Detta arbete handlar om färdmedelsvalen som människor som verkar i Karlstads universitetsområde gör. Med anslutning till samhällsplaneringen har vi valt att göra detta utifrån tre olika livskategorier: ålder, kön och sysselsättning. Med underlag av bland annat Gottfridssons två avhandlingar, “Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar: en studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel” och “Värmlänningar i rörelse”, samt Krantz avhandling “Rörlighetens mångfald och förändring: befolkningens dagliga resande i Sverige 1978 och 1996”, ska frågeställningen kunna besvaras, som lyder: “Vad påverkar valet av färdmedel hos studenter och anställda i Karlstads universitetsområde?”.   Denna studie genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod. Genom enkätundersökningar på 150 respondenter så gjordes det möjligt för detta arbete att utföras. Denna studie visade att i princip alla respondenter hade olika kunskaper, värderingar, förutsättningar och tankar angående deras färdmedelsval till Karlstads universitetsområde. Respondenterna uppgav många olika faktorer som var avgörande för deras färdval, bland dessa fanns tid, familje benägenheter, vädret och tillgången till kollektivtrafiken.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är. Individens val av färdmedel beror på både dess relevans (användbarhet) och dess mervärden (fördelar och nackdelar) jämfört med bilens mervärden. Studien visar fyra faktorer som är viktiga för att förnyelse av planeringen av kollektivtrafik sker, att vissa stigberoenden är svårare att bryta än andra samt att arbetet för att öka kollektivtrafikens relevans och mervärden är komplicerat på grund av det delade ansvaret mellan ett flertal aktörer.

Under det senaste året har våra vardagsliv förändrats. Från en dag till en annan slutade vi gå till arbete och skola för att i stället arbeta och studera på distans. Tidigare har många använt sig av kollektivtrafik för att underlätta vardagen och förflytta sig i samhället. Idag däremot har vi tydliga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten (2021) att i största möjliga mån undvika att resa med kollektivtrafik för att minska smittspridningen. Detta har lett till att allt fler väljer bilen som sitt främsta färdmedel, vilket skapar funderingar på vad för konsekvenser förändrade rörelsemönster inom kollektivtrafiken kan få för staden och dess invånare.Avsikten med denna uppsats är därför att undersöka hur rörelsemönster i kollektivtrafiken i Karlstads kommun har sett ut både innan och under den pågående pandemin, Covid-19.Uppsatsen förankras i tidigare forskning, rapporter från organisationer och myndigheter, samt en enkätstudie. Med hjälp av dessa gavs tillräckligt med material för att kunna diskutera,analysera och besvara frågeställningarna om förändrade rörelsemönster i Karlstads kommuns kollektivtrafik innan och under Covid-19. Resultatet visade bland annat att fler än vad vi anatendast reste 0–2 gånger i veckan med kollektivtrafiken i Karlstads kommun innan Covid-19, men att denna siffra även blev högre under Covid-19. Det syns dock dels en skillnad mellan könen där män reser oftare med bil än kvinnor, dels en skillnad beroende på sysselsättning där studenter (gymnasie- och universitetsnivå) reser med kollektivtrafik mer regelbundet samt i högre utsträckning. / During the past year, our everyday lives have changed. From one day to the next we stopped going to work and school to instead work and study from home. In the past, many have used public transport to facilitate their everyday life and move around in society. Today, however, we have clear recommendations from the Swedish Public HealthAgency/Folkhälsomyndigheten (2021) to avoid travelling by public transport as much as possible to reduce the spread of infection. This has led to an increase in use of the car as the main means of transport, which creates thoughts about what consequences changed movement patterns in public transport can have for the city and its inhabitants.The purpose of this thesis is therefore to investigate how movement patterns in public transport in Karlstad municipality have looked like before and during the ongoing pandemic, Covid-19. The thesis is based on previous research, reports from organizations and authorities, as well as a survey. With the help of these, sufficient material was provided to be able to discuss, analyze and answer the questions about changed movement patterns in Karlstad municipality's public transport before and during Covid-19. The results showed, among other things, that more people than we anticipated only traveled 0–2 times a week by public transport in Karlstad municipality before Covid-19, but that this figure also became higher during Covid-19. However, there is a difference between the sexes, where men travel more often by car than women, and a difference depending on employment where students (high school and university level) travel by public transport more regularly and to a greater extent.

Detta arbete handlar om vad människor gör för färdmedelsval vid vardagspendling från Kristinehamn till Karlstad. Valen som behövs göras för att ta sig från Kristinehamn till Karlstad kan påverkas av flera olika faktorer. Idag finns det flera olika transportalternativ att använda sig av; pendlare mellan Kristinehamn och Karlstad kan välja mellan bland annat bil, tåg samt buss. Dessa färdmedel påverkar de sträckor som används men också slutdestinationens närområde på sina sätt. För att koppla arbetet till samhällsplanering har vi valt att undersöka tre aspekter: ekonomiskt, miljömässigt eller bekvämlighetsmässigt.

<p>Gottfridsson, H. O., 2007, Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar – En studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel, (Complex conditions governing choice of transport – A study of parents of young children commuting to work from the municipality of Kil).</p><p>Travel is a means through which people fulfil a variety of social and biological requirements. In turn, the purpose, destination and identity of the traveller set different requirements that different forms of transport have different opportunities of fulfilling.</p><p>The purpose of this dissertation is to find out about the complex conditions that form the scope for action in the choice of transport, in this particular case for parents of young children when travelling to and from work. The dissertation emphasises the importance of studying the whole picture and of the interchange between the component parts in order to gain a better understanding of the conditions governing a commuter’s choice of transport.</p><p>In the study a theoretical framework of reference is gradually established by mixing empiricism and theory. As a result, a number of factors significant for the transport selection process are identified. These factors include the composition and organisation of the household, transport system structures, local community structures and the resources and preferences of the commuter.</p><p>Several methods were used during the collection of data. Data about commuters was collected via surveys and travel diaries. Traffic systems and associated structures were studied with the help of maps.</p><p>Work requirements combined with local structures such as the location of the home, workplace and services, and how the household chooses to organise daily activities, place specific demands on the planning of the journey to and from work. Different transport systems meet these demands in varying degrees. The choice of transport is also determined by the commuter’s socio-economic situation, travel resources and how he or she, depending on motives, knowledge and habits finally perceives the alternatives available.</p><p>The results confirm that car users and public transport users have different strategies when choosing transport. The results also indicate that there are commuters who declare the same grounds for their choice of transport, but who in practice conclude different consequences and choose different means of transport. The data also indicates clearly that among users of public transport there are major differences in journey times, number of stops, distance to bus stops and travel costs, and that commuters who use public transport are more complex as a group.</p>

Gottfridsson, H. O., 2007, Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar – En studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel, (Complex conditions governing choice of transport – A study of parents of young children commuting to work from the municipality of Kil). Travel is a means through which people fulfil a variety of social and biological requirements. In turn, the purpose, destination and identity of the traveller set different requirements that different forms of transport have different opportunities of fulfilling. The purpose of this dissertation is to find out about the complex conditions that form the scope for action in the choice of transport, in this particular case for parents of young children when travelling to and from work. The dissertation emphasises the importance of studying the whole picture and of the interchange between the component parts in order to gain a better understanding of the conditions governing a commuter’s choice of transport. In the study a theoretical framework of reference is gradually established by mixing empiricism and theory. As a result, a number of factors significant for the transport selection process are identified. These factors include the composition and organisation of the household, transport system structures, local community structures and the resources and preferences of the commuter. Several methods were used during the collection of data. Data about commuters was collected via surveys and travel diaries. Traffic systems and associated structures were studied with the help of maps. Work requirements combined with local structures such as the location of the home, workplace and services, and how the household chooses to organise daily activities, place specific demands on the planning of the journey to and from work. Different transport systems meet these demands in varying degrees. The choice of transport is also determined by the commuter’s socio-economic situation, travel resources and how he or she, depending on motives, knowledge and habits finally perceives the alternatives available. The results confirm that car users and public transport users have different strategies when choosing transport. The results also indicate that there are commuters who declare the same grounds for their choice of transport, but who in practice conclude different consequences and choose different means of transport. The data also indicates clearly that among users of public transport there are major differences in journey times, number of stops, distance to bus stops and travel costs, and that commuters who use public transport are more complex as a group.

The transport sector is an extensive contributor to the total CO2 emissions, and private transports hold a vast share. This has implications on environmental and human health, which eventually have economic consequences for society. Equal access to opportunities is essential in a sustainable society and public transport is a crucial element. Apart from public transport, physical active transport modes are key components in a sustainable transport system. The aim of this thesis was through an intersectional perspective to gain deeper understanding about travel mode choices and to identify barriers to use of public transport. This thesis comprises an extensive literature review of 62 articles, reviews and publications on travel behavior and travel mode choice undertaken in different parts of Sweden, Germany, UK, Portugal and the USA. A limited case study shares through nine qualitative interviews the travel experiences of four men and five women in different ages in Nåntuna/Vilan and Sävja in Uppsala, Sweden. The influencing factors were categorized and later intersectionally analyzed with the respect to gender, age and socioeconomic class. The analysis revealed that travel mode choices are complex and can be made for various reasons. Access to a car, habits, travel pattern and time indicated to be the most influencing factors. Economic resources seemed to influence the availability of transport mode, and indications could be seen that economic resources might impair gender differences. Looking at preferences and actual mode choice, the study sample illustrates that men, older, and richer, are having more opportunities to take their preferable mode choice. Planning factors appeared to both promote and constrain the use of public transport. Public transport seemed to have hard to meet everyone’s need, and indicated to have low competitiveness to the car. It is suggested that future research focuses on how to meet more people’s need in order to increase the use of public transport by its own attractiveness. Further research is also suggested about the health perspective of physical active modes and public transport. The study revealed difficulties in studying experiences outside the white, majority Swedish norm. More time would have been needed to include ethnicity, as it is an important aspect and should be included in future research. / Transportsektorn bidrar till en omfattande del av det totala koldioxidutsläppet, och privata transporter utgör en ansenlig del av detta. De miljö- och hälsomässiga negativa effekterna är betydande, vilket följaktligen kommer att få sociala och ekonomiska konsekvenser. Det övergripande politiska målet är att öka användandet av hållbara transportmedel, så som fysiskt aktiva färdmedel och kollektivtrafik. Lika möjligheter att nå arbeten och service är en förutsättning för ett hållbart samhälle, och kollektivtrafiken är en viktig nyckel till detta. Förutom kollektivtrafiken är också fysiskt aktiva färdmedel, så som cykling och gång, en nyckelfaktor i ett hållbart transportsystem. Syfte: Syftet med den här masteruppsatsen är att få djupare kunskap om de faktorer som påverkar resebeteende och färdmedelsval, samt att identifiera barriärer för kollektivt resande. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv och undersöker hur maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass påverkar valet av färdmedel. Metod: En omfattande litteraturstudie om resvanor och resebeteende i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Portugal och USA föregick en fallstudie. Med fokus på de två områdena Nåntuna/Vilan och Sävja, i Uppsala, Sverige, genomfördes en mindre fallstudie. Nio kvalitativa intervjuer belyser fyra män och fem kvinnors erfarenheter från sina dagliga färdmedelsval. Resultat: Av dessa framgår att färdmedelsval är komplexa; de kan göras av olika anledningar, samt olika anledningar kan leda till samma val. En mängd olika faktorer indikerade på att påverka valet av färdmedel, bland annat tillgången till bil, vanor, attityder, resmönster och restiden. Dessutom indikerar resultat att maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass formar möjligheterna till att välja färdmedel. Indikationer tyder på att ekonomiska resurser styr tillgången på färdmedelsval samt kan minska könsskillnader. Det emellertid ringa urvalet exemplifierar att män, äldre och rikare har större möjligheter att välja sitt önskvärda färdmedelsval. Respondenternas erfarenheter visar att planeringsfaktorer kan både främja och försvåra användandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken verkade ha svårt att möta människors olika behov och därmed vara konkurrenskraftig i förhållande till bilen. Mer forskning om detta är nödvändig för att öka och behålla resenärer utifrån kollektivtrafikens egen attraktionskraft. Vidare så föreslås ytterligare studier om länken mellan hälsa, fysiskt aktiva färdmedelsval och kollektivtrafikanvändande. Studien innefattar inte erfarenheter från personer med annan bakgrund än vit, majoritetssvensk eftersom det hade krävt mer tid än vad denna studie medgav. Det är dock ett viktigt perspektiv för framtida forskning.

The purpose of this thesis is twofold: Firstly, it explores the reasons parents state for choosing the car to take their children to school; Secondly, it investigates how the characteristics of the journey relate to children’s wellbeing, mood, and cognitive performance. This thesis consists of three papers (Papers I, II, and III). Participating in Paper I were 245 parents of schoolchildren aged between 10 and 15 in Värmland County, Sweden. These parents answered a questionnaire wherein they stated to what degree certain statements correlated with their decision to choose the car. In Paper II, 237 children in grade 4 (aged 10-11), in the City of Staffanstorp, Sweden, recorded all their journeys in a diary over one school week, also reporting on their travel mode, current mood while travelling, activities on arrival, and experiences vis-à-vis those activities. Participating in Paper III was a sample of 345 children aged between 10 and 15 attending five public schools in Värmland County, Sweden. These children rated their current mood, filled out the Satisfaction with Travel Scale (capturing the travel experience), reported details about their journeys, and took a word fluency test. Parents’ wish to accompany their children to school, and the convenience of the car, both impact upon the travel mode decision. In addition, parents also seem to choose the car regardless of the distance between home and school. The findings further reveal that the mood children are in varies with how they travel and where they go, and that there is a difference between boys’ and girls’ experiences. Children who travel by car experience the lowest degree of quality and activation, something which is maintained throughout the school day (especially for girls). Social activities during travel bring a higher degree of quality and excitement, while solitary activities bring more stress. The findings further show that using a smartphone, or doing a combination of activities during the journey, results in better cognitive performance. Thus, it is concluded that the mode choice that parents make for their children correlates with those children’s mood and experience. Specifically, where and how children travel, what they do when they travel, and how long they travel for affect their experiences, mood, and/or cognitive performance. / The aim of this thesis is twofold. Firstly, it explores parents’ stated reasons for choosing the car for their children’s school journeys. Secondly, it investigates the relationship between the characteristics of a journey (i.e. travel mode, travel time, and activities conducted while travelling) and children’s wellbeing (through domain-specific satisfaction), current mood, and cognitive performance. The overall findings show that parents value the car both for its convenience and for the possibility of accompanying their children. Parents also use the car regardless of the distance between home and school. Travel affects children in various ways; for instance, doing certain activities while traveling can help boost cognitive performance and make children feel happy and excited. Notably, being passive during the journey makes children feel stressed and those who travel to school by car are the most tired during the school day. This implies that parents’ travel mode choice affects children’s wellbeing and cognitive performance. These insights are important when it comes to addressing current challenges relating to children’s day-to-day travel: How they experience their day-to-day travel may contribute toward how children travel in the future. / Den här avhandlingen har två delsyften. Först undersöks vilka skäl föräldrar anger för varför deväljer att skjutsa sina barn till skolan med bil. Ett andra syfte är att undersöka hur detta val påverkarbarns mentala hälsa via självskattad upplevelse av skolresan och hur de känner sig vid ankomst(humör). Ytterligare ett syfte är att undersöka hur upplevelsen av skolresan påverkar hur barnenpresterar när de kommer till skolan. Avhandlingen innehåller tre artiklar. I Artikel I deltog 245föräldrar till barn i årskurs 4, 6 och 8 i värmländska skolor. Föräldrarna angav i vilken utsträckningolika skäl påverkar deras val att skjutsa barnen till skolan med bil. I artikel II deltog 237 barn (varav101 flickor) från årskurs 4 i Staffanstorp, Skåne. Barnen förde resdagbok över alla resor de gjordeunder en vecka. I dagboken beskrev de vart de reste, vilka färdmedel de använt, deras humör underresan (som skattades som ledsen-glad och trött-pigg), vilka aktiviteter de ägnat sig åt vidslutdestinationen samt deras upplevelser av dessa aktiviteter. I Artikel III deltog 345 barn frånårskurs 4, 6 och 8 i Värmland. Istället för resdagbok skattade barnen sitt humör, hur nöjda de varmed resan genom att fylla i Satisfaction with Travel Scale adapted for Children (STS-C), resedetaljersamt gjorde ett ordflödestest direkt vid ankomst i skolan. Resultaten visar bland annat att föräldrars önskan att spendera tid med sina barn och praktiskaaspekter med bil ligger till grund för valet av bil. Huruvida det är ett långt eller kort avstånd tillskolan påverkar inte valet att använda bil. Barns humör varierar beroende på hur de reser(färdmedel) och vart de reser (destination). En skillnad observerades också mellan flickor ochpojkar och mellan olika årskurser där t.ex. fickor påverkades mer negativt av att resa med bil änpojkar. Barn som reser med bil till skolan är minst nöjda (upplevde en lägre grad av kvalitet) ochpå sämre humör (är känslomässigt mindre aktiva) vilket också håller i sig under skoldagen. Att ägnasig åt sociala aktiviteter (konversera med vänner och familj) under resan bidrar till en högre upplevdkvalitet och mer upprymdhet medan barn som ägnat sig åt aktiviteter utan sällskap upplever enhögre grad av stress. Resultaten visar också att barn som använder sin smartphone eller kombinerarolika aktiviteter under resan presterar bättre på kognitivt test.

Den här uppsatsen diskuterar hållbart resande, ett vanligt förekommande begrepp i och med det högaktuella begreppet hållbar utveckling. Hållbart resande undersöks i två mindre kommuner i Östergötland för att undersöka vilka uppfattningar och förutsättningar som medborgare och tjänstemän har. Uppsatsen studerar även vilka faktorer som påverkar vid val av färdmedel. Uppsatsen inkluderar intervjuer tillsammans med tjänstemän och medborgare i kommunerna Boxholm och Ödeshög. För att analysera det insamlade materialet tillämpas teorin social praktik, där begreppen kompetens, material och mening står i fokus. Resultatet visar på en gemensam syn gällande avsaknaden av tillgänglighet i kommunerna, framför allt till kollektivtrafik.  Det finns även en förändringsvilja i handlingsmönstret hos medborgarna till att resa mer hållbart men då kompetens och material saknas är det inte möjligt idag. Från kommunens sida finns det också en pågående förändringsvilja med visioner och ambitioner för att erbjuda medborgarna hållbara resalternativ. / This essay discusses sustainable travel which is a common concept in connection with sustainable development. Two small municipalities have been studied in Östergötland, Sweden to assess what individuals and planners think about sustainable travel in their communities. The method used in this essay was to interview with citizens and planners in the municipalities Ödeshög and Boxholm. To analyse the data collection, we apply the theory social practice which focuses on the three elements: materials, competences, meanings. The results show a lack of accessibility in the municipalities, especially in public transport. Furthermore, the result shows that the citizens have a will towards changing their behaviour to transport in a more sustainable way. From the citizens perspectives there was a lack of competences and materials which prevented them from traveling in a more sustainable way. We also saw a will from the planners to change behaviour in their ambitions towards more sustainable travel options.

Denna uppsats försöker identifiera faktorer som förklarar varför cykelpendlingen till och från Stockholms innerstad har ökat mellan 1980 och 2020. Vi bildar och väljer ut tre linjära regressionsmodellerna vilka vi anser vara de bästa modellerna utifrån ett flertal urvalskriterier. Resultaten visar att alla inkluderade variabler är signifikanta i respektive modell. Våra resultat, vilka är i linje med tidigare forskning, visar vidare följande: (a) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med cykelinfrastrukturkostnader, vilket tyder på att bättre cykelinfrastruktur gör att fler väljer cykeln till jobbet; (b) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med befolkningsstorleken; (c) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med trängselskatten, vilket tyder på att en överföring sker där en del bilister byter till cykelpendling p.g.a. trängselskatt; (d) antalet cykelpendlingsresor har ett negativt samband med BNP per capita. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att ett flertal faktorer har påverkat antalet cykelpendlingsresor till och från Stockholms innerstad mellan 1980 och 2020. / This thesis attempts to identify factors that explain why bicycle commuting in and out of Stockholm City Centre has increased between the years 1980 and 2020. We create and select three linear regression models, which we consider to be the best models based on several selection criteria. Our results show that the included variables in each respective model are significant. Our results, which are in line with previous findings in the literature, moreover, show the following: (a) the number of bicycle commuting trips is positively associated with bicycle infrastructure costs, which indicates that better bicycle infrastructure leads to more people bicycling to work; (b) the number of bicycle commuting trips is positively associated with population size; (c) the number of bicycle commuting trips is positively associated with the congestion tax, which indicates that a modal shift takes place where some motorists switch to bicycle commuting because of the congestion tax; (d) the number of bicycle commuting trips is negatively associated with GDP per capita. In summary, the results indicate that several factors have affected the number of commuting trips by bicycle in and out of Stockholm City Centre between 1980 and 2020.