I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.    Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv. Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling  och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen i Stockholm pendlar varje dag med olika transportmedel mellan sin bostad och arbetsplats eller skola, inte minst studenter. En hel del av dessa människor cykelpendlar och får in fysisk aktivitet i sin vardag. Utöver de positiva effekterna för kroppen av fysisk aktivitet mår även hjärnan bra av vardaglig motion. Upplevelsen är dock att många väljer att ställa in cykeln i förrådet under vinterhalvåret och använder andra transportmedel. Det vi vill undersöka är vilka faktorer i utemiljön som upplevs som störst hinder för studenter i Stockholm vid cykelpendling under vintern. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga hinder för cykelpendling under vintern.  - Vilka faktorer i utemiljön upplevs som störst hinder vid cykelpendling under vintern för studenter i Stockholm? - Finns det skillnader i upplevda hinder mellan män och kvinnor?Metod: Detta är en kvantitativ studie som har genomförts genom digitala enkäter. Antalet studenter som deltagit i studien är 78, 46 av dessa var kvinnor och 32 män. Majoriteten av studenterna studerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De har fått besvara bakgrunds- och transportfrågor. Sedan har de fått uppskatta i vilken grad de olika faktorerna som exempelvis kyla, avstånd och trafiksäkerhet upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern.  Resultat: 78 studenter deltog i studien, resultatet visade att tre av åtta faktorer i utemiljön upplevdes som störst hinder vid cykelpendling under vintern. Dessa tre faktorer var kyla som för hela gruppen stod för 55.8%, trafiksäkerhet som stod för 44% och avstånd som stod för 40%. Studien visade att det var en signifikant skillnad mellan könen på faktorerna ljud från trafiken (P = 0.015), tillgång till cykelbana (P = 0.007) och vägbanor ”omgivning & kvalité” (P = 0.014).  Slutsats: Kyla och avstånd är faktorer som upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern, detta är faktorer som inte går att påverka genom yttre lösningar. Däremot är trafiksäkerhet en faktor som går och förbättra genom att bygga en bättre infrastruktur. Resultaten av denna studie är av stor betydelse för att veta vad man behöver fokusera på när man ska utforma strategier för att få fler att cykla under vintern.

Klimatfrågan har kommit i allt större fokus under de senaste decennierna eftersom människor blivit allt mer medvetna om utsläpp av fossila bränslens påverkan på miljön. Globaliseringen skapar även trängsel i trafiken, eftersom det blir ett ökat tryck i de växande städerna. Både i nationella, regionala och lokala planer har frågan tagits upp och även i företags styrdokument är miljöfrågan i fokus.   Resan mellan arbete och bostad är en resa som utförs varje dag och kan planeras i stor utsträckning. Orsaker till människors val av färdsätt är både psykiska och fysiska men även av praktiska skäl. Denna studie riktar sig till fyra större arbetsplatser i Gävle. Gävle kommun, Gävle sjukhus, Högskolan i Gävle samt Lantmäteriet vilka alla har tydliga cykelstråk till och från Gävle centrum. Dessa arbetsplatser ligger inom en radie av två km från Gävle centrum, vilket utgör ett rimligt avstånd för de anställda att använda cykel istället för bil.    Syftet är att komma fram till ett resultat som visar anledningar och beteenden som kan påverkas och förändras till att pendla med cykel istället för att använda bilen. Ett ökat cykelanvändande leder till minskade utsläpp och mindre trängsel i städerna. Det ger även de anställda ett hälsosammare liv i form av daglig motion vilket i sin tur minskar sjukdomar och frånvaro. Det ger en ekonomisk vinst för både företagen och även de anställdas privata ekonomi.   Fyra intervjuer med arbetsgivare och lika många med anställda har genomförts för att ge en djupgående bild av intervjupersonernas åsikter. 405 anställda uppdelat på fyra arbetsplatser har genomfört en webbaserad enkät för att ge en generell bild av de anställdas åsikter. Denna data har sammanställts för att skapa en rekommendation för vad arbetsgivarna kan påverka hos de anställda i deras val av färdmedel.     Resultatet av studien visar att det finns både utrymme för förbättringar med underhåll av cykelvägnätet i Gävle och även i arbetsgivarnas arbete med att tillgodose arbetsplatserna med rätt utrustning. Störst påverkan ligger i att informera och motivera de anställda om fördelarna och förbättra attityden till cykling, eftersom styrdokumenten är övergripande och inte tillräckligt specifika räcker inte informationen i dessa. / The climate issue has come into focus in recent decades, as people have become more aware of the emissions of fossil fuels on the environment. Globalization also creates congestion, because there will be increased pressure in the growing cities. Both in national, regional and local plans, the issue has been raised and even in corporate governance documents comes the environmental issue into focus.   The trip between work and home is performed daily and can be planned extensively. People choose a means of travel for both mental, physical and practical reasons. This study is aimed at four major workplaces in Gävle: Gävle kommun, Gävle Hospital, the University of Gävle and Lantmäteriet. All workplaces have clear cycle routes to and from Gävle’s city center and all are within a radius of two kilometers from the city’s center, which is a reasonable distance for employees to bike rather than drive.   The goal of this study is to identify the reasons and behaviors that influence decisions to commute by bicycle rather than by car. Increased bicycle use leads to lower emissions and less congestion in the cities. It also gives the employees a healthier life in the form of daily exercise, which in turn reduces illness and absence. It provides an economic benefit for both companies, and also the employees' private economy.   Four interviews with employers and an equal number of employees has been implemented to provide an in-depth picture of interviewees' opinions. 405 employees of the four workplaces were asked to complete a web-based survey about commuting behavior and attitudes. This data has been compiled and recommendations developed to guide employers about how they can influence employee´s transportation choice. The results of the study show that there is both room for Gävle to improve the route network maintenance and for employers' to provide the workplace with the right equipment. The greatest impact is to inform and motivate employees about the benefits of cycling. The company policies treat the subject but are too general and employees are not familiar with their contents.

No description available.

No description available.

Dagens samhälle belastas av transportrelaterade utsläpp av växthusgaser, trängsel i tätorter och ohälsa på grund av stillasittande, något som cykelpendling skulle kunna motverka. Syftet med denna rapport har därför varit att kartlägga pendlingsvanor hos anställda vid Region Blekinges sjukhus i Karlskrona, samt ta reda på vilka faktorer som hindrar respektive främjar cykelpendling till arbetsplatsen. Resultatet av undersökningen skulle kunna användas av arbetsgivaren inför beslut av olika främjande åtgärder för ökad cykelpendling.För att erhålla erforderliga data till resultatet togs en webbenkät fram, som sedan varit tillgänglig för samtliga regionanställda inom sjukhusområdet. Enkätsvaren har därefter analyserats och presenterats i form av ett antal diagram med tillhörande beskrivning, så kallad deskriptiv statistik.Resultatet visade att en större andel av de manliga respondenterna cyklade, jämfört med de kvinnliga respondenterna, där större andel åkte bil till arbetsplatsen. Enkätsvaren påvisade också skillnader i pendlingsvanorna mellan de olika förvaltningarna. Flest och störst andel cyklister återfanns hos Hälso- och sjukvård (vårdpersonal). Denna grupp hade också i genomsnitt kortast avstånd till arbetet, vilket har en stark koppling till benägenheten att cykelpendla. De främsta angivna hindren till cykling var avståndet och vädret, medan de främsta skälen som angavs till att cykelpendla var hälsoskäl och miljöskäl.De faktorer som skulle kunna öka cykelpendlingen till Blekingesjukhuset i Karlskrona, enligt enkätundersökningen, var främst: säkrare färdväg för cyklister, säkrare/tryggare cykelförvaring på arbetsplatsen, friskvårdstimme som kunde användas till cykelpendling, möjlighet att medföra cykel på lokalbuss och bättre ombytes- och duschmöjligheter på arbetsplatsen. / Today's society is burdened by transport - related greenhouse gas emissions, congestion in urban areas and health problems due to sedentary living, something that bicycle commuting could counteract. The purpose of this report has been to map commuting habits among employees at Region Blekinge Hospital in Karlskrona, and to find out which factors prevent and promote bicycle commuting to the workplace. The results of the survey could be used by the employer before decisions are made on various supporting arrangements for increased bicycle commuting.To obtain the necessary data for the result, an online survey was produced, which was then available to all regional employees in the hospital area. The questionnaire responses were then analysed and presented in the form of several diagrams with an accompanying description, so-called descriptive statistics.The results showed that a larger proportion of the male respondents cycled, compared with the female respondents, where a larger proportion were travelling by car to the workplace. The survey results also showed differences in the commuting habits between the different administrations. Most and largest proportion of cyclists were found at Health and Medical Care (care staff). This group also had on average the shortest distance to work, which has a strong connection to the tendency to commute by bicycle. The main stated obstacles to cycling were the distance and the weather, while the main reasons given for cycling were health and environmental reasons.The factors that could increase bicycle commuting to Blekinge Hospital in Karlskrona, according to the survey, were mainly: safer route for cyclists, safer / safer bicycle storage at the workplace, fitness hours that could be used for bicycle commuting, the opportunity to bring a bicycle on a local bus and better exchanges and shower facilities in the workplace.

From 2010 to 2014, regional and state organizations in the region of Stockholm have developed an EU-finnanced project named SATSA II - regional cykelstrategi (regional bicycling strategy). The strategy aims to increase the number of citizens commuting by bicycle in the region and develop a new intermunicipal infrastructure for fast bicycling. By providing a network of fast cycling routes on a regional scale, called “snabbcykelvägar”, the strategy promotes a shift towards more sustainable transport for the citizens of Stockholm county. The new regional network of bicycle routes have strategically been placed to pass by local centres, transport nodes, larger working areas and universities. The purpose of this master thesis is to develop a design concept for fast cycling routes (snabbcyelvägar) in the region of Stockholm. The design concept have been developed through the vision of the ‘good bicycling experience’. To define what it is that provides a ‘good bicycling experience’, physical, environmental and spatial aspects have been studied through empirical research and through relevant theories found in the research field of environemnetal psycology and semiotics. The aspects that provides a ‘good bicycling environment’ has been structured into three criterias. The criterias are: safety, continuity and likeability (attractivity). The three criterias has further been transformed in to designprincipals which are presented in a toolbox. The toolbox is the result of the study and can be used by planners and architects to design a regional network of cycling routes that provides a good expereince for the present and future bicycle commuters in the region of Stockholm (see Toolbox 2, p. 65). / Snabbcykelvägar är benämningen för de regionala cykelstråk som från 2014planeras skapa ett regionalt nätverk för snabb transport på cykel i Stockholmslän med fokus på pendlingscyklister. Detta examensarbete syfte och mål är attutveckla ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholms län.Visionen om ‘den goda cykelupplevelsen’ har legat till grund för att utveckladesignkonceptet. Forskningsteorier inom miljöpsykologi och semiotik hartillsammans med empiriska studier resulterat i ett antal kriterier som kan antasskapa en ‘god cykelupplevelse’. Kriterierna är trygghet, kontinuitet och attraktivitet.Från kriterierna har sedan ett antal design- och gestaltningsprinciperutvecklats som delats in i följande kategorier: Form, Utsikt, Upplevelseoch Ordning. De fyra kategorierna med dess design- och gestaltningsprinciperhar sammanställts i en “toolbox” (verktygslåda) som kan användas avplanerare och arktiekter för gestaltning och utbyggnad av regionala snabbcykelvägarnaoch utgör resultatet för studien (se Toolbox 2, sida 65).

Denna uppsats försöker identifiera faktorer som förklarar varför cykelpendlingen till och från Stockholms innerstad har ökat mellan 1980 och 2020. Vi bildar och väljer ut tre linjära regressionsmodellerna vilka vi anser vara de bästa modellerna utifrån ett flertal urvalskriterier. Resultaten visar att alla inkluderade variabler är signifikanta i respektive modell. Våra resultat, vilka är i linje med tidigare forskning, visar vidare följande: (a) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med cykelinfrastrukturkostnader, vilket tyder på att bättre cykelinfrastruktur gör att fler väljer cykeln till jobbet; (b) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med befolkningsstorleken; (c) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med trängselskatten, vilket tyder på att en överföring sker där en del bilister byter till cykelpendling p.g.a. trängselskatt; (d) antalet cykelpendlingsresor har ett negativt samband med BNP per capita. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att ett flertal faktorer har påverkat antalet cykelpendlingsresor till och från Stockholms innerstad mellan 1980 och 2020. / This thesis attempts to identify factors that explain why bicycle commuting in and out of Stockholm City Centre has increased between the years 1980 and 2020. We create and select three linear regression models, which we consider to be the best models based on several selection criteria. Our results show that the included variables in each respective model are significant. Our results, which are in line with previous findings in the literature, moreover, show the following: (a) the number of bicycle commuting trips is positively associated with bicycle infrastructure costs, which indicates that better bicycle infrastructure leads to more people bicycling to work; (b) the number of bicycle commuting trips is positively associated with population size; (c) the number of bicycle commuting trips is positively associated with the congestion tax, which indicates that a modal shift takes place where some motorists switch to bicycle commuting because of the congestion tax; (d) the number of bicycle commuting trips is negatively associated with GDP per capita. In summary, the results indicate that several factors have affected the number of commuting trips by bicycle in and out of Stockholm City Centre between 1980 and 2020.

Aim: The aim of this study is to analyse potential determinants of cycle commuting speed, with the following research questions: 1. How does cycle commuting speed relate to amount of gears, access to shower facilities, and rating of perceived exertion (RPE), when sex, age, weight, body mass index (BMI), duration, last digit in self-reported duration, and cycling area are controlled for? 2. How are the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex, affected when amount of gears, access to shower facilities, and RPE are added to the control variables age, weight, BMI, last digit in self-reported duration, and cycling area?   Method: In this cross-sectional study, 1526 adult cycle commuters (67% females) in Stockholm County, Sweden, were recruited through advertisements. In a self-administered questionnaire, the respondents reported their sex, age, height, weight, duration of their typical cycle commuting journey, amount of gears, access to shower facilities at the destination, and rating of perceived exertion (measured by the Borg RPE Scale) while cycling. They also drew their cycling route on an individually adjusted map. Multiple linear regression was used to facilitate the analyses.   Results: In a regression model with the independent variables sex, age, weight, body mass index, duration, last digit in self-reported duration (1–4 or 6–9 compared to 0 or 5), cycling area (inner urban compared to suburban and suburban – inner urban), gears, shower facilities, and RPE, the dependent variable cycle commuting speed was positively related to using a bicycle with five or more (as compared to four or fewer) gears, having convenient (as opposed to inconvenient or non-existent) access to shower facilities, and perceiving a higher degree of exertion while cycling. Gears, showers, and RPE were also found to substantially affect the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex. The respondents showed a clear tendency of giving odd-numbered, compared to even-numbered, ratings of perceived exertion.   Conclusions: This study highlights the importance of gears, showers, and RPE in activities such as estimating, planning or taking measures in relation to cycle commuting. It also shows that adding new factors to control for might change earlier established relationships within this field. When the Borg RPE Scale is used, correct instructions strengthens the validity. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att analysera potentiella påverkansfaktorer gällande cykelpendlingshastighet, med följande frågeställningar: 1. Hur relaterar hastighet till antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (RPE), när kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration samt cykelområde kontrolleras? 2. Hur påverkas de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön, när antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och RPE adderas till kontrollvariablerna ålder, vikt, BMI, slutsiffra i självrapporterad duration, och cykelområde?   Metod: I denna tvärsnittsstudie rekryterades 1526 vuxna cykelpendlare (67% kvinnor) i Stockholms län genom annonser. I ett själv-administrerat formulär rapporterade de kön, ålder, längd, vikt, duration vid deras typiska cykelpendlingsresa, antal växlar, tillgång till duschfaciliteter vid destinationen, och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (enligt Borgskalan) under cyklingen. De ritade även in sin cykelväg på en individuellt anpassad karta. Multipel linjär regression användes för att möjliggöra analyserna.   Resultat: I en regressionsmodell med de oberoende variablerna kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration (1­–4 eller 6–9 jämfört med 0 eller 5), cykelområde (innerstad i jämförelse med ytterstad samt ytterstad – innerstad), växlar, duschmöjligheter och RPE, var den beroende variabeln cykelhastighet positivt relaterad till användandet av en cykel med fem växlar eller fler (i jämförelse med fyra eller färre), att ha bekväm tillgång till dusch (i motsats till obekväm eller ingen tillgång alls) samt att uppleva en högre grad av fysisk ansträngning under cykling. Växlar, duschmöjligheter och RPE visade sig även substantiellt påverka de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön. Respondenterna visade en tydlig tendens att ge ojämna, i jämförelse med jämna, RPE-skattningar.   Slutsats: Denna studie belyser vikten av växlar, duschmöjligheter och egenupplevd ansträngningsgrad vid exempelvis bedömning, planering eller vidtagande av åtgärder i relation till cykelpendling. Den visar även att nya kontrollfaktorer kan förändra tidigare etablerade förhållanden inom detta fält. Korrekta instruktioner stärker validiteten vid användandet av Borgskalan.