Global ETD Search

1	Fysiskt aktiv arbetspendling hos studenter : hur ser den ut och vad kan den ge i ett hälsoperspektiv? Moser, Lena January 2006 (has links) No description available. arbetspendling pendling kommunikationer studenter hälsa folkhälsa rörelse fysisk aktivitet cykel promenad SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
2	Fysiskt aktiv arbetspendling hos studenter : hur ser den ut och vad kan den ge i ett hälsoperspektiv? Moser, Lena January 2006 (has links) No description available. arbetspendling pendling kommunikationer studenter hälsa folkhälsa rörelse fysisk aktivitet cykel promenad SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
3	Tillbyggnad vid Nationalmuseum / Additional Building to the National Museum of Fine Arts Ingman, Samuel January 2013 (has links) Nationalmuseum är ett statligt konstmuseum som ligger på Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad från år 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats, dels för att återställa byggnadens gamla arkitektoniska värden men också för att anpassa byggnaden till dagens högt ställda krav på utställningsmiljöer. Målet är att hela den gamla museibyggnaden ska användas till publika ändamål. På grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstäder som verksamheten kräver. Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag är en fristående byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet. Tillbyggnaden sveper längs fastighetsgränsen för att inte skymma Nationalmuséets fasader samt för att undkomma muséets skuggning. Tillbyggnaden är tänkt att berika Blasieholmen genom att möjligöra en visuell koppling till de tre vackra omgivande strandlinjerna. Genom att på olika våningsplan arbeta med stereotomi och tektonik är byggnaden också tänkt att spegla den delning som finns i tillbyggnadens verksamhet. Tillbyggnaden som huvudsakligen är publik på utsidan är tänkt att förstås och upplevas successivt genom en regisserad exteriör vandring. / National Museum is an art museum of fine arts located on Blasieholmen in the central part of Stockholm in a building from 1866. Today an extensive renovation and refurbishment have started, partly to restore the building's old architectural values, but also to adapt the building to today's high standards for exhibition environments. The goal is that all of the old museum building will be used for public purposes. Therefor the museum needs to be expanded in order to accommodate the office staff and the workshops that the business requires. This project is about designing and illustrating the extension that the National Museum is in need of. The new proposal is a freestanding building volume that is connected to the National Museum below land surface in the northernmost corner. The extension sweeps along the boundary of the property to not obscure the façade of the National Museum and to escape the shading of the museum. The extension is meant to enrich Blasieholmen through enabling a visual connection to the three beautiful surrounding shorelines. By working with stereotomy and tectonics on different floors the building is meant to reflect the division of the building business. The extension is mainly public on the exterior and it is meant to be understood and experienced progressively through a directed exterior walk. arkitektur promenad teknikbyggnad museum sekvens landskap tillbyggnad Blasieholmen Nationalmuseum stereotomi tektonik vandring vyer utkikspunkt Architecture Arkitektur
4	Cirkushallen Alby : Paralella historier Grönroos, Tove January 2012 (has links) Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden. tid promenad sekvens berättelse saga minne lefebvre harvey momo cirkus rörelse rum Architecture Arkitektur
5	Rytmen bor i mina steg : En rytmanalytisk studie om kropp, stad och kunskap / The rhythm lives in my steps : A rhythm-analytical study of body, city and knowledge Johansson, Sara January 2013 (has links) This thesis brings together a fascination with the city and a keen interest in the knowledge process. The point of departure is the bodily, sensory and emotional experience. That the author uses her own perceptions and experiences and is preoccupied with her own knowledge process means that she writes herself into an autoethnographic context. She also experiments with the writing and allows it to take on a more literary form as she writes about her own sensory impressions and feelings. The term rhythmanalysis is employed as a way of assessing, exploring, interpreting and understanding the world that embraces the embodied experience. Human beings are embodied beings, a claim we can make by referring to our own experiences as well as how we perceive, communicate and interact. The study delves into two aspects of rhythmanalysis, first as a way of describing the knowledge process as rhythm-analytical, which implies that bodily experiences are equally important as intellectual ones, and secondly as a way of talking about the city as polyrhythmic. It follows upon the latter that embodied rhythmanalysis of the city is possible. The rhythmanalysis may ultimately be seen as a project aimed at overthrowing the Cartesian dualism between body and mind. That we are embodied has a methodological consequence that is as simple as it is essential: the scholar exists in the world she studies. The researcher is not a neutral observer. She is a co-creator. She is a body, placed in time, space and history. She is situated, which means that her knowledge is also situated. Thus, the rhythmanalysis encompasses the body, the senses and feelings, and can be described with one key word: movement. It finds support in theories that acknowledge the fluid, the becoming, the situated, the performative, the relational, the dynamic, the material. It seeks methods that experiment, that focus on practices rather than discourses, that are preoccupied with a movable world rather than a static one. rhythmanalysis rhythm methodology method knowledge process movement city walking body mind embodiment Cartesian dualism affect emotion feeling senses touch sensory ethnography non-representational theory phenomenology new materialism/material feminism situated knowledge autoethnography memory rytmanalys rytm metodologi metod kunskap rörelse stad promenad kropp medvetande förkroppsligande cartesiansk dualism affekt emotion känsla sinnen känsel sinnlig/sensorisk etnografi icke-representationell teori fenomenologi ny materialism/materiell feminism situerad kunskap autoetnografi minne
6	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

1

Page generated in 0.0904 seconds