Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Purpose The purpose of this study is to investigate whether abnormal return patterns can occur on different share indices, as a result of the outcome in national team matches. The subordinary aim is to investigate whether there are differences between the three share indices, (small-, mid- and large cap) depending on the match category and how it relates regarding the five countries in the study. Method This study has a positivistic and deductive approach, using a modified event study methodology. The event period is one day after the event. For each nation, year and share index, different estimation periods have been created. The study comprises 760 national team football matches and is investigating how each different share index is affected by match outcomes in championship matches, qualifying matches and friendlies. Results Upon compilation of all 760 matches, the result of this study shows a statistically significant impact on two of the three possible match outcomes, regarding small cap index. Furthermore the result also shows a connection between friendly matches and small cap index. The match categories championship matches and qualifying matches demonstrates no connection to the three diffrent kind of share indices. Regarding the different nations, Spain and their small- and large cap index shows the most significant connection between the match outcome and abnormal return. Conclusions The small cap share index is basically the only index that is affected by the all the matches that is involved in this study (after a victory or a loss). The magnitude of a match does not seem to have a greater influence on investor rationality. Over all, the match outcome draw does not lead to negative abnormal return. Of this studys five surveyed countries (England, France, Spain, Sweden and Germany), the english and german share indicies seems to be least likley to be affected by the outcome in national team football matches.

The purpose of this thesis is twofold: Firstly, it explores the reasons parents state for choosing the car to take their children to school; Secondly, it investigates how the characteristics of the journey relate to children’s wellbeing, mood, and cognitive performance. This thesis consists of three papers (Papers I, II, and III). Participating in Paper I were 245 parents of schoolchildren aged between 10 and 15 in Värmland County, Sweden. These parents answered a questionnaire wherein they stated to what degree certain statements correlated with their decision to choose the car. In Paper II, 237 children in grade 4 (aged 10-11), in the City of Staffanstorp, Sweden, recorded all their journeys in a diary over one school week, also reporting on their travel mode, current mood while travelling, activities on arrival, and experiences vis-à-vis those activities. Participating in Paper III was a sample of 345 children aged between 10 and 15 attending five public schools in Värmland County, Sweden. These children rated their current mood, filled out the Satisfaction with Travel Scale (capturing the travel experience), reported details about their journeys, and took a word fluency test. Parents’ wish to accompany their children to school, and the convenience of the car, both impact upon the travel mode decision. In addition, parents also seem to choose the car regardless of the distance between home and school. The findings further reveal that the mood children are in varies with how they travel and where they go, and that there is a difference between boys’ and girls’ experiences. Children who travel by car experience the lowest degree of quality and activation, something which is maintained throughout the school day (especially for girls). Social activities during travel bring a higher degree of quality and excitement, while solitary activities bring more stress. The findings further show that using a smartphone, or doing a combination of activities during the journey, results in better cognitive performance. Thus, it is concluded that the mode choice that parents make for their children correlates with those children’s mood and experience. Specifically, where and how children travel, what they do when they travel, and how long they travel for affect their experiences, mood, and/or cognitive performance. / The aim of this thesis is twofold. Firstly, it explores parents’ stated reasons for choosing the car for their children’s school journeys. Secondly, it investigates the relationship between the characteristics of a journey (i.e. travel mode, travel time, and activities conducted while travelling) and children’s wellbeing (through domain-specific satisfaction), current mood, and cognitive performance. The overall findings show that parents value the car both for its convenience and for the possibility of accompanying their children. Parents also use the car regardless of the distance between home and school. Travel affects children in various ways; for instance, doing certain activities while traveling can help boost cognitive performance and make children feel happy and excited. Notably, being passive during the journey makes children feel stressed and those who travel to school by car are the most tired during the school day. This implies that parents’ travel mode choice affects children’s wellbeing and cognitive performance. These insights are important when it comes to addressing current challenges relating to children’s day-to-day travel: How they experience their day-to-day travel may contribute toward how children travel in the future. / Den här avhandlingen har två delsyften. Först undersöks vilka skäl föräldrar anger för varför deväljer att skjutsa sina barn till skolan med bil. Ett andra syfte är att undersöka hur detta val påverkarbarns mentala hälsa via självskattad upplevelse av skolresan och hur de känner sig vid ankomst(humör). Ytterligare ett syfte är att undersöka hur upplevelsen av skolresan påverkar hur barnenpresterar när de kommer till skolan. Avhandlingen innehåller tre artiklar. I Artikel I deltog 245föräldrar till barn i årskurs 4, 6 och 8 i värmländska skolor. Föräldrarna angav i vilken utsträckningolika skäl påverkar deras val att skjutsa barnen till skolan med bil. I artikel II deltog 237 barn (varav101 flickor) från årskurs 4 i Staffanstorp, Skåne. Barnen förde resdagbok över alla resor de gjordeunder en vecka. I dagboken beskrev de vart de reste, vilka färdmedel de använt, deras humör underresan (som skattades som ledsen-glad och trött-pigg), vilka aktiviteter de ägnat sig åt vidslutdestinationen samt deras upplevelser av dessa aktiviteter. I Artikel III deltog 345 barn frånårskurs 4, 6 och 8 i Värmland. Istället för resdagbok skattade barnen sitt humör, hur nöjda de varmed resan genom att fylla i Satisfaction with Travel Scale adapted for Children (STS-C), resedetaljersamt gjorde ett ordflödestest direkt vid ankomst i skolan. Resultaten visar bland annat att föräldrars önskan att spendera tid med sina barn och praktiskaaspekter med bil ligger till grund för valet av bil. Huruvida det är ett långt eller kort avstånd tillskolan påverkar inte valet att använda bil. Barns humör varierar beroende på hur de reser(färdmedel) och vart de reser (destination). En skillnad observerades också mellan flickor ochpojkar och mellan olika årskurser där t.ex. fickor påverkades mer negativt av att resa med bil änpojkar. Barn som reser med bil till skolan är minst nöjda (upplevde en lägre grad av kvalitet) ochpå sämre humör (är känslomässigt mindre aktiva) vilket också håller i sig under skoldagen. Att ägnasig åt sociala aktiviteter (konversera med vänner och familj) under resan bidrar till en högre upplevdkvalitet och mer upprymdhet medan barn som ägnat sig åt aktiviteter utan sällskap upplever enhögre grad av stress. Resultaten visar också att barn som använder sin smartphone eller kombinerarolika aktiviteter under resan presterar bättre på kognitivt test.