Studien görs i syfte att undersöka skillnader i möjligheterna att välja färdmedel för invånarna i den större tätorten jämfört med de mindre tätorterna, samt vilka faktorer som påverkar valet. Studiens frågeställningar är: Hur ser förutsättningarna för val av färdmedel ut, i de mindre tätorterna jämfört med i den större tätorten? och Vilka faktorer påverkar individens möjlighet att välja färdmedel i de mindre tätorterna jämfört med i den större tätorten? Metoden som är vald för studien är kvantitativ i form av en enkätundersökning. Detta valdes för att många svar ansågs nödvändigt för att nå studiens syfte och för att kunna besvara frågeställningarna. Teorierna som studien tagit utgångspunkt i är ifrån den Socio-spatial dialektiken och Tidsgeografin. Båda teorierna handlar om människors relation till något, här; miljö och tidrum, och som skapar möjligheter att analysera människors rörelsemönster. Empirin består av både diagram, korsdiagram och korstabeller gjorda utifrån enkätrespondenternas svar. Dessa hjälper till att utläsa studiens slutsatser. Slutsatserna är att det finns en skillnad mellan möjligheterna att fritt välja färdmedel i Karlstad tätort och de mindre tätorterna i Karlstad kommun. Faktorer som påverkar detta är tid, avstånd, aktivitet och väder, som också går in i varandra. Till exempel påverkar aktiviteten avståndet och avståndet påverkar tiden. Ofta väljs det snabbaste färdmedlet för att så många aktiviteter som möjligt ska hinnas med under dagen, såsom att lämna/hämta barn och handla mat.

This study is about how the Covid-19 pandemic has changed Karlstads University’s students’movement pattern. The study will review how the Corona pandemic has changed humans and its movementpatterns. It will go through the definition of movement patterns and the kind of movementpatterns there are; necessary, voluntary and social. The study will also go through whatmeans of transport are and what kind of means of transport there are available. The questionswe have chosen to investigate are about whether Karlstads University’s students’ movementpatterns and means of transport have been affected by the Covid-19 pandemic, from before2too during the pandemic. The research method chosen for the study is a quantitative methodin the form of a survey. This was researched by analyzing the survey that was sent or handedout to Karlstads University’s second-, third-, fourth- and fifth-year students, i.e. students whostudied before and during the Covid-19 pandemic. The choice of means of transport has been shown to have a socio-economic factor, which isclarified with previous research. Other factors that affect the choice of means of transport andstudent’s movement patterns are fear and emotion-driven behaviors. The pandemic hasaffected public transport severely as other means of transport are preferred over buses ortrains. Students travel less on the necessary, voluntary and social trips. This leads to a reducedmovement pattern and that the students feel more isolated than they did before the pandemic. The study analysis demonstrates that the theory that something as influential as a pandemiccan change people’s movement patterns. This was seen mainly in the survey responses whereKarlstads University’s students showed a smaller movement pattern and a fear of travellingdue to the risk of infection spreading or falling ill. Another leading factor in the reducedmovement pattern for students is the Swedish Public Health Agency’s recommendationswhere they urge people to travel less if the journey is not necessary. The schools have movedto distance learning, which means that the students no longer need to be on site.

Klimatfrågan har kommit i allt större fokus under de senaste decennierna eftersom människor blivit allt mer medvetna om utsläpp av fossila bränslens påverkan på miljön. Globaliseringen skapar även trängsel i trafiken, eftersom det blir ett ökat tryck i de växande städerna. Både i nationella, regionala och lokala planer har frågan tagits upp och även i företags styrdokument är miljöfrågan i fokus.   Resan mellan arbete och bostad är en resa som utförs varje dag och kan planeras i stor utsträckning. Orsaker till människors val av färdsätt är både psykiska och fysiska men även av praktiska skäl. Denna studie riktar sig till fyra större arbetsplatser i Gävle. Gävle kommun, Gävle sjukhus, Högskolan i Gävle samt Lantmäteriet vilka alla har tydliga cykelstråk till och från Gävle centrum. Dessa arbetsplatser ligger inom en radie av två km från Gävle centrum, vilket utgör ett rimligt avstånd för de anställda att använda cykel istället för bil.    Syftet är att komma fram till ett resultat som visar anledningar och beteenden som kan påverkas och förändras till att pendla med cykel istället för att använda bilen. Ett ökat cykelanvändande leder till minskade utsläpp och mindre trängsel i städerna. Det ger även de anställda ett hälsosammare liv i form av daglig motion vilket i sin tur minskar sjukdomar och frånvaro. Det ger en ekonomisk vinst för både företagen och även de anställdas privata ekonomi.   Fyra intervjuer med arbetsgivare och lika många med anställda har genomförts för att ge en djupgående bild av intervjupersonernas åsikter. 405 anställda uppdelat på fyra arbetsplatser har genomfört en webbaserad enkät för att ge en generell bild av de anställdas åsikter. Denna data har sammanställts för att skapa en rekommendation för vad arbetsgivarna kan påverka hos de anställda i deras val av färdmedel.     Resultatet av studien visar att det finns både utrymme för förbättringar med underhåll av cykelvägnätet i Gävle och även i arbetsgivarnas arbete med att tillgodose arbetsplatserna med rätt utrustning. Störst påverkan ligger i att informera och motivera de anställda om fördelarna och förbättra attityden till cykling, eftersom styrdokumenten är övergripande och inte tillräckligt specifika räcker inte informationen i dessa. / The climate issue has come into focus in recent decades, as people have become more aware of the emissions of fossil fuels on the environment. Globalization also creates congestion, because there will be increased pressure in the growing cities. Both in national, regional and local plans, the issue has been raised and even in corporate governance documents comes the environmental issue into focus.   The trip between work and home is performed daily and can be planned extensively. People choose a means of travel for both mental, physical and practical reasons. This study is aimed at four major workplaces in Gävle: Gävle kommun, Gävle Hospital, the University of Gävle and Lantmäteriet. All workplaces have clear cycle routes to and from Gävle’s city center and all are within a radius of two kilometers from the city’s center, which is a reasonable distance for employees to bike rather than drive.   The goal of this study is to identify the reasons and behaviors that influence decisions to commute by bicycle rather than by car. Increased bicycle use leads to lower emissions and less congestion in the cities. It also gives the employees a healthier life in the form of daily exercise, which in turn reduces illness and absence. It provides an economic benefit for both companies, and also the employees' private economy.   Four interviews with employers and an equal number of employees has been implemented to provide an in-depth picture of interviewees' opinions. 405 employees of the four workplaces were asked to complete a web-based survey about commuting behavior and attitudes. This data has been compiled and recommendations developed to guide employers about how they can influence employee´s transportation choice. The results of the study show that there is both room for Gävle to improve the route network maintenance and for employers' to provide the workplace with the right equipment. The greatest impact is to inform and motivate employees about the benefits of cycling. The company policies treat the subject but are too general and employees are not familiar with their contents.

The traffic sector is responsible for the greatest amount of greenhouse emissions in Sweden because of its combustion of fossil fuels. Sandviken is the municipality in Gävleborg county that uses the least amount of public transportation in form of bus traffic. The aim of this study is to gain an understanding through qualitative research how the individual looks and reflects upon their own commuting, and to identify which factors that mostly affects the individuals commuting habits. The study is geo-graphically delimited to look to Sandbacka Park. The amount of interview partici-pants was in total 18, seven women and eleven men. The main themes that could be identified from the interviews was stress, environmental awareness, flexibility, effi-ciency and control. The average distance to the workplace was about 19,25 km. In total stated 73% of men and 57% of women that car was the main mode of transport to the workplace. This means that more men than women travelled by car to the workplace, and also show more positive feeling to car use. Many of the par-ticipants of the interview had knowledge of climate change and the connection it has to transportation but could still defend their own individual car use. Some of the men that were interviewed claimed to have a greater need of flexibility and maintain status, which can be an explanation as to why the need of car use is greater with men than women. 42% of women and 27% of men commutes which more sustainable modes of transportation, such as public transportation and walking or bicycling. Two of the women who commuted with public transportation expressed content with their mode of transportation. They had also during the interviews mentioned an environmental awareness, which shows that there is a connection between mak-ing sustainable choices and being content with the chosen more sustainable mode of transportation. The results from Sandbacka Park is generalizable to other work-places with the same kind of prerequisites. This study shows that men have more positive emotions connected to car use and uses the car more as a mode of commut-ing to work. During future studies it may be of importance to focus more on longer interviews timewise to create an even greater understanding of the individuals need and prerequisites when commuting. With a greater sample size a more generalisable result could have been achieved.Key words: Commuting, stress, public transportation, commute mode, travel mode choice, gender

Stockholms län har upplevt en stark demografisk tillväxt det senaste decenniet, vilket har medfört behov av nya investeringar i kollektivtrafiken och i bostäder. I denna uppsats studeras sambandet mellan närhet till den nya planerade tunnelbanan i Stockholm och bostadsrättspriser. Baserat på egeninsamlade paneldata om bostadsrättsförsäljningar i Barkarby och Nacka strand perioden 2013–2017 skattas en hedonisk prismodell för att se hur euklidiskt avstånd till närmsta planerade tunnelbaneentré samvarierar med bostadsrättspriser. Vidare undersöks om besluten om stationslokalisering i Barkarby och Nacka har haft en positiv effekt på bostadspriser, genom att jämföra skillnader i priser före och efter beslut om nya tunnelbanestationer. Resultaten visar att sambandet mellan närhet till den planerade tunnelbanan och bostadsrättspriser skiljer sig beroende på område. Priser på bostadsrätter stiger med minskat avstånd till närmsta planerade tunnelbaneentré i Barkarby medan de sjunker i Nacka strand. Det återfinns ingen statistiskt säkerställd effekt av besluten om stationslokalisering på bostadsrättspriser.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp anställda vid Ericsson i Kista pendlar till arbetet, hur långt avståndet är till arbetet och hur lång tid det skulle ta att cykla. Insamlade data kommer sedan att jämföras med svaren från undersökningen år 1949. Ett sekundärt syfte är att undersöka skillnader i arbetspendling med avseende på kön. Frågeställningar som besvaras i studien är: Vilket färdmedel används för pendling till arbetet och hur förändras det valet beroende på årstid? Är det någon skillnad mellan män och kvinnor gällande val av färdmedel? Hur långt avstånd uppskattar de anställda att de har till arbetet och hur stämmer det överens med det uppmätta avståndet? Hur lång tid uppskattar de anställda att det skulle ta att cykla till arbetet och hur lång tid är den beräknade cykeltiden? Metod: Studien inleddes med att fördjupa kunskapen inom Ericssons historia. Efter att ha letat efter validerade enkäter beslöts att göra en egen enkät. En elektronisk enkät skickades ut till omkring 400 personer via HR-avdelningen på Ericsson varav 121 anställda (51 % kvinnor) valde att svara. I enkäten besvarades frågor om ålder, kön, vanligaste färdsättet till arbetet och skattat avstånd till arbetet. Svaren användes sedan i två olika formler för att beräkna cykeltiden; D = T x 16.14 km/h x 0,763 x (1,604 - 0,0129 x A) för kvinnor och D = T x 20.76 km/h x 0,719 x (1,676 – 0,0147 x A) för män där (D= km), (T=timmar) och (A=ålder). För att räkna ut det exakta cykelavståndet mellan bostad och arbetsplats användes Gmap-pedometer. Resultat: Från att 60 % tog cykeln till arbetet år 1949 till att 9 % gjorde det år 2019, och 1 % som använde sig av ett motordrivet fordon till 40 %. Det är även färre personer som promenerar till arbetet 2019 (1,65 %) jämfört med 1949 (19 %). Inga signifikanta skillnader noterades (p>0,05) mellan kvinnor och män angående val av färdmedel. Medelavståndet till arbetet var 16,48 km och den beräknade cykeltiden var i medeltal 73 minuter. Slutsats: Studien visar att flera faktorer har förändrats mellan år 1949 och 2019. Avståndet till arbetet har blivit längre och fler människor väljer idag bilen som fortskaffningsmedel. Studien kan inte uttala sig om kausalitet. Intressant är att fördelningen mellan kvinnor och män i de olika kategorierna av färdmedel var mycket jämn.

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012). Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas. Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning. Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad. I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen. Här presenteras även olika behov som konstaterats utifrån intervjuer med privatpersoner, som används för att välja ett skissförslag att arbeta vidare med. Därefter följer arbetet utvecklingen till det slutliga resultatet som blev en app till smartphones. Utseende och funktioner för appen som framtagits uppkom efter marknadsundersökningar där två appar till smartphones undersöktes, och även en funktion till cyklister som Gävle kommun erbjuder via deras hemsida för att erbjuda en anpassad vägvisning för just cyklister. De appar som undersöktes är RunKeeper och Google Maps. RunKeeper är en motiverande app för att öka intresset för motion. Google Maps är en app som genom GPS ger vägvisning för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Marknadsundersökningen gav underlag för den slutgiltiga appen som döpts till Cyclum. Cyculm ger tips om ställen att cykla till, visar cykelbanor i staden och kan erbjuda cyklisten vägvisning mellan två punkter som användaren själv anger. Genom att använda Cyclum kan cyklisten samla in statistik kring sitt cykelanvändande, ett sätt att motivera till att cykla mer. / Gävle municipality has a goal to increase cycling in Gävle. In the year 2025, the proportion of journeys less than four kilometers should be at 60%, a survey from 2012 showed that the proportion were only 24% (Atterbrand et al, 2012). According to the same survey, it was found that the municipality of Gävle will not achieve their goals about the proportion of short trips undertaken by bicycle since the number has not increased since 2006 (Indebetou et al, 2012). The essay aims to develop a concept that will encourage more people to choose the bicycle over other means of transport. The main goal is to find out how the interest in cycling in urban environments can be increased. The work has been limited to focusing to a local level, but the idea is that the results can be used to create similar products to all urban environments. Methods that have been used to get to the final result are interviews with individuals and with people working for the municipality of Gävle. The work also include a study of different scientific articles, an analysis to decide functions of the resulting concept and market research to determent what would be necessary to the results. For the research, official material from municipality of Gävle is used, as well as scientific articles and interviews. The facts are used to confirm reasons why people should choose to bike over other modes of transport as well as to show that Gävle has potential as a cycling city. The facts that are mentioned in the research are later on used to make different design proposals. Based on the interviews made, three bigger needs are presented as a way to select a design proposal to develop further. The result is presented at the end in the form of an app to smartphones. The appearance and features for the app that has been produced occurred after making a market research where two apps for smartphones were investigated, and also a feature to cyclists who the municipality of Gävle offers via their website to offer a custom wayfinding just for cyclists. The apps that were investigated is called RunKeeper and Google Maps. RunKeeper is a motivational app to increase interest in the exercise. Google Maps is an app that uses GPS to give directions for motorists, cyclists and pedestrians. The market investigation provided the basis for the final app dubbed Cyclum. Cyculm give tips on places to bike to show bike lanes in the city and can offer the cyclist wayfinding between two points that the user specifies. By using Cyclum cyclist can collect statistics about their bicycle use, a way to motivate to bike more.

We have chosen to study how the students at Karlstad University have changed their travel patterns in correlation to covid-19. In the study, we have chosen to start from the entrances at Karlstad University to collect a quantitative data collection in the form of a survey, due to the fact that we believe that this method fits us more accurately because this method provides us with more answers than a qualitative interview. In chapter analysis and conclusions will our results of the study be presented and concluded with the help from prior studies and our own reflections. The purpose of this study is to see if people have changed their choice of transportation or habit of travel due to covid-19. With this study we want to facilitate or enlighten how a worldwide event could change and create new movement patterns. With our study we will answer the following two questions: How have students’ travel habits changed to and from Karlstad university due to covid-19? How have students’ choice of transportation changed due to covid-19? The study shows a change in the choice of travel, in a decrease in public transportation where our study shows a bigger decrease. The choice of transportation has changed to alternatives less prone to be crowded like the alternative like the car or walking/bicycling, where the choice is more often based on the most convenient choice for the respondee. Students' choice of transportation varies depending on if you are a woman or a man, women tend to choose walking/cycling and men rather choose their car. / Vi har valt att göra en studie om hur studenterna på Karlstads universitet har ändrat sitt val av färdmedel och deras resvanor på grund av covid-19 pandemin. I studien har vi valt att utgå ifrån ingångarna vid universitetet. Vi samlade primärdata i form av en kvantitativ enkätstudie, eftersom vi anser att denna metod passar vårt arbete bäst då det tar fler individers syn på frågan än en kvalitativ intervju. I kapitlet analys och slutssatser kommer resultatet av vår studie att sammanfattas med tidigare studier och våra egna reflektioner. Vårt syfte är att ta reda på om studenterna, på grund av covid-19 har bytt färdmedel och resvanor. Med denna studie vill vi belysa hur framtidens planerare ska kunna anpassa sig till nya rörelsemönster som uppstår ur en världsomfattande händelse. Vi ska med vår studie besvara våra två frågeställningar: Hur har studenters resvanor till och från Karlstad universitet förändrats på grund av covid-19? Hur förändras studenters val av färdmedel på grund av covid-19?  Studien visar att studenter i Karlstads val till färdmedel under covid-19 har förändrats som tidigare rapporter visar med ett minskat kollektivt resande, men att nedgången bland studenterna har minskat i en större utsträckning. Färdmedlen har övergått till färdsätt där trängsel inte uppstår i lika bred utsträckning. Där valen oftast verkar vara baserade i vad som är tillgängligt för respondenten eller vad som ses som smidigast. Studenternas val av färdmedel varierar beroende på om man är kvinna eller man, där det kvinnliga könet väljer gå/cykel i större utbredning och män bilen.

Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

Studien bygger på vetenskaplig forskning om den pågående klimatkrisen och dess allvarliga konsekvenser. Den har sin grund i de mål som fastställts av FN:s klimatkonvention i Parisavtalet. Dessa mål syftar till att stipulera förändringsområden inom sektorer som i dagens läge har en betydande global miljöpåverkan. Frågeställningen i denna studie lyder “På vilket sätt påverkar design av gränssnitt i res- och transporttjänster användares klimatmedvetenhet i beslutsfattande kring resor?” Denna studie genomför en kartläggning genom en enkätstudie och intervjuer för att utforska hur design av gränssnitt i res- och transporttjänster påverkar användares klimatmedvetenhet i beslutsfattande kring resor. Studien utforskar de aktuella problemen med gränssnittsdesign men även hur urvalsgruppen tänker kring hållbart resande. Resultaten av denna studie syftar till att ge information om potentialen till att leda användare på rätt väg genom hållbar design av gränssnitt i res- och transporttjänster. Detta görs genom att presentera resultatet från enkätstudien och intervjuerna som diskuterar om hur hållbar design bör implementeras. Studien lyfter även fram på vilket sätt hållbar design kan introducera potentiella fördelar såsom mer information vilket kan leda till mer hållbara val. Studien utforskar även de hinder som kan stå i vägen för implementering av hållbart resande. Studiens resultat indikerar att den befintliga designen av gränssnitt i rese- och transporttjänster har påverkat respondenterna och även hindrat dem från att fatta hållbara beslut vid planering av resor. Designen av gränssnittet har haft en negativ effekt på användarnas förmåga att välja alternativ som är mer miljövänliga och hållbara. Detta betonar behovet av att förbättra designen av gränssnitten för att ge användarna enklare tillgång till och stödja deras förmåga att göra hållbara val vid resplanering. / This study is based on scientific research concerning the ongoing climate crisis and its consequences. The basis of this study lies in the goals established by the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) in the Paris Agreement. These goals stipulate areas of change within sectors that currently have a significant global environmental impact. The research question in this study reads "In what way does the design of interfaces in travel and transport services influence users' climate awareness in decision-making around travel?" This study conducts a survey using a questionnaire as well as interviews to explore how the design of interfaces in travel and transportation services affects users' climate awareness in travel decision-making. The study explores the current problems with interface design but also how the sample group thinks about sustainable travel. The results of this study aim to provide information on the potential to guide users on the right path through sustainable interface design in travel and transportation services. This is done by presenting the results from the survey study and the interviews that discuss how sustainable design should be implemented. The study also highlights how sustainable design can introduce potential benefits such as more information which can lead to more sustainable choices. The study also explores the obstacles that may stand in the way of implementing sustainable travel. The results of the study indicates that the existing design of interfaces in travel and transportation services has influenced the respondents and also prevented them from making sustainable decisions when planning their trips. The design of the interface has had a negative effect on users' ability to choose options that are more environmentally friendly and sustainable. This emphasizes the need to improve the design of the interfaces to provide users with easier access and support their ability to make sustainable travel planning choices.