<p>In this study the practical work with the EU Water Framework starts on the island of Gotland. 33 lakes and 32 streams have been characterized and classified regarding to their ecological status. The aim with the characterisation is to create a uniform discription of all waterbodies and a comparable estimation for the future. The aim with the classification is both to study the waterbodies ecological status and to gain knowledge of where the resources should be concentrated so that the ecological status in all waterbodies will be good in 2015.</p><p>The characterisation has been done according to the EU Water Framework Directive, and the factors that have been applied are the mean depth and area of the lake. The length and size on the catchment area are the factors that have been used on streams. The classification is issued from biological, chemical and hydromorphological elements. The biological elements in both lakes and streams are fish and benthic macroinvertebrates. The chemical elements in lakes consist of total phosphorus, total nitrogen, quotient total nitrogen/total phosphorus, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The chemical elements in streams consist of area-specific losses of total phosphorus and total nitrogen, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The hydromorphological elements are lakes that are regulated, streams that have been straightened out and streams that have something stopping sawing fish.</p><p>The result of the characterisation shows five different sea types: large and deep seas, meanlarge and deep seas, meanlarge and shallow seas, small and deep seas as well as small and shallow seas. The result from the classification shows that 26 lakes have high or good ecological status. However, this still means that the seven lakes Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk and Paviken have moderate ecological status. 15 streams have good or high ecological status, while nine have moderate status. These nine streams are Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån as well as Västergarnsån. The ecological status could not be decided in eight streams, due to the low number of facts. All lakes and streams with moderate ecological status, except Bondansträsk, have recieved this estimation as a result of the high substance of nutrients. While fish in Bondansträsk is not good, the lake recieved the estimation moderate status.</p> / <p>I detta examensarbete inleds det praktiska arbetet med ramdirektivet för vatten på Gotland. I enlighet med vattendirektivet har 33 gotländska sjöar och 32 gotländska vattendrag karakteriserats och klassificerats utifrån ekologisk status. Syftet med karakteriseringen är att skapa en enhetlig beskrivning av samtliga vattenförekomster, vilket ger ett jämförbart underlag inför fortsatta bedömningar av sjöar och vattendrag på Gotland. Syftet med klassificeringen är att dels ta reda på den ekologiska statusen för gotländska ytvatten, dels att få kunskap om var resurserna bör läggas för att en god ekologisk status skall uppnås till år 2015.</p><p>Karakteriseringen utfördes enligt vattendirektivets system B, och de faktorer som användes är maxdjup och sjöarea för sjöar samt längd och avrinningsområdets area för vattendrag.</p><p>Detta resulterade i fem sjötyper: stora och djupa sjöar, stora och grunda sjöar, mellanstora och grunda sjöar, små och djupa sjöar samt små och grunda sjöar. Vattendragen indelades i fyra typer: långa vattendrag med stort avrinningsområde, långa vattendrag med mellanstort avrinningsområde, korta vattendrag med mellanstort avrinningsområde samt korta vattendrag med litet avrinningsområde.</p><p>Klassningen utgick, i enlighet med vattendirektivet, från biologiska, kemiska och hydromorfologiska faktorer. Den biologiska klassningen i både sjöar och vattendrag gjordes med utgångspunkt från fisk och bottenfauna. Den kemiska bedömningen i sjöar gjordes utifrån totalfosfor, totalkväve, fosfor/kväve-kvot, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde. För vattendrag har arealspecifik förlust av fosfor och kväve, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde använts. Den hydromorfologiska bedömningen gjordes med hänsyn tagen till rätning av vattendrag, vandringshinder i vattendrag samt reglering av sjöar.</p><p>Resultatet av klassificeringen visar att hela 26 av de 33 undersökta gotländska sjöarna har hög eller god ekologisk status, och sju sjöar, Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk och Paviken, har måttlig ekologisk status. 15 av de 32 undersökta vattendragen har hög eller god ekologisk status, medan nio vattendrag, Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån samt Västergarnsån, har måttlig ekologisk status. Vidare har ekologisk status inte kunnat bestämmas för åtta vattendrag, då inte tillräckligt med data funnits för att kunna genomföra en rättvis bedömning. Samtliga sjöar och vattendrag som har måttlig ekologisk status, förutom Bondansträsk, har erhållit denna bedömning på grund av alltför höga halter respektive transporter av näringsämnena kväve och fosfor. Bondansträsk har fått detta omdöme eftersom tillstånd och avvikelse från jämförvärde för fisk inte är helt bra.</p>

In this study the practical work with the EU Water Framework starts on the island of Gotland. 33 lakes and 32 streams have been characterized and classified regarding to their ecological status. The aim with the characterisation is to create a uniform discription of all waterbodies and a comparable estimation for the future. The aim with the classification is both to study the waterbodies ecological status and to gain knowledge of where the resources should be concentrated so that the ecological status in all waterbodies will be good in 2015. The characterisation has been done according to the EU Water Framework Directive, and the factors that have been applied are the mean depth and area of the lake. The length and size on the catchment area are the factors that have been used on streams. The classification is issued from biological, chemical and hydromorphological elements. The biological elements in both lakes and streams are fish and benthic macroinvertebrates. The chemical elements in lakes consist of total phosphorus, total nitrogen, quotient total nitrogen/total phosphorus, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The chemical elements in streams consist of area-specific losses of total phosphorus and total nitrogen, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The hydromorphological elements are lakes that are regulated, streams that have been straightened out and streams that have something stopping sawing fish. The result of the characterisation shows five different sea types: large and deep seas, meanlarge and deep seas, meanlarge and shallow seas, small and deep seas as well as small and shallow seas. The result from the classification shows that 26 lakes have high or good ecological status. However, this still means that the seven lakes Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk and Paviken have moderate ecological status. 15 streams have good or high ecological status, while nine have moderate status. These nine streams are Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån as well as Västergarnsån. The ecological status could not be decided in eight streams, due to the low number of facts. All lakes and streams with moderate ecological status, except Bondansträsk, have recieved this estimation as a result of the high substance of nutrients. While fish in Bondansträsk is not good, the lake recieved the estimation moderate status. / I detta examensarbete inleds det praktiska arbetet med ramdirektivet för vatten på Gotland. I enlighet med vattendirektivet har 33 gotländska sjöar och 32 gotländska vattendrag karakteriserats och klassificerats utifrån ekologisk status. Syftet med karakteriseringen är att skapa en enhetlig beskrivning av samtliga vattenförekomster, vilket ger ett jämförbart underlag inför fortsatta bedömningar av sjöar och vattendrag på Gotland. Syftet med klassificeringen är att dels ta reda på den ekologiska statusen för gotländska ytvatten, dels att få kunskap om var resurserna bör läggas för att en god ekologisk status skall uppnås till år 2015. Karakteriseringen utfördes enligt vattendirektivets system B, och de faktorer som användes är maxdjup och sjöarea för sjöar samt längd och avrinningsområdets area för vattendrag. Detta resulterade i fem sjötyper: stora och djupa sjöar, stora och grunda sjöar, mellanstora och grunda sjöar, små och djupa sjöar samt små och grunda sjöar. Vattendragen indelades i fyra typer: långa vattendrag med stort avrinningsområde, långa vattendrag med mellanstort avrinningsområde, korta vattendrag med mellanstort avrinningsområde samt korta vattendrag med litet avrinningsområde. Klassningen utgick, i enlighet med vattendirektivet, från biologiska, kemiska och hydromorfologiska faktorer. Den biologiska klassningen i både sjöar och vattendrag gjordes med utgångspunkt från fisk och bottenfauna. Den kemiska bedömningen i sjöar gjordes utifrån totalfosfor, totalkväve, fosfor/kväve-kvot, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde. För vattendrag har arealspecifik förlust av fosfor och kväve, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde använts. Den hydromorfologiska bedömningen gjordes med hänsyn tagen till rätning av vattendrag, vandringshinder i vattendrag samt reglering av sjöar. Resultatet av klassificeringen visar att hela 26 av de 33 undersökta gotländska sjöarna har hög eller god ekologisk status, och sju sjöar, Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk och Paviken, har måttlig ekologisk status. 15 av de 32 undersökta vattendragen har hög eller god ekologisk status, medan nio vattendrag, Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån samt Västergarnsån, har måttlig ekologisk status. Vidare har ekologisk status inte kunnat bestämmas för åtta vattendrag, då inte tillräckligt med data funnits för att kunna genomföra en rättvis bedömning. Samtliga sjöar och vattendrag som har måttlig ekologisk status, förutom Bondansträsk, har erhållit denna bedömning på grund av alltför höga halter respektive transporter av näringsämnena kväve och fosfor. Bondansträsk har fått detta omdöme eftersom tillstånd och avvikelse från jämförvärde för fisk inte är helt bra.

This dissertation is a museological study of the coming into being of a natural history museum, its building and its adherent zoological exhibition during the years around the First World War. The main problem of the dissertation is the opposition between the curator´s program 1903 for the exhibit and its realization twenty years later. The theoretical perspective is that in its synchronic aspect science, in accordance with the views of swedish sociologist, Thomas Brante, is divided into three levels interdependent upon one another in varying degrees – theoretical, sociological and psychological level. In the present study, the main issue is the weighing of the relative significance of each of these levels. The exhibit was structured as along a scale, or chain, from lesser to greater animals. In this and in other respects it belonged to the legacy of Swedish naturalist Carolus Linnæus. Interest in maintaining this tradition was powerful in the Swedish society during the years before the First World War. Not until around 1950 was the modern theory of evolution explicitly announced to the visitor of the exhibit, still however without the representation of the forces behind it By an investigation of the milieu to which the museum belonged is shed light upon the scientific and other ideals which are represented in its exhibit. The result of an assess of the significance of the theoretical, the sociological ant the psychological level is that contemporay theory does not stand out as a driving force behind the creation of the exhibit in 1923. Nor does the curator of the exhibition emerge as an innovator. Most dominant is however the sociological level. / avhandlingen framlägges för disputation i ämnet museologi

<p>The domain below the surface in maritime security is hard to monitor with conventional methods, due to the often very noisy environment. In conventional methods the measurements are thresholded in order to distinguish potential targets. This is not always a feasible way of treating measurements. In this thesis a system based on raw measurements, that are not thresholded, is presented in order to track and classify divers with an active sonar. With this system it is possible to detect and track weak targets, even with a signal to noise ratio that often goes below 0 dB.</p><p>The system in this thesis can be divided into three parts: the processing of measurements, the association of measurements to targets and the classification of targets. The processing of measurements is based on a particle filter using Track Before Detect (TBD). Two algorithms for association of measurements, Joint Probabilistic Data Association (JPDA) and Highest Probability Data Association (HPDA), have been implemented. The classification of targets is done using an assumed novel approach. The system is evaluated by doing simulations with approximately 8 hours of recorded data, where divers are present at nine different times. The simulations are done a number of times to catch The classification rate is high and the false alarm rate is low.</p> / <p>Undervattensdomänen är svår att övervaka i marina säkerhetssystem med sedvanliga metoder, på grund av den brusiga miljön. I traditionella metoder trösklas mätningarna för att urskilja potentiella mål. Detta är inte alltid ett godtagbart sätt att behandla mätningar på. I den här rapporten presenteras ett system baserat på behandling av rå mätdata, som inte trösklas, för att spåra och klassificera dykare med en aktiv sonar. Med detta system är det möjligt att detektera och spåra svaga mål, trots att signal till brus förhållandet ofta går under 0 dB.</p><p>Systemet i den här rapporten kan delas upp i tre delar: behandling av mätningar, association av mätningar till mål samt klassificering av mål. Behandlingen av mätningarna görs med ett partikelfilter som använder Track Before Detect (TBD). Två algoritmer för associering av mätningar, Joint Probabilistic Data Association (JPDA) och Highest Probability Data Association (HPDA), har implementerats. Klassificeringen av mål görs med en egenutvecklad metod som inte har hittats i existerande dokumentation. Systemet utvärderas genom att simuleringar görs på ungefär 8 timmar inspelad data, där dykare är närvarande vid nio olika tillfällen. Simuleringarna görs ett antal gånger för att fånga upp stokastiska beteenden. Andelen lyckade klassificeringar är hög och andelen falsklarm är låg.</p>

The domain below the surface in maritime security is hard to monitor with conventional methods, due to the often very noisy environment. In conventional methods the measurements are thresholded in order to distinguish potential targets. This is not always a feasible way of treating measurements. In this thesis a system based on raw measurements, that are not thresholded, is presented in order to track and classify divers with an active sonar. With this system it is possible to detect and track weak targets, even with a signal to noise ratio that often goes below 0 dB. The system in this thesis can be divided into three parts: the processing of measurements, the association of measurements to targets and the classification of targets. The processing of measurements is based on a particle filter using Track Before Detect (TBD). Two algorithms for association of measurements, Joint Probabilistic Data Association (JPDA) and Highest Probability Data Association (HPDA), have been implemented. The classification of targets is done using an assumed novel approach. The system is evaluated by doing simulations with approximately 8 hours of recorded data, where divers are present at nine different times. The simulations are done a number of times to catch The classification rate is high and the false alarm rate is low. / Undervattensdomänen är svår att övervaka i marina säkerhetssystem med sedvanliga metoder, på grund av den brusiga miljön. I traditionella metoder trösklas mätningarna för att urskilja potentiella mål. Detta är inte alltid ett godtagbart sätt att behandla mätningar på. I den här rapporten presenteras ett system baserat på behandling av rå mätdata, som inte trösklas, för att spåra och klassificera dykare med en aktiv sonar. Med detta system är det möjligt att detektera och spåra svaga mål, trots att signal till brus förhållandet ofta går under 0 dB. Systemet i den här rapporten kan delas upp i tre delar: behandling av mätningar, association av mätningar till mål samt klassificering av mål. Behandlingen av mätningarna görs med ett partikelfilter som använder Track Before Detect (TBD). Två algoritmer för associering av mätningar, Joint Probabilistic Data Association (JPDA) och Highest Probability Data Association (HPDA), har implementerats. Klassificeringen av mål görs med en egenutvecklad metod som inte har hittats i existerande dokumentation. Systemet utvärderas genom att simuleringar görs på ungefär 8 timmar inspelad data, där dykare är närvarande vid nio olika tillfällen. Simuleringarna görs ett antal gånger för att fånga upp stokastiska beteenden. Andelen lyckade klassificeringar är hög och andelen falsklarm är låg.