Global ETD Search

1	Elevers närhet och vistelse i naturområden kopplat till känsla av sammanhang : En kvantitativ studie / Students’ proximity to and time spent in natural areas related to sense of coherenceA quantitative study : A quantitative study Lindbom, Philip, Wallmon, Elias January 2024 (has links) Bakgrund: Det finns flera studier som pekar på att det finns positiva hälsoeffekter på individers hälsa beroende på hur ofta de vistas i eller hur nära de har till naturområdena. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på elevers generella känsla av sammanhang (KASAM) samt hur ofta de vistas i olika typer av naturområden. Studien ämnar också ta reda på elevers upplevda KASAM-värde i relation till hur nära de har till olika naturområden samt hur ofta de besöker dessa. Hypoteser: Fyra olika hypoteser undersöktes. Hypotes 1 var att gymnasieelever har en känsla av sammanhang som motsvarar medel. Hypotes 2 var att gymnasieelever vistas mer i naturområden om de har nära till dessa. Hypotes 3 var att elever som vistas oftare i naturområden har en högre känsla av sammanhang. Hypotes 4 var att elever som har närmare till naturområden har en högre känsla av sammanhang. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie. Enkäterna genomfördes vid olika gymnasieskolor i Stockholms län. Totalt deltog 100 elever i studien. Enkäterna samlades in i den digitala plattformen Office Forms och analyserades därefter i statistikprogrammet SPSS. Därefter testades signifikansen av de samband som undersöktes genom Spearmans rangkorrelation. Resultat: Generellt sett så visade studien att gymnasieelever i Stockholms län har en låg KASAM. Utöver det visade resultaten också två signifikanta samband. De elever som vistades ofta vid stränder, hav eller sjöar hade generellt sett en högre KASAM. Resultatet visade också att de elever som vistades ofta i kategorin “annan typ av grönområde” hade också generellt sett en högre KASAM Slutsats: Gymnasieelever i Stockholms län har generellt sett en låg KASAM. Det går också att dra slutsatser om att vistelse vid vatten kan ha en positiv påverkan på ungdomars känsla av sammanhang. / Background: There are several studies that indicate that there are positive health effects on the individual's health depending on how often they spend time in or how close they are living to natural areas. Purpose: The purpose of this study was to find out about students general sense of coherence (SOC) and how often they spend time in different types of natural areas. This study also intends to investigate students' sense of coherence in relation to how close they live to different natural areas and how often they visit them. Hypotheses: Four different hypotheses were investigated. Hypothesis 1 was that high school students have a medium high sense of coherence. Hypothesis 2 was that high school students spend more time in natural areas if they live close to them. Hypothesis 3 was that students who spend more time in natural areas have a higher sense of coherence. Hypothesis 4 was that students who are closer to natural areas have a higher sense of coherence. Method: The study has been conducted as a quantitative survey study. The surveys were conducted at a couple of different schools in Stockholm County. A total of 100 students participated. The surveys were collected through the digital platform Office Forms and thereafter analyzed in the statistical program SPSS. The significance of the correlations was tested through Spearman's rho. Results: The study showed that students in Stockholm county generally have a low SOC. The results also showed two significant relationships. The students who often visited beaches, seas or lakes generally had a higher SOC. The results also showed that the students who often visited what’s described as "other type of green area" also generally had a higher SOC. Conclusion: High school students in Stockholm County generally have a low SOC. It is also possible to draw conclusions that being by the water can have a positive impact on young people's sense of coherence. Känsla av sammanhang naturvistelse naturområden gymnasieelever stockholmslän Pedagogy Pedagogik
2	Hur tillgängligheten upplevs av personer beroende av rullstol vid besök i Blekinges naturreservat. Corneliusson, Elias January 2022 (has links) Bakgrund: I Sverige har det från regeringen bestämts att hela den svenskabefolkningen ska ges möjlighet till att vistas i landets natur. Vistelse i naturen ger hälsovinster i både fysisk och psykisk form. För personer med enfysisk funktionsvaration är denna möjlighet begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur personer beroende av rullstol upplevertillgängligheten till att vistas i naturreservat i Blekinge samt vadLänsstyrelsen i Blekinge kan göra för att förbättra tillgängligheten. Metoden som användes var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var ett kvoturval och inkluderade fem informanter där samtliga hadeen fysisk funktionsvaration samt erfarenhet av vistelse i naturreservat. Resultatet visade att det finns flera hinder avseende tillgänglighet, därmarkytan ses som det största problemet. Insatser för en ökad tillgänglighetkan vara att bygga över olika typ av hinder med hårdpackat grus eller trävägar. Slutsats: Det finns en mängd insatser för Länsstyrelsen i Blekinge att göra utifrån hur tillgängligheten upplevs. Materialet kan ge förslag på hurutveckling kan ske när tillgängligheten ses över. Materialet kan påverka den allmänna folkhälsan då det kan leda till att fler personer vistas och är fysiskt aktiva i naturen. Folkhälsa Framkomlighet Friluftsliv Funktionsvaration Hälsovinster Naturområden Rullstolsburen Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
3	"Varför byggs det hus i vår skog?" : En fallstudie om förtätningens effekter i en storstadsregion / "Why are houses being built in our forest?" : A case study on the effects of densification in a metropolitan region Gummesson, Jonas January 2021 (has links) The world's and Sweden's population continues to increase and there is a need to build more residences. To ensure that the Swedish environmental goal of a good built environment (God bebyggd miljö) is achieved, and the earth's scarce resources are managed, densification is considered by Boverket to be a good planning method wherein buildings are concentrated in those places which contain the best conditions. However, this means that previously unexploited green areas may need to be developed, which entails negative local consequences for ecological and social sustainability. It is additionally not uncommon for strong citizen dissatisfaction to arise when a municipality develops a green area, and some feel that the municipality does not communicate and include the citizens in a satisfactory manner. The Tumba skog project in Botkyrka municipality is a typical example of this phenomenon. During the planning process, many criticisms were received regarding shortcomings in the investigations and poorly executed planning, as well as a desire for more influence and better information. When examining this case, however, no significant flaws could be found in any part of the project, which illustrates the problems surrounding the realization of controversial planning projects, and the associated dissatisfaction that seems to inevitably arise. / Världens och Sveriges befolkning fortsätter att öka och det finns ett behov att bygga fler bostäder. För att säkerställa att miljömålet god bebyggd miljö uppnås och jordens resurser hushålls med anser Boverket att förtätning är en bra planeringsmetod, där bebyggelse koncentreras på de platser som har de bästa förutsättningarna. Detta betyder emellertid att tidigare oexploaterade grönområden kan behöva tas i anspråk, vilket innebär lokalt negativa konsekvenser för den ekologiska och sociala hållbarheten. Det är dessutom inte ovanligt att kraftigt missnöje uppstår när en kommun bebygger ett grönområde, samt att medborgare upplever att kommunen inte kommunicerar och inkluderar dem på ett tillfredsställande sätt. Projektet Tumba skog i Botkyrka kommun är ett typiskt exempel på detta fenomen. Under planeringsprocessen inkom ett flertal synpunkter angående brister i utredningarna och dåligt genomförd planering samt en önskan om mer inflytande och bättre informering. Vid granskning av detta fall kunde emellertid inga betydande brister återfinnas i någon del av projektet, vilket illustrerar problematiken kring att genomföra kontroversiella planerings-projekt och det anknutna missnöje som till synes ofrånkomligen uppstår. förtätning täthet utglesning grönområden skogsområden naturområden delaktighet samråd medborgardeltagande Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
4	En kvalitativ studie om naturområden och människans mående under covid-19 restriktioner / A qualitative study of natural areas and people’s wellbeing during covid-19 restrictions Wimer Bergman, Clara, Nilsson, Sofie January 2021 (has links) Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 viruset som en pandemi. I Sverige infördes restriktioner för att begränsa smittspridningen av viruset genom att minska människans fysiska kontakt. Under pandemin började allt fler människor besöka naturområden och besöksantalet ökade kraftigt. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan människa och natur i relation till stödjande- och kulturella ekosystemtjänster som människan tillgår när hon vistas i naturen. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie som bestod av två delar för att inkludera flera perspektiv. Den första intervjumetoden begränsades till fyra naturområden belägna i Skåne och en naturvårdsförvaltare från vardera område samt en vaktmästare från ett av områdena intervjuades. Den andra intervjumetoden inkluderade fem individer som vistats i skånska naturområden under pandemin. Studiens resultat visade att besöksantalet ökat markant i tre av fyra naturområden och störningen från mänsklig aktivitet har varit kraftig i vissa områden. Effekten på hur stödjande ekosystemtjänster påverkats till följd av störningar gick inte att fastställa då det inte gått tillräckligt lång tid sedan besökstrycket ökade till följd av pandemin. Människan har kunnat nyttja naturområden för avslappning, återhämtning och sociala aktiviteter och därmed har kulturella ekosystemtjänster haft en större betydelse för människan under pandemin. Studiens slutsats är att vidare forskning behövs för att undersöka vilka långtgående konsekvenser som covid-19 pandemin haft på människans och naturens mående eftersom kunskap inom området saknas. / The World Health Organization (WHO) declared the covid-19 virus a pandemic on the 11th of March 2020. Sweden introduced restrictions to limit the spread of the virus and to restrict people's physical contact with each other. During the pandemic people started to visit natural areas and the number of visitors in these places increased. The purpose of the study was to examine the relation between human and nature and the affiliation with the supportive- and cultural ecosystem services that people utilize when they spend time in nature. A qualitative interview method was chosen to fulfill the purpose of the study. We interviewed four nature conservation managers in four different natural areas in Skåne county, a caretaker in one of the areas, and five individuals who had visited natural areas during the pandemic. The result of the study displayed that the number of visitors had significantly increased in three out of four natural areas and the disturbance from human activity was potent in some of the areas. It was not possible to determine how human disturbance affected the supportive ecosystem services since not enough time had elapsed since the increase of visitors. People have used the natural areas to relax, be restored, and to engage in social activities. The cultural ecosystem services have thus been of greater importance for people during the pandemic. The study also concluded that more research is needed to examine the long-term effects of the pandemic on human’s and nature's wellbeing. Natural areas Visitors Nature conservation managers Skåne county Ecosystem services Biodiversity Wellbeing Covid-19 restrictions Covid-19 pandemic. Naturområden Naturbesökare Naturvårdsförvaltare Skåne Ekosystemtjänster Biologisk mångfald Välbefinnande Covid-19 restriktioner Covid-19 pandemin. Environmental Sciences Miljövetenskap
5	Long term restoration effects : Effects of restoration measures on restoration success in nature reserves in acidic fen, buffered fen, dry heather, wet heather, and wet grassland in Drenthe, Netherlands Nyström, Erika January 2020 (has links) Habitat degradation, fragmentation and loss are important factors causing loss in biodiversity and red listed species, and restoring habitats is essential in preventing this. However, there is a limited knowledge of the long term effects of restoration measures. This study focuses on analysing the long term restoration success of restoration measures carried out in a restoration program between the 1980's and early 2000's in locations of acidic fen, buffered fen, dry heather, wet heather, and wet grassland. The aim of the restoration program was to diminish the effects on ecosystems that were influenced by eutrophication, acidification, and dehydration. The locality species composition and Ellenberg values of nitrogen (EVN), moisture (EVM) and pH levels (EVpH) are analysed, by using previous and current restoration success scores from 54 locations in the province of Drenthe in the Netherlands. The dependence of restoration success score and Ellenberg values on change over time, habitat type, restoration method and EVN, EVM and EVpH are analysed. Restoration success depended on habitat type, with wet heather having significantly higher success compared to wet grasslands. The change in score over time, however, did not vary among habitats. Restoration success did not depend on restoration method(s), nor did change in restoration success. Ellenberg values varied among habitat types, and EVM changed significantly over time in dry heather, but was not significantly related to restoration success score. In conclusion, wet heather was shown to be doing quite well, but could benefit from additional restoration. Acidic fen, buffered fen, dry heather, and wet grassland have all shown poor long term restoration effects, indicating an overall need for further restoration measures. The results also highlight the importance of further studies into the effect of long term restorations, especially focused on finding successful restoration methods, and the importance of detailed data gathered in the field. Acidic fen Acidification Buffered fen Dehydration Dry heather Eutrophication Habitat deterioration Habitat management Moisture Nitrogen Nitrogen deposition pH Red listed species Restoration ecology Restoration method Restoration success Wet grassland Wet heather Ellenberg values nature reserve Mosse kärr hed fukthed fuktäng uttorkning försurning näringsöverskott eutrofiering kväveöverskott kväveregn kvävedeponering surt regn habitatförsämring försämring av naturområden förvaltning av naturområden fukt kväve pH rödlistade arter hotade arter restaurering restaureringsekologi restaureringsmetod restaureringsframgång Ecology Ekologi
6	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

1

Page generated in 0.0648 seconds