Inom transport och kollektivtrafik ses förkortad restid som ett av de starkare incitamenten för utbyggnad av infrastruktur och kan därmed rättfärdiga stora ekonomiska satsningar. Ett annat alternativ är att se resan som en social, teknologisk, kommunikativ och sinnlig upplevelse och att den gestaltar sig på olika sätt i olika sammanhang genom kvantitet, värdering och användning av restiden. Ett sammanhang som är aktuellt att titta närmare på med det här perspektivet är arbetspendling med tåg. Arbetspendlingens betydelse för samhället har blivit allt större de senaste decennierna när allt fler individer tillbringar en stor del av sin arbetsdag på väg till och från jobbet. En del tågresenärer upplever att resan underlättar deras vardag medan andra upplever den som jobbig och hellre skulle vilja vara någon annanstans. Varför upplever vissa att tiden på tåget är värdefull och andra ser den som bortkastad? Vad påverkar deras upplevelse av resan? Är det viktigt att få saker gjorda på tåget eller att ta en paus och slappna av för en stund. Kan tiden på tåget underlätta arbetslivet för pendlaren eller är det viktigare för dem att komma fram snabbt?   I denna studie användes en kvantitativ metod, i form av en enkät som delades ut på pendeltåget mellan Stockholm och Uppsala, för att identifiera vad restiden används till och i vilken utsträckning restiden upplevdes som värdefull. Det insamlade materialet analyserades med logistisk regression för att undersöka förhållandet mellan olika aktiviteter och det upplevda värdet av restiden. Studien visar att restid för arbetspendlare är en aktivitetstid i allra högsta grad som utgörs av många olika typer av aktiviteter beroende på passagerarens personliga behov. Många arbetspendlare värdesätter en omställningstid mellan hem och arbete som kan bestå av arbetsrelaterade aktiviteter men även personlig planering. Resultatet tyder på att det inte nödvändigtvis är kortare restid som behöver prioriteras i satsningar inom kollektivtrafik och talar därför mot synen på restiden som bortkastad.

The study aims to investigate which factors determine why people who live in Valdemarsvik commute to work and how work commuting affects their everyday lives. In order to find such factors, five individuals were interviewed and the same five individuals also answered survey questions. More and more people commute to and from work in Sweden. The reason for why humans today travel greater distances physically is because many have access to a car. This means that more people can travel farther for work, then return back to their home when the work day is over. People can also move even greater distances through virtual mobility and all the communication technologies that exist. Crucial factors in determining why people in Valdemarsvik choose to commute are the love for the place and the desire to live in Valdemarsvik specifically and to be close to family and friends. Some of the participants in this study have moved back to Valdemarsvik with commuting as a result. For the participants in the study, the car is necessary to be able to get to and from work. Given the lack of public transportation to the south and west, it is not possible to get to work if the individual does not have access to a car and a driving license. The participants in the study believe that car-sharing is not an option because they do not want to be dependent on someone else or having to take someone else into account. Commuting to work affects the everyday life of the individuals in several ways. Work commuting leads to fatigue and limits the amount of time available. It’s difficult to be at a certain place at a certain time, which means that the participants may refrain from leisure activities. Several of the participants in the study made a conscious choice to move back to Valdemarsvik and there are no particular circumstances that would cause them to quit work commuting. On the other hand, if several different factors were to interfere with each other, commuting to work could become unsustainable. There are also positive factors associated with commuting, such as the opportunity for a better job and better finances. The advantage of time geography is that it is based on each individual. If the teacher uses time geography in their teaching, students can develop knowledge about how different factors in society affect their choices, but also how the choices they make themselves affect the world in which they live.

Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap kring attityder till och upplevelser av arbetspendling. Uppsatsens frågeställningar är vilka direkta och indirekta svårigheter och utmaningar den enskilde upplever under sin arbetspendling.  Kvalitativ metod har använts och tre personer ur skolans personal har intervjuats. Dessa primärdata har sedan analyserats med hjälp av Hägerstrands (1970) tidsgeografiska modell och Legrain et al. (2015) teori om objektiv och subjektiv stress. Tidigare forskning visar att arbetspendling har betydelse för människors vardag, matchning på arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Arbetspendling kan genom ökad rörlighet skapa möjligheter för individer att hitta ett bättre boende och eller arbete. Arbetspendling kan ha negativa konsekvenser för individens välbefinnande och bidra till stress, trötthet och minskad livskvalité.  Undersökningens resultatet visar att intervjuperson 1, som åker kollektivt har högre kapacitetsrestriktioner än vad intervjuperson 2 och 3 har som åker bil. Intervjuperson 1 har barn i både förskole- och skolåldern och är beroende av dessa verksamheters tider dvs. styrningsrestriktioner. Av intervjusvaren framgår att han är den mest stressade och missnöjda av de intervjuade.  Analysen är att denna stress och missnöje grundar sig i att han inte har kontroll över rummet och över sin tidsanvändning. Av intervjusvar framgår att intervjuperson 1, som åker kollektivt behöver 2x70 minuter till sin överföring per dag. Intervjuperson 2 och 3 behöver 2x20 minuter. Intervjuperson 1 har lämnat över ansvaret för hämtning och lämning till och från dagis, skola och aktiviteter till annan familjemedlem. Både denna studie och tidigare forskning visar att tidtabellbelagda kollektiva transportmedel begränsar möjligheten att ta del av omgivningens utbud.  Uppsatsens slutsatser är: att Intervjuperson 2 och 3 är beredda att ta den ökade kostnaden för att åka bil, då komforten är bättre och livskvalitén högre. Att den lägre nöjdheten hos intervjuperson 1 som åker kollektivt beror på att han har för avsikt att jobba under pendlingstiden. Detta medan de som pendlar med bil inte ställer detta krav på sig själva. Interferensen och inställningen till pendling som arbetstid, samtidigt som förutsättningarna inte riktigt finns där är en källa till stress.  Undersökningens resultat är viktiga för att belysa motsättningen mellan samhällets önskan om ökad rörlighet på arbetsmarknaden, individens behov av att ett hälsosamt och hållbart vardagsliv och strävan efter minskad miljöpåverkan.

Climate change is one of the biggest challenges in today’s society. The way we use transportation plays a big roll in decreasing emissions, and achieving a healthier society. Commuting is a significant share of people’s use of transport, therefore the employer should play an important part in changing the way people commute to work. This research has studied how employers affect the way their employees commute to work and with what mode of transport they use. This study investigates the outcome of a project that is carried out within Uppsala municipality and towards its employees, regarding electric bicycles as a salary benefit. The methodology consists of a survey that was sent out to 260 employees at Uppsala municipality who accepted the offer of electric bicycle as a salary benefit, three interviews were also carried out. The findings show that employees at Uppsala municipality changed their mode of transport from car to electric bicycle to the greatest extent. Furthermore, the findings show that geographical accessibility is closely related to employees’ choice in whether they choose to commute with electric bicycle or not. The electric vehicle premium introduced by the state, implies incentives for the municipal council to invest more in the field of cycling. The increased speed of the electric bicycles poses challenges for both society and its inhabitants.

Syftet med denna studie var att undersöka arbetspendling med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen under covid-19-pandemin samt faktorer som spelar in vid val av kollektivtrafik som färdmedel för att förklara eventuell påverkan på mobilitet. De frågeställningar som besvarats är: Hur har resandet med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen förändrats till följd av covid-19-pandemin? Hur kan valet av kollektiva färdmedel för arbetspendling under covid-19-pandemin förklaras?Hur har mobiliteten bland personer som använder kollektiva färdmedel för arbetspendling påverkats av covid-19-pandemin?För att besvara frågeställningarna har en induktiv studie med kvantitativa och kvalitativa metoder genomförts. Ett omfattande material om antalet resor med kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen från 2019 och 2020 har använts för att visa hur resandet förändrats. En enkätundersökning med personer som arbetspendlat med kollektiva färdmedel under covid-19-pandemin har genomförts. Studien bekräftar att antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat kraftigt i majoriteten av kommunerna i Västra Götalandsregionen. Ekonomiska faktorer visas vara en stark förklaringsfaktor för valet av kollektivtrafik som färdmedel. Studien visar även att en avgörande faktor för möjligheten att arbeta hemifrån ligger i vilken typ av arbete en individ har och att covid-19-pandemin kan ha bidragit till en ökad transportrelaterad social exkludering. Studiens tydligaste slutsats är att personer som använt kollektiva färdmedel för arbetspendling har tagit till olika mobilitetsstrategier för att kringgå de barriärer i form av oro och upplevd otrygghet som pandemin givit upphov till. Slutligen visade studien att covid-19-pandemin har mobilitetsbegränsande effekter på den grupp som inte haft några alternativa färdmedel än kollektivtrafik för sina resor till och från arbetet. / The purpose of this study was to investigate commuting by public transport in the Västra Götaland region during the covid-19 pandemic and the factors that play a role in the choice of public transport as a means of transport to explain any impact on mobility. The questions answered are: How has travel by public transport in the Västra Götaland region changed as a result of the covid-19 pandemic?How can commuting for work with public transportation during the covid-19 pandemic be explained?How has the mobility of people using public transport for commuting been affected by the covid-19 pandemic?To answer these questions, an inductive study with quantitative and qualitative methods has been conducted. Extensive material on the number of travels with public transport in the Västra Götaland region from 2019 and 2020 has been used to show how travel has changed. A survey of people who commuted to work by public transport during the covid-19 pandemic has been conducted. The study confirms that the number of passengers using public transport has decreased vastly in the majority of municipalities in the Västra Götaland region. Economic implications are shown to be a strong explanatory factor for the choice of public transport as a means of transport. The study also shows that a key factor for the opportunity to work from home lies in the type of work an individual has and that the covid-19 pandemic may have contributed to an increased transport-related social exclusion. The clearest conclusion of the study is that people who have used public transport for work commuting have resorted to different mobility strategies to circumvent barriers in the form of anxiety and perceived insecurity that the pandemic has given rise to. Moreover, it can be concluded that the covid-19 pandemic has mobility-limiting effects on the group that does not have any other means of transport than public transport for their commuting to and from work.   Keywords: covid-19, commuting, public transport, mobility

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt micromobilitet som transportmedel kan bidra med ett komplement till arbetspendlares resvanor i Uppsala kommun, för att gå mot mer hållbara transportvanor. Studien ämnar sig till att undersöka arbetspendlares attityder för micromobilitet eftersom det är ett relativt nytt begrepp, samt vilka förutsättningar som krävs i den fysiska infrastrukturen för att underlätta för arbetspendlare att genomföra en förändring av deras transportvanor. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med arbetspendlare från landsbygden i Uppsala kommun. Resultatet visar att kunskapen kring micromobilitet i dagsläget är liten hos de intervjuade arbetspendlarna i åldrarna 33-62 år. De flesta arbetspendlare anser däremot att micromobilitet har potential till att bidra med hållbara transportvanor om rätt förutsättningar ges. Att arbetspendla från landsbygden innebär långa pendlingstider, vilket gör att de flesta strävar efter en minimerad restid. För vissa innebär det att bilanvändningen är nödvändig i somliga fall, framförallt för de som har småbarn hemma. För att micromobilitet ska bli en integrerad del av det övergripande transportnätet krävs det att osäkerheten kring det övervinns. För att det ska uppnås behöver mobilitetshubbarna utformas med ökad säkerhet samt en överkapacitet av fordon som skapar attraktivitet hos användarna.

The traffic sector is responsible for the greatest amount of greenhouse emissions in Sweden because of its combustion of fossil fuels. Sandviken is the municipality in Gävleborg county that uses the least amount of public transportation in form of bus traffic. The aim of this study is to gain an understanding through qualitative research how the individual looks and reflects upon their own commuting, and to identify which factors that mostly affects the individuals commuting habits. The study is geo-graphically delimited to look to Sandbacka Park. The amount of interview partici-pants was in total 18, seven women and eleven men. The main themes that could be identified from the interviews was stress, environmental awareness, flexibility, effi-ciency and control. The average distance to the workplace was about 19,25 km. In total stated 73% of men and 57% of women that car was the main mode of transport to the workplace. This means that more men than women travelled by car to the workplace, and also show more positive feeling to car use. Many of the par-ticipants of the interview had knowledge of climate change and the connection it has to transportation but could still defend their own individual car use. Some of the men that were interviewed claimed to have a greater need of flexibility and maintain status, which can be an explanation as to why the need of car use is greater with men than women. 42% of women and 27% of men commutes which more sustainable modes of transportation, such as public transportation and walking or bicycling. Two of the women who commuted with public transportation expressed content with their mode of transportation. They had also during the interviews mentioned an environmental awareness, which shows that there is a connection between mak-ing sustainable choices and being content with the chosen more sustainable mode of transportation. The results from Sandbacka Park is generalizable to other work-places with the same kind of prerequisites. This study shows that men have more positive emotions connected to car use and uses the car more as a mode of commut-ing to work. During future studies it may be of importance to focus more on longer interviews timewise to create an even greater understanding of the individuals need and prerequisites when commuting. With a greater sample size a more generalisable result could have been achieved.Key words: Commuting, stress, public transportation, commute mode, travel mode choice, gender

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp anställda vid Ericsson i Kista pendlar till arbetet, hur långt avståndet är till arbetet och hur lång tid det skulle ta att cykla. Insamlade data kommer sedan att jämföras med svaren från undersökningen år 1949. Ett sekundärt syfte är att undersöka skillnader i arbetspendling med avseende på kön. Frågeställningar som besvaras i studien är: Vilket färdmedel används för pendling till arbetet och hur förändras det valet beroende på årstid? Är det någon skillnad mellan män och kvinnor gällande val av färdmedel? Hur långt avstånd uppskattar de anställda att de har till arbetet och hur stämmer det överens med det uppmätta avståndet? Hur lång tid uppskattar de anställda att det skulle ta att cykla till arbetet och hur lång tid är den beräknade cykeltiden? Metod: Studien inleddes med att fördjupa kunskapen inom Ericssons historia. Efter att ha letat efter validerade enkäter beslöts att göra en egen enkät. En elektronisk enkät skickades ut till omkring 400 personer via HR-avdelningen på Ericsson varav 121 anställda (51 % kvinnor) valde att svara. I enkäten besvarades frågor om ålder, kön, vanligaste färdsättet till arbetet och skattat avstånd till arbetet. Svaren användes sedan i två olika formler för att beräkna cykeltiden; D = T x 16.14 km/h x 0,763 x (1,604 - 0,0129 x A) för kvinnor och D = T x 20.76 km/h x 0,719 x (1,676 – 0,0147 x A) för män där (D= km), (T=timmar) och (A=ålder). För att räkna ut det exakta cykelavståndet mellan bostad och arbetsplats användes Gmap-pedometer. Resultat: Från att 60 % tog cykeln till arbetet år 1949 till att 9 % gjorde det år 2019, och 1 % som använde sig av ett motordrivet fordon till 40 %. Det är även färre personer som promenerar till arbetet 2019 (1,65 %) jämfört med 1949 (19 %). Inga signifikanta skillnader noterades (p>0,05) mellan kvinnor och män angående val av färdmedel. Medelavståndet till arbetet var 16,48 km och den beräknade cykeltiden var i medeltal 73 minuter. Slutsats: Studien visar att flera faktorer har förändrats mellan år 1949 och 2019. Avståndet till arbetet har blivit längre och fler människor väljer idag bilen som fortskaffningsmedel. Studien kan inte uttala sig om kausalitet. Intressant är att fördelningen mellan kvinnor och män i de olika kategorierna av färdmedel var mycket jämn.

No description available.

No description available.