During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. / Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.

The purpose of this study has been to examine whether the bottom fauna of the stream Stensjöån, has been negatively influenced since the harvesting of peat began on the nearby peat moss Skäftesmyr or not. Comparison has been made with the results of index calculations from earlier examinations in the stream, two calculated indexes has been made, Danish fauna index and ASPT-index. The sampling was made with the kick sampling method, SS-EN 27 828. Three locations were chosen for the examination, one upstream from the peat moss, one just downstream from where the brook from the peat moss joins Stensjöån and a third location near the outlet of the stream to the lake Stensjön. The samples were sorted and the found animals identified to the taxonomic level required for the calculation of the two indexes. The results showed that two locations (Ulvsnäs and Axlarp) had unchanged very good index values, but the location near brook from the peat moss showed signs of negative influence. If it is the harvesting of peat on the peat moss that has been the cause of the negative influence or not is not covered in this study. / Undersökningen har syftat till att se om bottenfaunan i Stensjön och dess tillflöde Bokån har utsatts för någon negativ påverkan i jämförelse med tidigare undersökningar i avseende på beräkningar av Danskt faunaindex och ASPT-index sedan brytningen av torv inleddes på Skäftesmyr februari 2007. Detta undersöktes genom provtagning av bottenfaunan i enlighet med den så kallade sparkmetoden, SS-EN 27 828. Tre lokaler användes i undersökningen, där en lokal låg uppströms om Säftesmyr, en vid utloppet från Skäftesmyr och den tredje nedströms liggande punkten vid åns utlopp i Stensjön. Proverna sorterades och djuren identifierades till den taxonomiska nivå som krävdes av respektive grupp för att kunna göra indexberäkningarna. Danskt faunaindex och ASPT-index beräknades för de tre provtagningslokalerna, varav två lokaler (Axlarp och Ulvsnäs) gav oförändrat mycket bra värden, enligt naturvårdsverkets klassificering (Naturvårdsverket, 1999). Lokalen vid utloppet från Skäftesmyr uppvisade tecken på störning. Om störningen beror på torvbrytningen eller andra orsaker omfattas inte av denna undersökning.

<p>The purpose of this study has been to examine whether the bottom fauna of the stream Stensjöån, has been negatively influenced since the harvesting of peat began on the nearby peat moss Skäftesmyr or not. Comparison has been made with the results of index calculations from earlier examinations in the stream, two calculated indexes has been made, Danish fauna index and ASPT-index. The sampling was made with the kick sampling method, SS-EN 27 828. Three locations were chosen for the examination, one upstream from the peat moss, one just downstream from where the brook from the peat moss joins Stensjöån and a third location near the outlet of the stream to the lake Stensjön. The samples were sorted and the found animals identified to the taxonomic level required for the calculation of the two indexes. The results showed that two locations (Ulvsnäs and Axlarp) had unchanged very good index values, but the location near brook from the peat moss showed signs of negative influence. If it is the harvesting of peat on the peat moss that has been the cause of the negative influence or not is not covered in this study.</p> / <p>Undersökningen har syftat till att se om bottenfaunan i Stensjön och dess tillflöde Bokån har utsatts för någon negativ påverkan i jämförelse med tidigare undersökningar i avseende på beräkningar av Danskt faunaindex och ASPT-index sedan brytningen av torv inleddes på Skäftesmyr februari 2007. Detta undersöktes genom provtagning av bottenfaunan i enlighet med den så kallade sparkmetoden, SS-EN 27 828. Tre lokaler användes i undersökningen, där en lokal låg uppströms om Säftesmyr, en vid utloppet från Skäftesmyr och den tredje nedströms liggande punkten vid åns utlopp i Stensjön. Proverna sorterades och djuren identifierades till den taxonomiska nivå som krävdes av respektive grupp för att kunna göra indexberäkningarna. Danskt faunaindex och ASPT-index beräknades för de tre provtagningslokalerna, varav två lokaler (Axlarp och Ulvsnäs) gav oförändrat mycket bra värden, enligt naturvårdsverkets klassificering (Naturvårdsverket, 1999). Lokalen vid utloppet från Skäftesmyr uppvisade tecken på störning. Om störningen beror på torvbrytningen eller andra orsaker omfattas inte av denna undersökning.</p>