning av dagens bostadsgårdar, där utfallet till stor del överlämnas åt byggherrarna i själva genomförandefasen. Resultatet visar även på vikten att redan under planeringsskedet lägga fokus på att skapa rumslighet, planera för vilka känslor man tänker sig att bostadgården ska ge upphov till samt vilka funktioner gårdarna ska fylla. Detta för att inte bara kunna erbjuda attraktiva bostadsgårdar, utan även hållbara miljöer som en viktig beståndsdel i storstadsmiljöer.

Urban täthet är ett ideal som präglar dagens stadsplanering. Det framgår från styrdokument och andra handlingar samt de förtätningsprojekt, t.ex. Hagastaden i Stockholm, som är ett resultat av dessa. Denna uppsats syftar till att söka förståelse för hur urban täthet och rymlighet balanseras i just Hagastaden, samt hur Hagastaden liknar respektive skiljer sig från andra bebyggelseområden i detta avseende. En täthetsjämförelse utförs mellan Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden, ett annat förtätningsprojekt i Stockholm, dels på områdesnivå och dels på kvartersnivå. På områdesnivå beräknas exploateringstal över ett helt detaljplaneområde. I Hagastaden väljs planområde DP1 och i Norra Djurgårdsstaden planområde etapp Västra. På kvartersnivå beräknas nettoexploateringstal, markutnyttjande (andel bebyggd mark) och rymlighetstal, enligt definitioner angivna av Rådberg et al (1996), för ett kvarter i respektive område. I Hagastaden väljs kvarter Cellen och i Norra Djurgårdsstaden kvarter Töfsingdalen. Dessa kvarter jämförs även med de huvudgrupper av svenska stadstyper som beskrivs av Rådberg et al. Hagastadens offentliga friytor, dvs park- och torgytor, analyseras utifrån riktlinjer från styrdokumentet Grönare Stockholm samt den s.k. Alviksmodellen. Resultatet av täthetsjämförelsen visar vidare att Hagastaden är avsevärt tätare än både Norra Djurgårdsstaden och huvudgrupperna av svenska stadstyper. Planområde DP1 i Hagastaden har ett områdesvist exploateringstal på 2,54, jämfört med 1,65 för etapp Västra i Norra Djurgårdsstaden. Vidare har kvarter Cellen i Hagastaden ett nettoexploateringstal på 4,20, jämfört med 2,57 för kvarter Töfsingdalen i Norra Djurgårdsstaden. Båda kvarter överstiger alla huvudgrupper av svenska stadstyper med avseende på nettoexploateringstal, men liknar mest huvudgruppen Storstadsmässiga kvarter. Skillnaden i nettoexploateringstal verkar därmed bero på skillnaden i hushöjd, där kvarter Cellen har en genomsnittlig hushöjd på 11,1 våningar och kvarter Töfsingdalen 7,1 våningar. Planområde DP1 i Hagastaden med 16,7 % offentlig friyta Alviksmodellens riktlinje på minst 15 % offentlig friyta. Planområdet uppnår dock inte riktlinjen på minst 10 m2 offentlig friyta per boende med en offentlig friytetillgång på endast 6 m2 per boende. Vidare möts riktlinjerna för en god park- och naturtillgång endast delvis. / Urban density is an ideal that characterizes today's urban planning in Sweden. This is evident from various general planning documents as well as the densification projects, e.g. Hagastaden in Stockholm, which are a result of these. This paper aims to find an understanding of how urban density and spaciousness are balanced in Hagastaden, and how Hagastaden resembles or differs from other development areas in this respect. Hagastaden and Norra Djurgårdsstaden, another densification project in Stockholm, are compared with respect to density, partly at an area level and partly at a block level. As for the area level, the floor space index (FSI) is calculated for an entire detailed development plan area. In Hagastaden’s plan area DP1 and in Norra Djurgårdsstaden plan area etapp Västra. As for the block level, the floor space index (Swedish: nettoexploateringstal), land use (Swedish: andel bebyggd mark) and spaciousness index (Swedish: rymlighetstal) are calculated, as defined by Rådberg et al (1996), for one block in each area. The block Cellen is chosen in Hagastaden and in Norra Djurgårdsstaden the block Töfsingdalen. These blocks are also compared with the main groups of Swedish city types as described by Rådberg et al. Hagastaden's public open spaces, i.e. park and square areas, are analyzed based on guidelines from the document Grönare Stockholm and the so called Alviksmodellen. The result of the density comparison shows that Hagastaden is considerably denser than both Norra Djurgårdsstaden and the main groups of Swedish city types. DP1 in Hagastaden has an area-wide floor space index of 2.54, compared to 1.65 for etapp Västra in Norra Djurgårdsstaden. Furthermore, the housing block Cellen in Hagastaden has a floor space index of 4.20, compared to 2.57 for Töfsingdalen in Norra Djurgårdsstaden. Both blocks exceed all main groups of Swedish city types with respect to floor space index, but most closely resemble the main group Big city blocks (Swedish: Storstadsmässiga kvarter). The difference in floor space index seems to be mainly due to the difference in number of floors, where the block Cellen has an average number of 11.1 floors and the block Töfsingdalen 7.1 floors. DP1 in Hagastaden, with a 16.7 % share of public open space, achieves the Alviksmodellen guideline of at least 15% public open space. However, it does not achieve the guideline of at least 10 m2 of public open space per resident with only 6 m2 per resident. Furthermore, the guidelines for good access to park and nature are only partly met.

A dense, cohesive, and mixed-use urban development is today often seen as an ideal to achieve sustainability in urban districts, where densification is described as a strategy for the development of Sweden's cities. However, densification is not problem-free, and brings with it several challenges, not least for social sustainability. Gentrification, social inequality, as well as reduced green areas and public spaces, are examples of possible consequences of densification. Furthermore, social sustainability is a difficult-to-define concept that lacks a general scientific foundation for analysis, creating challenges for how the sustainability dimension should be achieved in practice. The purpose of the study was to understand if it is possible to create densely built, mixed-use, and attractive urban districts without compromising social sustainability, and if so, how this can be done in the best possible way. The relationship between density and social sustainability was studied through a case study of the future Slakthusområdet, with the hope of generating guidelines for how cities can be densified attractively while promoting social sustainability. To answer the research question – "How is a densely built urban district created while simultaneously promoting the social sustainability of the district?" – calculations were made regarding the future outdoor environments of the Slakthusområdet, as well as semi-structured interviews with key stakeholders in the project. Clear connections were shown in the results between the calculations and the interviews. The measurement results revealed significant discrepancies regarding spaciousness, density, and the space of residential courtyards, which were also reflected in the respondents' answers during the interviews. Furthermore, the calculations showed positive results in terms of street width, intersection density, walking distance to public spaces, and mixed-use, which corresponded to the ambitions expressed in the interviews regarding proximity, good accessibility, sustainable mobility, and a functioning everyday life for all residents and visitors. According to the study's conclusion, urban districts should be densified based on the unique conditions and needs of the site in a way that promotes good habits, well-being, and a high quality of life for everyone in the area. All forms of density should be studied in development projects to create a supply of what is demanded in cities while protecting social values. A balance should be achieved between physical and non-physical factors based on the context of the urban district while strengthening important social values in the place being developed. Finally, densification should be carried out with an understanding of the urban structure’s impact on human behavior by creating an even distribution of functions that promote proximity in the district and align with the site's conditions and needs. In connection with the study, guidelines were developed regarding collaboration, the planning process, flexibility, measurement methods, and the development of infrastructure as support in the development of densely built and socially sustainable urban districts. / En tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling ses idag som ett ideal för att uppnå hållbarhet i stadsdelar, där förtätning beskrivs som en strategi för Sveriges städers utveckling. Stadsförtätning är dock inte problemfritt utan för med sig en del utmaningar, inte minst för social hållbarhet. Gentrifiering, social ojämlikhet, samt minskad yta för grönområden och offentliga platser är exempel på möjliga följder av stadsförtätning. Social hållbarhet är dessutom ett svårdefinierat begrepp som saknar en allmänvetenskaplig grund för analys, vilket skapar utmaningar för hur hållbarhetsdimensionen ska uppfyllas i praktiken. Studiens syfte var att förstå om det är möjligt att skapa tätbebyggda, funktionsblandade och attraktiva stadsdelar utan att den sociala hållbarheten äventyras, och i så fall hur detta görs på bästa sätt. Sambandet mellan täthet och social hållbarhet studerades genom en fallstudie av utvecklingen av det framtida Slakthusområdet med hopp om att frambringa riktlinjer för hur städer kan förtätas attraktivt och samtidigt främja social hållbarhet. För att besvara studiens forskningsfråga – "Hur skapas en tätbebyggd stadsdel samtidigt som den sociala hållbarheten i stadsdelen främjas?" – utfördes beräkningar om Slakthusområdets framtida utemiljöer, samt semistrukturerade intervjuer med ansvariga aktörer i projektet. Resultaten om framtida Slakthusområdet visade tydliga samband mellan beräkningar och intervjuer. Mätresultaten redovisade stora avvikelser i fråga om rymlighet, täthet, och yta bostadsgårdar, vilket också speglades i intervjurespondenternas svar. Vidare visade beräkningarna goda resultat inom aspekterna gatubredd, korsningstäthet, gångavstånd till offentliga platser, och funktionsblandning, vilket stämde överens med de ambitioner som framfördes i intervjuerna om närhet, goda framkomlighetsmöjligheter, hållbar mobilitet, samt ett fungerande vardagsliv för alla invånare och besökare. Enligt studiens slutsats bör stadsdelar förtätas utifrån platsens unika förutsättningar och behov på ett sätt som leder till goda vanor, välmående, och hög livskvalitet för alla i stadsdelen. Alla former av täthet bör studeras vid utvecklingsprojekt för att skapa ett utbud av det som efterfrågas i städer samtidigt som det värnas om sociala värden. En balans bör uppnås mellan fysiska och icke-fysiska faktorer utifrån stadsdelens sammanhang samtidigt som betydelsefulla sociala värden stärks på platsen som utvecklas. Slutligen bör förtätning ske med förståelse för stadsstrukturens påverkan på det mänskliga beteendet genom att det skapas en jämn fördelning av funktioner som främjar närhet i området och som stämmer överens med platsens förutsättningar och behov. I samband med studien togs det slutligen fram riktlinjer i fråga om samarbete, planprocessen, flexibilitet, mätmetoder och utveckling av infrastruktur som stöd i utvecklingen av tätbebyggda och socialt hållbara stadsdelar.

Nordhydraulic är ett företag i Kramfors som tillverkar hydrauliska ventiler. Hydrauliska ventiller används inom en mängd olika områden för att styra hydrauliska maskiner. För att hydrauliska ventiler ska fungera korrekt måste dessa vara täta. På Nordhydraulic används en täthetsprovare av modell Nolek S9 N för att göra täthetstester. Täthetsprovaren fyller upp ventilerna med ett förbestämt tryck och mäter sedan flödet av luft in till ventilen som krävs för att bibehålla trycket. Idag har denna metod stora problem med falskt negativa resultat i monteringslinan, vilket innebär att täta ventiler ibland ger ett resultat som visar läckage och därför bildar en flaskhals i monteringen. Detta beror på att det finns många utrymmen i ventilen där luften har svårt att ta sig in. Syftet med det här arbetet var att ta fram ett bättre testprogram, alltså tidsinställningar av de olika parametrarna som används, till Nolek S9 N för att användas i täthetsprovningen för att minska stopp i monteringen. Framtagningen av detta program gjordes genom att göra mätningar med olika tidsinställningar samt anslutningsmetoder för att hitta de viktigaste parametrarna till programmet. Därefter gjordes mätningar på ventiler med monterings- och gjutfel för att se vilket flöde läckaget har vid dessa fel.  Arbetet resulterade i tre olika program för ventilen RS210 som vid tester i monteringen uppnådde godkäna resultat snabbare än det tidigare programmet som användes och med färre falskt negativa resultat. Slutsatsen är att de program som har tagits fram bör ge en förbättring av täthetsprovningen samt att den nuvarande gräns för godkända läckage kan höjas till 50 mm^3/s utan att missa de monteringsfel som kan uppstå. / Nordhydraulic is a company in Kramfors that manufactures hydraulic valves. Hydraulic valves are used in a variety of areas to control hydraulic machines. For hydraulic valves to function properly, they must be tight. At Nordhydraulic, a leak tester called Nolek S9 N is used to determine if valves are tight. The leak tester fills the valves with a predetermined pressure and then measures the flow of air into the valve required to maintain the pressure. Today, this method has major problems with false negative results in the assembly line, which means that tight valves may give a result that indicates leakage and thus can lead to a bottleneck in the assembly. This is because there are many spaces in the valve that are difficult to reach by the air. The purpose of this work was to develop a better program for the Nolek S9 N to be used in the leak test to reduce assembly stops. The development of this program is done by making measurements with different time settings as well as connection methods to find the most important parameters of the program. Then, measurements are made on valves assembly errors and casting errors to see what flow the leakage has at these errors. The work resulted in three different programs for the RS210 valve, which in tests in the assembly achieved approved results faster than the previous program and with fewer false negative results. The conclusion is that the developed program could provide an improvement of the leak test and that the current limit for approved leakage can be increased to 50 mm^3/s  without missing the assembly errors that may occur.

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

Det har gått över ett år sedan viruset Covid-19 klassificerades som en pandemi i världen. Händelsen har förändrat vårt sätt att leva, på ett sätt som vi inte hade en aning om innan. Restriktioner, rekommendationer och nya lagändringar har abrupt implementerats i samhället. Genom att stanna hemma från vardagliga aktiviteter som skola och jobb, liksom att begränsa antalet personer i sin närhet, skulle sociala möten minska och viruset därmed hämmas. Viruset finns dock fortfarande omkring oss och vi fortsätter att anpassa oss. Syftet med studien är att undersöka hur behovet av offentliga platser har förändrats under covid-19-pandemin och om dessa behov möts av stadsutformningen i Stockholm. Vidare undersöks om det är möjligt att skapa en tät stadsbebyggelse som främjar social hållbarhet och som fungerar i kristider. Stadsplaneringsideal förändras över tid och i detta nu ligger betoningen på mångfald, hållbarhet och stadsmässighet. Områdena Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Liljeholmskajen i Stockholm ligger till grund för undersökningen eftersom dessa är uppförda under samma tid och präglas av liknande stadsplaneringsideal. Metoden som har använts i studien utgörs av enkäter, en kvalitativ områdesanalys och intervjuer med boende i respektive område. Studien visar att varken de nationella rekommendationerna eller stadens egna visioner för utformning av nya stadsbyggnadsprojekt har beaktats någon högre grad i de undersökta områdena. Låg prioritering av grönområden och parker är ett exempel, ytor för barn är ett annat, vilket framkommer av de kvalitativa områdesanalyserna. Enkätresultatet från områdesundersökningen stöder tidigare studier som visar att människor använder rekreationsområden, som parker och grönområden, i större utsträckning under pandemin. Utbudet av service i närområdet verkar också spela en större roll under pandemin. En slutsats är att den upplevda tätheten bör prioriteras i stadsplaneringen för att skapa socialt hållbara stadsmiljöer. Genom att inkludera multifunktionalitet i formandet av allmänna platser tror vi att temporära samhällsförändringar och krav lättare kan mötas. / It has been over a year since the cov-sars-19 virus was categorised as a pandemic across the world. It has changed our way of living in a way we did not see coming. Restrictions, recommendations and laws were rapidly introduced in society. By staying home from everyday activities such as school and work, as well as reducing the amount of people one meets, gatherings would be reduced, and the virus could be fought. Yet, we are still trying to adapt. The aim of this study is to analyse the new needs of public spaces during the pandemic and whether the built environment in Stockholm meets those expectations. Further, it seeks to examine whether it is possible to create an urban agglomeration while focusing on a socially sustainable environment that would also be suitable during times of crisis. City planning changes over time and forms new ideals and principles. Currently, diversity, sustainability, and urbanity are important ways of thinking about city planning. Therefore, this study has focused on three areas in Stockholm: Hammarby Sjöstad, The Stockholm Royal Seaport, and Liljeholmskajen. Those areas are all the result of the same way of planning. The methods used in this study are questionnaires for each area, as well as a qualitative analysis and interviews. Despite the existence of national recommendations and visions for planning new urban areas, it appears that there is a difference in how they have been taken into consideration for the areas in this study. Between the areas, there is an obvious difference in the implementation of green areas, playgrounds, and parks, among other things. This observation emerges from the results of the questionnaires, as well as from the theory. A distinct pattern of much greater use by residents of recreational areas such as parks and other green spaces than before the pandemic can also be observed. This is a result of needing spaces in the city where distancing is possible. The neighborhood and its supply of services tends to play a bigger role during the pandemic. The study concludes that to be able to create socially sustainable environments, it is important to focus on the perceived density in city planning. By incorporating multifunctionality in the form of public spaces, we believe temporary changes and demands can more easily be met.