<p>In this study the practical work with the EU Water Framework starts on the island of Gotland. 33 lakes and 32 streams have been characterized and classified regarding to their ecological status. The aim with the characterisation is to create a uniform discription of all waterbodies and a comparable estimation for the future. The aim with the classification is both to study the waterbodies ecological status and to gain knowledge of where the resources should be concentrated so that the ecological status in all waterbodies will be good in 2015.</p><p>The characterisation has been done according to the EU Water Framework Directive, and the factors that have been applied are the mean depth and area of the lake. The length and size on the catchment area are the factors that have been used on streams. The classification is issued from biological, chemical and hydromorphological elements. The biological elements in both lakes and streams are fish and benthic macroinvertebrates. The chemical elements in lakes consist of total phosphorus, total nitrogen, quotient total nitrogen/total phosphorus, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The chemical elements in streams consist of area-specific losses of total phosphorus and total nitrogen, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The hydromorphological elements are lakes that are regulated, streams that have been straightened out and streams that have something stopping sawing fish.</p><p>The result of the characterisation shows five different sea types: large and deep seas, meanlarge and deep seas, meanlarge and shallow seas, small and deep seas as well as small and shallow seas. The result from the classification shows that 26 lakes have high or good ecological status. However, this still means that the seven lakes Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk and Paviken have moderate ecological status. 15 streams have good or high ecological status, while nine have moderate status. These nine streams are Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån as well as Västergarnsån. The ecological status could not be decided in eight streams, due to the low number of facts. All lakes and streams with moderate ecological status, except Bondansträsk, have recieved this estimation as a result of the high substance of nutrients. While fish in Bondansträsk is not good, the lake recieved the estimation moderate status.</p> / <p>I detta examensarbete inleds det praktiska arbetet med ramdirektivet för vatten på Gotland. I enlighet med vattendirektivet har 33 gotländska sjöar och 32 gotländska vattendrag karakteriserats och klassificerats utifrån ekologisk status. Syftet med karakteriseringen är att skapa en enhetlig beskrivning av samtliga vattenförekomster, vilket ger ett jämförbart underlag inför fortsatta bedömningar av sjöar och vattendrag på Gotland. Syftet med klassificeringen är att dels ta reda på den ekologiska statusen för gotländska ytvatten, dels att få kunskap om var resurserna bör läggas för att en god ekologisk status skall uppnås till år 2015.</p><p>Karakteriseringen utfördes enligt vattendirektivets system B, och de faktorer som användes är maxdjup och sjöarea för sjöar samt längd och avrinningsområdets area för vattendrag.</p><p>Detta resulterade i fem sjötyper: stora och djupa sjöar, stora och grunda sjöar, mellanstora och grunda sjöar, små och djupa sjöar samt små och grunda sjöar. Vattendragen indelades i fyra typer: långa vattendrag med stort avrinningsområde, långa vattendrag med mellanstort avrinningsområde, korta vattendrag med mellanstort avrinningsområde samt korta vattendrag med litet avrinningsområde.</p><p>Klassningen utgick, i enlighet med vattendirektivet, från biologiska, kemiska och hydromorfologiska faktorer. Den biologiska klassningen i både sjöar och vattendrag gjordes med utgångspunkt från fisk och bottenfauna. Den kemiska bedömningen i sjöar gjordes utifrån totalfosfor, totalkväve, fosfor/kväve-kvot, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde. För vattendrag har arealspecifik förlust av fosfor och kväve, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde använts. Den hydromorfologiska bedömningen gjordes med hänsyn tagen till rätning av vattendrag, vandringshinder i vattendrag samt reglering av sjöar.</p><p>Resultatet av klassificeringen visar att hela 26 av de 33 undersökta gotländska sjöarna har hög eller god ekologisk status, och sju sjöar, Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk och Paviken, har måttlig ekologisk status. 15 av de 32 undersökta vattendragen har hög eller god ekologisk status, medan nio vattendrag, Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån samt Västergarnsån, har måttlig ekologisk status. Vidare har ekologisk status inte kunnat bestämmas för åtta vattendrag, då inte tillräckligt med data funnits för att kunna genomföra en rättvis bedömning. Samtliga sjöar och vattendrag som har måttlig ekologisk status, förutom Bondansträsk, har erhållit denna bedömning på grund av alltför höga halter respektive transporter av näringsämnena kväve och fosfor. Bondansträsk har fått detta omdöme eftersom tillstånd och avvikelse från jämförvärde för fisk inte är helt bra.</p>

Abstract: Acidification was categorized as the main environmental problem in Scandinavia during the 1960’s. Fortunately for Sweden, as with other countries in Scandinavia, has shown a process of recovery from acidification, by emission control. Further Sweden has had an extended liming program to mitigate the effects from acidification. Regarding the acidification assessment of the EU Water Framework Directive, it requires that EU members attain a ‘good ecological status’ in their surface waters. The status is defined as a deviation from a reference value and this is achieved using a reference reflecting a preindustrial state. As the waters are recovering from acidification the liming program can be reduced. Hence, there is a need to develop tools that can be used for decisions to stop liming in single waters. This study states three approaches: the well known hydrochemical model MAGIC, a meta-MAGIC model which calibrates the reference value computed by MAGIC model and paleolimnology studies. The latter is the key because it is the one that measures the reference value by immediate samples insitu. However, all methods have advantages and disadvantages, which allowed the development of an additional tool called meta-paleo for the same purpose. This meta-paleo model is designed based on an 11 years mean of contemporary water chemistry and paleolimnology data of 71 lakes. This tool for acidification assessment enables to work with few parameters of water chemistry. However it is concluded that the model has uncertainties, which should be evaluated so it can be used as a tool for decision making.

The aim of the study - to investigate interaction regularities of water flow energy distribution and stream beds during the naturalization process, to identify morphometric changes in the beds of streams and to assess the impact of these factors on the ecological status of rivers. To achieving this aim, 6 specific tasks were identified: 1 Designing geostatistical models of hydromorphological characteristics of regulated and natural river beds based on the field research results; 2 Identifying morphometric characteristics of river beds based on geostatistical models; 3 Determining regularities of the flow energy distribution and its interaction with the stream bed; 4 Determining the abundance and composition of grass and woody vegetation in the investigated sections of streams; 5 Determining the diversity, composition and abundance of macrozoobenthos and fish species; 6 Identifying the impact of flow energy distribution and stream bed interaction on the ecological status of rivers. / Darbo tikslas – ištirti vandens tėkmės energijos pasiskirstymo ir upelių vagų sąveikos dėsningumus, vykstant natūralizacijos procesams, nustatyti morfometrinius pokyčius upelių vagose lemiančius veiksnius ir įvertinti jų poveikį upių ekologinei būklei. Darbo tikslui pasiekti buvo sprendžiami 6 uždaviniai: 1) taikant natūrinių tyrimų rezultatus, sudaryti geostatistinius reguliuotų ir natūralių vagų hidromorfologinių charakteristikų modelius; 2) pasinaudojus gautais modeliais, nustatyti morfometrines vagų charakteristikas; 3) pasinaudojus gautais modeliais, išsiaiškinti tėkmės energijos pasiskirstymo ir jos sąveikos su upelių vaga dėsningumus; 4) ištirti žolinės ir sumedėjusios augalijos gausą ir jos sudėtį tiriamų upelių atkarpose; 5) nustatyti makrozoobentoso ir juo besimaitinančių žuvų rūšinę įvairovę, sudėtį ir gausą; 6) išsiaiškinti tėkmės energijos pasiskirstymo ir upelių vagų sąveikos įtaką upių ekologinei būklei.

In this study the practical work with the EU Water Framework starts on the island of Gotland. 33 lakes and 32 streams have been characterized and classified regarding to their ecological status. The aim with the characterisation is to create a uniform discription of all waterbodies and a comparable estimation for the future. The aim with the classification is both to study the waterbodies ecological status and to gain knowledge of where the resources should be concentrated so that the ecological status in all waterbodies will be good in 2015. The characterisation has been done according to the EU Water Framework Directive, and the factors that have been applied are the mean depth and area of the lake. The length and size on the catchment area are the factors that have been used on streams. The classification is issued from biological, chemical and hydromorphological elements. The biological elements in both lakes and streams are fish and benthic macroinvertebrates. The chemical elements in lakes consist of total phosphorus, total nitrogen, quotient total nitrogen/total phosphorus, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The chemical elements in streams consist of area-specific losses of total phosphorus and total nitrogen, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The hydromorphological elements are lakes that are regulated, streams that have been straightened out and streams that have something stopping sawing fish. The result of the characterisation shows five different sea types: large and deep seas, meanlarge and deep seas, meanlarge and shallow seas, small and deep seas as well as small and shallow seas. The result from the classification shows that 26 lakes have high or good ecological status. However, this still means that the seven lakes Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk and Paviken have moderate ecological status. 15 streams have good or high ecological status, while nine have moderate status. These nine streams are Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån as well as Västergarnsån. The ecological status could not be decided in eight streams, due to the low number of facts. All lakes and streams with moderate ecological status, except Bondansträsk, have recieved this estimation as a result of the high substance of nutrients. While fish in Bondansträsk is not good, the lake recieved the estimation moderate status. / I detta examensarbete inleds det praktiska arbetet med ramdirektivet för vatten på Gotland. I enlighet med vattendirektivet har 33 gotländska sjöar och 32 gotländska vattendrag karakteriserats och klassificerats utifrån ekologisk status. Syftet med karakteriseringen är att skapa en enhetlig beskrivning av samtliga vattenförekomster, vilket ger ett jämförbart underlag inför fortsatta bedömningar av sjöar och vattendrag på Gotland. Syftet med klassificeringen är att dels ta reda på den ekologiska statusen för gotländska ytvatten, dels att få kunskap om var resurserna bör läggas för att en god ekologisk status skall uppnås till år 2015. Karakteriseringen utfördes enligt vattendirektivets system B, och de faktorer som användes är maxdjup och sjöarea för sjöar samt längd och avrinningsområdets area för vattendrag. Detta resulterade i fem sjötyper: stora och djupa sjöar, stora och grunda sjöar, mellanstora och grunda sjöar, små och djupa sjöar samt små och grunda sjöar. Vattendragen indelades i fyra typer: långa vattendrag med stort avrinningsområde, långa vattendrag med mellanstort avrinningsområde, korta vattendrag med mellanstort avrinningsområde samt korta vattendrag med litet avrinningsområde. Klassningen utgick, i enlighet med vattendirektivet, från biologiska, kemiska och hydromorfologiska faktorer. Den biologiska klassningen i både sjöar och vattendrag gjordes med utgångspunkt från fisk och bottenfauna. Den kemiska bedömningen i sjöar gjordes utifrån totalfosfor, totalkväve, fosfor/kväve-kvot, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde. För vattendrag har arealspecifik förlust av fosfor och kväve, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde använts. Den hydromorfologiska bedömningen gjordes med hänsyn tagen till rätning av vattendrag, vandringshinder i vattendrag samt reglering av sjöar. Resultatet av klassificeringen visar att hela 26 av de 33 undersökta gotländska sjöarna har hög eller god ekologisk status, och sju sjöar, Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk och Paviken, har måttlig ekologisk status. 15 av de 32 undersökta vattendragen har hög eller god ekologisk status, medan nio vattendrag, Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån samt Västergarnsån, har måttlig ekologisk status. Vidare har ekologisk status inte kunnat bestämmas för åtta vattendrag, då inte tillräckligt med data funnits för att kunna genomföra en rättvis bedömning. Samtliga sjöar och vattendrag som har måttlig ekologisk status, förutom Bondansträsk, har erhållit denna bedömning på grund av alltför höga halter respektive transporter av näringsämnena kväve och fosfor. Bondansträsk har fått detta omdöme eftersom tillstånd och avvikelse från jämförvärde för fisk inte är helt bra.

Les cours d’eau et leurs bassins versants sont des systèmes complexes et en équilibre dynamique. Si l’on connait qualitativement assez bien la plupart des processus dont ils sont le siège (ex. transport de matière organique et de sédiments, transformation des litières, etc…), il est beaucoup plus difficile d’en avoir une représentation pertinente à la bonne maille compte tenu de l’emboitement d’échelles des processus, des déterminants terrestres agissant sur les milieux aquatiques et surtout des différents facteurs de stress qui s’y combinent. Nous avons mené une exploration dont le but était de rechercher les causes souvent multiples de dégradation de l’état écologique, d’en connaître l’étendue spatiale et la gravité, pour être en mesure de recommander des actions efficaces de restauration. Dans la première partie de cette thèse, nous avons développé des modèles explicatifs de l’état écologique à large échelle capables de donner des réponses applicables aux échelles de décision et de gestion, à savoir européenne, nationale et régionale avec comme objectif principal de comparer les relations entre les pressions combinées représentées par l’occupation du sol et l'état écologique des cours d’eau de quatre pays européens: la France, la Slovaquie, l'Estonie, et le Royaume-Uni (Angleterre et Pays de Galles). Cette étude a permis (i) d’établir une hiérarchie des catégories d’occupation du sol influant sur l'état écologique, en particulier l'agriculture et l'urbanisation, (ii) d’identifier des tendances régionales dans ces relations pression-impact et (iii) d’évaluer le poids relatif de la pression à l‘échelle du bassin et du corridor rivulaire, et l’effet tampon des zones rivulaires suivant la nature de leur couverture. Dans une deuxième partie, nous avons construit un corpus de modèles capables d’expliquer d’une part la variabilité des indices biologiques utilisés dans les réseaux et de prédire d’autre part l’état écologique des masses d’eau françaises non suivies par le réseau de contrôle et de surveillance (RCS). Cette étude a permis de montrer que : (i) le facteur le plus impactant pour l’état biologique qu’il soit mesuré à partir des macroinvertébrés, des poissons ou des diatomées était la physico-chimie, suivie de l’occupation du sol et de l’hydromorphologie et (ii) l’utilisation de ces trois types de pressions permettait de développer des modèles prédictifs de l’état biologique robustes et fiables. Dans une troisième partie, nous avons voulu tester si les relations entre les pressions à l'échelle locale et l'état écologique étaient hiérarchiquement influencées par la typologie régionale (basée sur les caractéristiques géographiques naturelles et les forces motrices). Ceci nous a permis de montrer que la prise en compte d’une typologie basée sur les forces motrices des bassins versants ne remettait pas en cause la hiérarchie des effets des pressions sur la biologie. Enfin, dans une quatrième et dernière partie, nous avons développé une approche nouvelle qui propose de prendre en compte les connaissances sur l’organisation des échelles et sur les liens entre pressions et état écologique, en construisant et en analysant un modèle structurel qui a permis de relier entre elles des variables latentes correspondant aux pressions d’occupation du sol, hydromorphologiques et physico-chimiques et d’analyser in fine leur effet sur l’état écologique mesuré ici à travers l’I2M2. Le développement de ce modèle a montré : (i) l’effet important de l’occupation du sol sur l’hydromorphologie et sur la physico-chimie et l’effet indirect qui en découle sur les macroinvertébrés, (ii) l’effet de l’hydromorphologie sur la mosaïque de substrats, la dynamique des nutriments et de la matière organique, impliquant un effet indirect majeur sur les macroinvertébrés / The rivers and their watersheds are complex systems in dynamic balance. If processes acting in stream are relatively well known (organic matter and sediment transport, litter degradation, etc ...), it is much more difficult to have a relevant representation of this functioning considering the hierarchy of scales, land determinants affecting aquatic environments and combined multiple stressors. We conducted an exploration whose purpose was to seek the multiple causes of degradation of the ecological status, to know the spatial extent and severity and to be able to recommend effective restoration actions. In the first part of the thesis, we developed large-scale models, based on existing data, to give answers applicable to the decision and management scales, i.e. European, national and regional. The main was to compare the relationships between the combined pressures represented by land cover and the ecological status of running waters in four European countries: France, Slovakia, Estonia, and UK (England and Wales). This first study allowed us i) to establish the hierarchy of the major influences that impact ecological status, particularly agriculture and urbanisation, ii) to identify regional patterns in these pressure-impact relationships and iii) to evaluate the relative weight of the pressures acting at the basin and riparian corridor scales, and the possible buffering effect of riparian land cover. In the second part of the thesis, we built a corpus of models capable of explaining the variability of the biological indices used in the survey network and also predict the ecological status of non-monitored water bodies in France. This permits to demonstrate that : (i) the parameters characterizing the load of nutrients and organic matter had a predominant effect on the three compartments, followed by land use and hydromorphology, (ii) it is possible to build models capable of predicting ecological status that are efficient and easily transferable, using data of different scales that influence the functioning of hydrosystems. In the third part, we tested if the relationships between local scale pressures and ecological status are hierarchically influenced by regional patterns (such as natural physiographic and/or driving forces). Introducing hierarchical factors in multi-stress models can lead to slight variations in responses of organisms to pressures according to their natural characteristics and their driving forces acting at catchment scale. And in the last part, the purpose of our approach was to take into account the nested scale organisation and the links between anthropogenic pressures and river ecological status by building - and analysing the results of - a model based on the PLS path modelling method. This method can be used to simultaneously analyse the effects of latent variables corresponding to land-use, hydromorphological and physico-chemical pressures on the ecological status of rivers, synthetically measured in this study by the macroinvertebrate-based French biotic index for wadeable rivers (I2M2). The development of this model should allow us to demonstrate : (i) the importance of land use effect exerted on both hydromorphology and physico-chemistry and their translation as an indirect effect on biological condition of streams, (ii) that hydromorphological alterations had an effect on substrates structure and nutrients and organic matter concentrations implying that hydromorphology has a major indirect effect on macroinverteb

Abstract This thesis examines temporal and spatial variations in the status of different rivers and streams of western Finland in terms of acidity and sources of acid load derived from the catchment area. It also examines the monitoring of acid runoff water derived from maintenance drainage in peatland forestry and suggests potential mitigation methods. A total of 17 river basins of different sizes in western Finland were selected for study, including rivers affected by both drainage of agricultural AS soils and forested peatlands. Old data from 1911–1931 were available, but most data were from the 1960s onwards and were taken from the HERTTA database. During 2009–2011, pH and conductivity measurements and water sampling were conducted. Biological monitoring for ecological classification was conducted in the Sanginjoki river system during 2008 and 2009. Three peatland forestry sites were selected to study acid leaching via pH and EC measurements and water sampling. Fluctuations in groundwater level in different drainage conditions were simulated and acid leaching was investigated in laboratory experiments in order to replicate a situation where the groundwater level drops and allows oxidation of sulphidic materials. It was found that river pH decreased and metal concentrations increased with runoff. The highest acidity observed coincided with periods of intense drainage in the 1970s and after dry summers in the past decade. Together with pH, electric conductivity and sulphate in river water were identified as suitable indicators of AS soils in a catchment, because they directly respond to acid leaching derived from AS soils. Acidity derived from organic acids was clearly observed in catchments dominated by forested peatlands and wetlands. Temporal and spatial variations in ecological status were observed, but monitoring at whole-catchment scale and during consecutive years is needed to increase the reliability of the results. Simulations on the potential effects of maintenance drainage in peatland forestry on runoff water quality showed a clear risk of oxidation of sulphidic materials during dry summers. This can be prevented mainly by avoiding too deep drainage. Knowledge of the hydrochemical impacts of acidic load derived from AS soils and drained peatlands is necessary for land use planning and sustainable water management of river basins affected by these soils. / Tiivistelmä Tutkimuksessa tarkastellaan Suomen länsirannikon happamuudesta kärsivien jokivesistöjen tilan ajallista ja paikallista vaihtelua. Tutkimuskohteena on sekä happamien sulfaattimaiden että ojitettujen turvemaiden jokivesistöjä. Tutkimuksessa tarkastellaan myös sulfidipitoisilta metsäojitetuilta turvemailta valuvaa happamuutta sekä ehdotetaan tällaisille kohteille soveltuvia keinoja huuhtouman ehkäisemiseksi. Tutkimukseen valittiin 17 erikokoista jokivesistöä, joiden valuma-alueella on sekä happamia sulfaattimaita että metsäojitettuja turvemaita. Varhaisin väitöskirjaan sisällytetty aineisto on vuosilta 1911–1931. HERTTA-tietokannasta poimittiin aineistoa happamuusmuuttujista 1960-luvulta alkaen. Vuosina 2009–2011 suoritettiin pH- ja sähkönjohtavuusmittauksia sekä otettiin vesinäytteitä Siika- ja Pyhäjoen valuma-alueen joista sekä näiden välissä sijaitsevien pienempien valuma-alueiden joista. Ekologisen tilan selvittämiseksi otettiin biologiset näytteet Sanginjoen valuma-alueen joista ja puroista vuosien 2008 ja 2009 aikana. Kunnostusojituskohteilla seurattiin pH:n ja sähkönjohtavuuden muutoksia kokoojaojissa sekä otettiin vesinäytteitä. Pohjaveden pinnan vaihtelua selvitettiin sekä kenttämittauksilla että mallinnuksen avulla. Laboratoriokokeen avulla selvitettiin sulfidien hapettumista. Metallipitoisuudet nousivat ja pH laski valumien kasvaessa. 1970-luvulla toteutetut salaojitukset heijastuivat jokien happamuuden kasvuna. Myös viime vuosikymmenen kuivat kesät näkyivät veden happamuuden lisääntymisenä syksyn ylivirtaamatilanteissa. Veden pH, sähkönjohtavuus sekä sulfaatti ilmensivät happamien sulfaattimaiden esiintymistä valuma-alueella. Orgaanisista hapoista peräisin olevaa happamuutta havaittiin valuma-alueilla, joilla on runsaasti ojitettuja turvemaita. Ekologisen tilan ajallisen ja paikallisen vaihtelun vuoksi seurantaa tulisi toteuttaa peräkkäisinä vuosina sisällyttäen tarkasteluun valuma-alueen eri jokia ja puroja. Kunnostusojitukset voivat aiheuttaa happamuutta, jos ojitus ulottuu sulfidikerrokseen. Riski on olemassa poikkeuksellisen kuivina kesinä. Sulfidien hapettumista voidaan ehkäistä välttämällä liian syvien ojien kaivamista. Maatalouskäytössä olevilta happamilta sulfaattimailta ja ojitetuilta turvemailta peräisin olevan huuhtouman vaikutukset tulee tuntea, jotta valuma-alueiden maankäyttöä ja vesiensuojelua voidaan toteuttaa tehokkaasti.

During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. / Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.

Les milieux côtiers subissent de fortes pressions dues aux activités anthropiques. Ces pressions vont parfois impacter les écosystèmes benthiques. En Europe, des réglementations internationales, telle que la Directive Cadre sur l’Eau (DCE), ont vu le jour. La DCE a fixé un cadre pour obtenir le retour et le maintien d’un bon état écologique pour les masses d’eau côtières, jusqu’à un mile de la côte. Pour vérifier si ce bon état écologique est atteint, des outils de mesure adaptés et performants sont nécessaires. L’utilisation d’indices biotiques basés sur les faunes de foraminifères benthiques est un des moyens pour mesurer l’état des écosystèmes. Ces indices basés sur les faunes de foraminifères sont en pleine expansion, notamment en Méditerranée. En termes de méthodologie, nous avons pu améliorer une technique de concentration des foraminifères benthiques par séparation par densité, qui accélère le traitement des échantillons. L’indice TSI-Med a la particularité d’apporter une correction pour l’état trophique naturel, c’est-à-dire le taux d’enrichissement naturel en matière organique, sur la base de la granulométrie du sédiment. Nos données suggèrent néanmoins que cette correction est encore insuffisante. Nous avons également comparé plusieurs indices biotiques basés sur les faunes de foraminifères benthiques le long des côtes méditerranéennes françaises. Les indices basés sur la diversité, notamment l’exp(H’bc), ne sont pas adaptés à notre zone d’étude oligotrophe. Les indices basés sur les groupes écologiques d’espèces que nous avons testés (TSI-Med, Foram-AMBI et FSI) sont plutôt bien corrélés. Le principal facteur qui va induire des différences entre ces indices est la liste d’assignation écologique des espèces. Trop d’espèces n’ont pas encore été assignées et l’assignation de plusieurs espèces majeures est problématique. Néanmoins, nous avons montré que ces indices sont efficaces à détecter l’impact d’un enrichissement en matière organique diffus et/ou provenant de source ponctuelle, telle que les rejets de stations d’épuration (côte israélienne). Pour perfectionner ces indices, des efforts de caractérisation écologique des espèces doivent être poursuivis. / Coastal environments suffer from anthropogenic activities. Various types of pressure can have large impacts on benthic ecosystems. In Europe, international regulations, such as the Water Framework Directive (WFD), have been implemented. The WFD aims to attain and sustain a good ecological status for all coastal waters, up to one mile from the coast. To verify whether this good status has been reached, adapted and efficient measuring tools are needed. The use of biotic indices based on foraminiferal faunas are a mean to assess the ecosystem status. The use of indices based on foraminiferal faunas rapidly increases, especially in the Mediterranean. In terms of methodology, we were able to improve a method to concentrate benthic foraminifera by density separation, which accelerates the sample treatment. The TSI-Med index includes a correction to take into account the natural trophic state, i.e., the natural enrichment rate in organic matter, on the basis of sediment grain size. However, our data suggest that the applied correction is still insufficient. We also compared several biotic indices based on benthic foraminiferal faunas along the French Mediterranean coast. Indices based on diversity, such as the exp(H’bc), are not suited for our oligotrophic study area. The results of three tested indices based on ecological groups (TSI-Med, Foram-AMBI, FSI) are well correlated. The main factor inducing differences between the indices is the list of ecological assignments for the various species. In general, too many species have not yet been assigned to ecological categories and the assignment of several major species is problematic. Nevertheless, we show that the indices are already efficient in detecting the impact of diffusive organic matter enrichment or enrichment from point sources, such as sewage outlets (Israelian coast). To further perfection the foraminiferal indices, the efforts of ecological assignments of species have to be continued

This thesis deals with implementation of Water Framework Directive (2000/60/EC) in the Czech Republic. The study area was the Rolava River basin in the Ore Mountains (northwest of Bohemia). The ecological status assessment was applied to both - the main stream and relevant tributaries. Available hydrobiological and hydrochemical data enhanced with the field hydromorphological survey using the Hydroecological monitoring (HEM, Langhammer, 2007) were applied in this thesis. Results of the field survey were compared with two ecomorphological methods: LAWA-FS (LAWA, 2000) and EcoRivHab (Matoušková, 2003, 2007). As a final result, it was found out the water body on upper course of the Rolava River achieved good ecological status. Water body on lower course of the Rolava River and of the tributary the Nejdecký Brook were classified as not achieving good ecological status. The Rolava catchment has very specific conditions and huge potential to achieve the good status in the future.

This report was made as a part of ongoing work to improve the water management of the research area since the Water framework directive (2000/60/EG) states that all water bodies within the EU has to reach good-quality or better by 2027 at the latest. This report investigated the overall changes in classification of coastal waters in the Skagerrak and Kattegat water district in Sweden over management cycles. The aim was to identify quality elements of interest for further investigation and their trends of development. The study also assessed the impact of changes in the assessment criteria and if this has influenced the comparability between management cycles. The changes in overall Ecological status from cycle 1 to cycle 2 were small with only 6% of the water bodies improving their status with one class while 84% remained unchanged. However, from cycle 2 to cycle 3 the changes showed a more positive trend with 31% of the water bodies having an improvement by one class or more and 63% remaining unchanged. The changes in individual quality elements were not as clear and multiple suggestions for further studies to identify more reliable trends are made. This study indicates that the changes in assessment criteria has influenced the classifications investigated and further studies are needed. Development of a method to overcome these changes in assessment criteria are of great importance to be able to successfully compare the status of waterbodies between management cycles.