Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Denna studie riktar ljuset mot unga killars känsloliv och behov av emotionella samtal, samt hur detta präglas av manlighetsnormer. Tidigare forskning har visat att unga killars vänskapsrelationer påverkas av maskulinitetsnormer vilket begränsar killars känslouttryck och förmåga att prata om känslor. Det finns också forskningsresultat som visar att unga killar har svårt att sätta ord på sina känslor samt att de framför allt använder flickvänner för samtal om känslor. Syftet med denna studie är att studera hur unga killar hanterar känslor. Frågeställningarna utgår från studiens unga killar och undersöker deras uppfattningar om känslor, deras strategier för att hantera känslor, samt vilken betydelse samtal om känslor har för deras vänskapsrelationer. Det empiriska materialet består av intervjutext från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva killar i åldrarna 17–20 år. Materialet har analyserats utifrån Arlie Hochschilds känsloteorier, Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt Göran Ahrnes teorier för organisering av vänskapsrelationer. Resultatet visar att unga killars känslouttryck begränsas dels av känsloregler, dels av maskulinitetsnormer. Killarna hanterar sina känslor med hjälp av agerande för att dölja känslor, eller reglering för att förändra eller förtränga känslor. Trots att killarna i studien vill samtala mer om känslor, och trots att de vill ha vänskapsrelationer som innefattar ett ömsesidigt ansvar för känsloarbete, uppger killarna att de har svårt att både berätta och fråga om känslor. Analysen visar att unga killar anser att det är tillräckligt att ha en vänskapsrelation som syftar till ett känslomässigt utbyte. Slutsatsen är att känslor och samtal om känslor är en central men inte avgörande del av vänskapsrelationer, men att detta inte innebär att nära vänskapsrelationer är organiserade utifrån behovet att samtala om känslor.

Ätstörningar är ett problem i dagens samhälle då statistik visar att ungefär 190 000 svenskar är drabbade av ätstörningar. Utifrån frågeställningarna; Hur påverkar omgivningen insjuknandet i ätstörningar och sjukdomsförloppet? och; Hur hanterar individen sina känslor under sjukdomstiden? avhandlar denna uppsats uppkomsten av ätstörningar med fokus på om det finns specifika vändpunkter i individers liv vilka bidrar till insjuknandet. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ studie med fenomenologi som ansats, materialet är baserat på tio ostrukturerade intervjuer med individer som tidigare varit drabbade av ätstörningar. Studien påvisar att det finns olika vändpunkter som bidrar till insjuknande i ätstörningar där otrygghet visade sig vara den starkaste i relation med sociokulturella faktorer. Ytterligare resultat visar att olika vändpunkter inte påverkar vilken form av ätstörning man drabbas av utan att grunden för insjuknad i olika typer av ätstörningar är densamma. Studien uppmärksammar även vikten att redan i den primära socialisationen lära sig känslohantering för att senare i livet kunna urskilja, behärska och beskriva de känslor som uppkommer. Om man inte lärt sig uttrycka känslor i tidig ålder finns en ökad risk för att insjukna i ätstörning, genom att man istället tar till andra strategier för att hantera känslorna. Exempel på detta är att istället för att känslohantera tar man till strategier som kroppslig kontroll. Studiens konklusion är att sociokulturella faktorerna är essentiella vid insjuknandet i ätstörning.

Denna uppsats ägnas åt att identifiera känslor hos anställda på arbetsplatser, närmare bestämt identifiera emotionellt arbete. Emotionellt arbete är ett begrepp som betyder att anställda behöver använda sina känslor i sitt arbete i utbyte mot lön. Syftet med denna uppsats är alltså  att undersöka om det finns en relation mellan företagskultur och användande av emotionellt arbete mellan kollegor. Tidigare forskning och teori som först myntades av Hochschild tidigt på 1980-talet, visar på att emotionellt arbete först etablerades i relation till serviceyrken, då anställda var tvungna att reglera sina känslor mot kund. Arbetsmarknadens utveckling av företagskultur har komplicerat begreppet emotionellt arbete där det idag finns forskning om att det finns i de flesta organisationer oberoende av bransch. Detta påvisas genom att anställda utifrån företagskulturens grundvärderingar och idéer anammar specifika beteenden, känslor och normer och grundar ett specifikt emotionellt samspel mellan kollegorna på arbetsplatsen. Hur syftet och frågeställningarna till det skall besvaras är genom material från observation och intervjuer med tio personer. Detta har sedan analyserats med hjälp av Hochschilds teoretiska utgångspunkter över hur emotionellt arbete kan identifieras och se ut, samtidigt som vi relaterar det emotionella arbetet till något som kan grundas i personernas företagskultur. Analysen redovisar hur olika personers företagskultur kan se ut och hur de kan påverka personernas användande av emotionellt arbete.

I denna studie har vi undersökt hur unga män hanterar känslor i form av ilska, sorg och rädsla. Områden som studien har fokuserat på är i vilka situationer de unga männen visar känslor, hur de upplever att det är att visa känslor samt hur de upplever stödet från sin sociala omgivning när de visar dessa känslor. Studien består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från en kommun i Norrbottens län som sedan bearbetats genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgår från är genusteori och emotionsteori. Resultatet av studien visade att majoriteten av de unga männen uttrycker känslor som ilska, sorg och rädsla i lägre utsträckning än vad de själv anser att de borde. En del känslor framhölls vara enklare att hantera än andra, detta visade sig ha ett samband med att vara man utifrån tillskrivna sociala normer sett ur genusteori. Olika sociala sammanhang i olika situationer visade sig också ha betydelse för de unga männens hantering av känslor och om de agerade ut dessa känslor. Genomgående i studien har det framkommit att genus, normer och sociala sammanhang har haft stor betydelse för de unga männens sätt att hantera känslor.

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting. En stor del av analysen består även av grundtankar ur den tidigare forskningen om human serviceverksamhet. Resultaten visar att de intervjuade sjuksköterskorna agerar utifrån förväntningar som de upplever från patienter och deras anhöriga, vilket bland annat kopplas till Det dramaturgiska perspektivet. Sjuksköterskorna talar och agerar på ett visst sätt framför andra, oberoende av hur de egentligen känner. Därmed upprätthåller de alltid den professionella rollen i olika situationer. Detta förfaller dem naturligt och de behöver oftast inte anstränga sig för att behålla kontrollen över deras känslor. De mest känsloladdade situationerna upplevs vid patientens hälsoåterfall, dödsfall eller i kontakt med de anhöriga. Sjuksköterskorna har upplevt negativa känslor som rädsla, ångest och ängslan men det har inte påverkat deras vardagsliv då de har fått stöd från kollegor och läkare. Uppsatsen bidrar till förståelsen av sjuksköterskors känsloupplevelser kring sin roll och det vardagliga arbetet med människor. Läsaren får en bild av hur de intervjuade sjuksköterskorna hanterar vardagliga känslor.

Det råder en ökning av skjutvapenvåld och ett allt råare klimat i samhället har vuxit fram där poliser allt oftare blir bemötta med hot samt låg tillit. Denna samhällsförändring väcker frågor kring hur och om det påverkar polisen dagliga arbete. Denna studie riktar därmed sitt fokus på polisers arbete och de krav samt förväntningar som finns på dem. Dessa krav och förväntningar gestaltas både internt från polisväsendet men även genom extern påverkan från allmänheten. Sett till det faktum polisens arbete innefattar många påfrestande situationer undersöker även studien vilka känsloregler som råder inom Polismyndigheten samt om poliserna får de verktyg som behövs för att hantera känslor som uppstår under arbetet. Det empiriska materialet består dels av intervjutexter från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta poliser som varit yrkesverksamma i minst ett år. Det har även genomförts en kvalitativ tematisk analys av Polismyndighetens medarbetarpolicy och värdegrund samt Polishögskolans utbildningsplan. Materialet har huvudsakligen analyserats utifrån Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt nyinstitutionell teori med utgångspunkt i Ulla Eriksson-Zetterquist, Alexander Styhre och Thomas Kalling samt Meyer och Rowan. Även Arlie Russell Hochschild teori om känsloarbete samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv har utgjort centrala perspektiv i analysen av det empiriska materialet. Resultatet visar att de krav och förväntningar som finns inte alltid går att leva upp till då dokumenten inte är helt anpassade efter hur arbetet ser ut samt att det råder brist på resurser inom myndigheten. Vidare visade även resultatet att det inte finns några uttalade känsloregler. Slutligen redovisade resultaten att det råder en brist på konkreta verktyg kopplat till känslohantering samt att det finns en komplexitet kring det.

Syftet med studien är att öka kunskap och förståelse för hur personal på kvinnojourer arbetar medsocialpedagogiska frågor. Dessa frågor berör professionalitet, närhet och distans med våldsutsattakvinnor. Detta framförallt för att lyfta hur viktigt det är att arbeta med utsatta kvinnor.Frågeställningar lyder; Hur hanterar personalen på en kvinnojour sina egna känslor ochupplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor ? och Hur uppfattar personal på en kvinnojour att ettprofessionellt förhållningssätt i arbetet med utsatta kvinnor kan upprätthållas? . Metodologiskutgångspunkt i studien är kvalitativ ansats och inslag av hermeneutiskt perspektiv somtolkningslära. Genom kvalitativ forskningsansats har semistrukturerade intervjuer utförts medpersoner som arbetar på kvinnojouren. Resultatet har analyserats utifrån emotionssociologisktperspektiv och Hochschilds teori med inslag av socialpedagogiska förhållningssätt. Resultatetpåvisar hur personal på kvinnojour förhåller sig i arbetet på kvinnojouren. Men framförallt viktenav att arbeta professionellt genom att förhålla sig till närhet och distans mellan personal och utsattakvinnor. En slutsats som studien har visat är att en för nära relation till de utsatta kvinnorna kaninnebära att man tar med sig arbetet hem, men att personal på kvinnojour har olika sätt att hanterakänslor i mötet med utsatta kvinnor.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstår i arbetet. Vidare avser studien även att undersöka vilken påverkan de emotionella aspekterna av arbetet får för poliserna.  Detta görs med hjälp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin. Följande frågeställningar behandlas: Hur hanterar poliserna de känslor som uppstår i arbetet och hur kan detta karaktäriseras? Hur påverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser?   Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella känsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende på den situation poliserna befinner sig i. De hanterar även känslor i arbetet på ett sätt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting. Vidare använder poliserna sig av humor som ett sätt att distansera sig från de emotionella aspekterna i arbetet och påverka andra personers sinnesstämning. Socialt stöd och mental förberedelse visade sig också vara ett sätt att handskas med känslorna varav socialt stöd beskrivs som mest betydelsefullt. Generellt kan det även sägas att poliserna oftast inte upplever att arbetet påverkar dem i särskild stor utsträckning. Däremot visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet är emotionell dissonans och avtrubbning. Nyckelord: Polis, ingripande verksamhet, känslohantering, emotional labor, känsloregler, surface acting, deep acting, emotionell dissonans och avtrubbning