I denna studie har vi undersökt hur unga män hanterar känslor i form av ilska, sorg och rädsla. Områden som studien har fokuserat på är i vilka situationer de unga männen visar känslor, hur de upplever att det är att visa känslor samt hur de upplever stödet från sin sociala omgivning när de visar dessa känslor. Studien består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från en kommun i Norrbottens län som sedan bearbetats genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgår från är genusteori och emotionsteori. Resultatet av studien visade att majoriteten av de unga männen uttrycker känslor som ilska, sorg och rädsla i lägre utsträckning än vad de själv anser att de borde. En del känslor framhölls vara enklare att hantera än andra, detta visade sig ha ett samband med att vara man utifrån tillskrivna sociala normer sett ur genusteori. Olika sociala sammanhang i olika situationer visade sig också ha betydelse för de unga männens hantering av känslor och om de agerade ut dessa känslor. Genomgående i studien har det framkommit att genus, normer och sociala sammanhang har haft stor betydelse för de unga männens sätt att hantera känslor.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förskollärares upplevelser, hantering och bemötande av problemskapande beteenden i förskolan. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning och i tidigare yrkeserfarenheter fått upp ögonen för att pedagoger har olika syn på problemskapande situationer där vi menar att pedagoger bemöter och hanterar problemskapande beteende på olika sätt. Detta utvecklade ett intresse i att få ökad kunskap och förståelse för hur förskollärare arbetar med problemskapande beteende i förskolan. Metoden som användes för att nå studiens syfte var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, detta gav oss en insikt i hur förskollärare upplever och arbetar med problemskapande beteende. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relationellt perspektiv. Slutsatser av resultatet visar att förskollärares förhållningssätt utgår från ett relationellt perspektiv som menar att problemskapande beteende uppstår som en reaktion på sociala sammanhang och miljö, där det är sannolikt att det ställts för höga förväntningar och krav på barnet. Problemskapande beteende beskrivs med ord som exempelvis utåtagerande, överskottsenergi och diagnos samt barn som har svårt med sociala spelregler. Resultatet beskriver att barn bör bemötas utifrån deras behov och förutsättningar, förskolan behöver skapa förståelse för barns olika beteenden för att utforma lämpliga strategier som möjliggör delaktighet. Problemskapande beteende beskrivs både som ett hinder och en möjlighet för förskolepersonal att reflektera och diskutera för vad som är acceptabelt, förväntat och som kan skapa nya synsätt där olikheter ses som en tillgång. Vi vill säga att den här studien är ett kunskapsbidrag till all verksam och kommande personal inom förskolan.

Identity creation in friendship circles. A qualitative study on young adults' identity  creation in friendship circles.  All social contexts consist of norms and expectations, which presupposes a structure that highlights desirable behavior. This also happens among friendship circles, and a central challenge for young adults thus becomes reading the situation and adapting to confirm that expectations are met. Previous research informs how social media and the influence of friends influence the individual's identity creation. The purpose of the studies is to investigate young adults' identity creation with a focus on friendship circles. In order to answer this in the best way, the essay is based on a qualitative research method with inspiration from the phenomenological orientation. This is realized through semi-structured interviews with eight respondents from the local environment. Self-identity, Habitus and impression control are the theories used to analyze the results. Overall, the results show that the individual's behavior patterns change in different social contexts and that friends have an influence on identity creation. There is a clear adaptation, which is perceived as natural. / Alla sociala sammanhang består av normer och förväntningar, vilket förutsätter en struktur som belyser önskvärt beteende. Detta sker även bland vänskapskretsar och en central utmaning för unga vuxna blir därmed att läsa av situationen och anpassa sig för att bekräfta att förväntningarna möts. Tidigare forskning upplyser hur sociala medier och vänners betydande påverkar individens identitetsskapande. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas identitetsskapande med fokus på vänskapskretsar. För att på bästa sätt besvara detta utgår uppsatsen från en kvalitativ forskningsmetod med inspiration från den fenomenologiska inriktningen. Detta realiseras genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från närmiljön. Självidentitet, Habitus och intrycksstyrning är teorierna som används för att analysera resultatet. Sammantaget visar resultatet att individens beteendemönster förändras i olika sociala sammanhang och att vänner har ett inflytande på identitetsskapandet. Det sker en tydlig anpassning som upplevs naturlig.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PSYCinfo. Artiklarna granskades utifrån bedömningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: fyra teman ligger till grund för resultatet; begränsningar i socialt deltagande, påverkan på arbetssituationen, att fungera som familj, intima relationer. Fynden från artiklarna visade att trycksår överlag påverkar SCI personer i sociala sammanhang på olika sätt, vare sig det gäller i interaktion med vänner, familj eller i relationer. Det går i den här studien att se att personers sociala nätverk blir lidande tillexempel på grund av trycksårsprevention, sjukhusbehandling och den psykiska inverkan som trycksår har på dessa personer. Slutsats: det finns en tydlig vilja hos SCI personer att bevara det sociala livet. De försöker leva ett liv som inte påverkas av de begränsningar som trycksår medför. Sjuksköterskans roll är att aktivt delta i vården med att finna yttre resurser samt att lyfta fram inre resurser hos personen. Detta leder till ökad självständighet och kunskap som i sin tur ökar välbefinnandet. / Background: pressure ulcers are a major problem among spinal cord injured (SCI, spinal cord injury) individuals and causes great suffering. Studies have shown that SCI persons with pressure ulcers experience a reduced quality of life and the condition prevents them to regain independence and normality after SCI. They also felt that pressure ulcers confined them in a social context, but also that social support contributed to decreased emotional distress. Objective: The objective is to describe how pressure ulcers effects SCI individuals in social contexts. Method: the study was a literature review. The literature searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were reviewed by the assessment model for qualitative and quantitative studies. Results: the result is based on four themes; restrictions in social participation, impact on the work situation, to act as family, intimate relationships. The overall findings from the study shows that pressure ulcers generally effects SCI individuals in social contexts in different ways, whether it’s in interaction with friends, family or in relationships. It is possible in this study to ensure that people's social networks are suffering, for example, because of pressure ulcer prevention, hospital treatment and the psychological impact that pressure ulcers have on these people. Conclusion: there is a clear desire to preserve social life. SCI people are trying to live a life that is not affected by the restrictions sores causes. The nurse's role is to actively participate in the care of finding external resources and to highlight inner resources of the person. This leads to increased independence and knowledge, which in turn improves well-being.

Sammanfattning Förutsättningar för att skapa lärande i fritidshemslokaler som delas med skolan är ett outforskat område, däremot finns en hel del artiklar och rapporter som belyser miljön och platsens betydelse på fritidshemmet. Fritidshemmet är en plats som ska rymma stora barngrupper i lokaler som många gånger inte lever upp till de rum och ytor fritidshemmet borde ha i relation till antalet barn. Fritidshemsundervisningen får ofta bedrivas utomhus och det beror inte enbart på att det är hälsosamt att vara ute, utan att det är brist på plats inomhus. Detta arbete riktar in sig på lokalernas betydelse för lärande i fritidshemmet, med positiva och negativa aspekter med att dela lokaler med skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse lokalerna har för lärandet i fritidshemmet och om lärarna utifrån sitt uppdrag har rätt förutsättningar att skapalärande i lokalerna. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien belyser även KASAM, känslan av sammanhang. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med narrativa inslag. Vi har genomfört Intervjuer med tio informanter som arbetar på olika skolor som finns representerade i södra och västra Sverige. Resultatet delades in i teman vid analysarbetet. Analysen är av narrativ karaktär. Resultat I resultatet beskriver lärarna att mycket tid får läggas på städning och iordningställande när lokalerna delas med skolan och att tid från verksamheten försvinner till det. Resultatet påvisa ratt eleverna är trygga i lokalerna när de är delade med skolan då de befinner sig i samma lokaler under hela dagen. Resultatet visar även på att om det finns en väl fungerande kommunikation mellan de olika yrkeskategorierna i skolans och fritidshemmets lokaler blir samsynen kring elevernas hela skoldag mer fördelaktig. I diskussionen har studiens resultat avhandlats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar kraftigt och påverkar både samhället och människan. Smartphonen är en del av denna teknik och har påverkat människan samt samhället i ännu större utsträckning på grund av sin portabilitet. Denna påverkan är viktig att belysa då den innebär nya utmaningar som måste hanteras för att kunna bibehålla ett hållbart samhälle. Denna studie har undersökt hur smartphones påverkar människor i deras vardagliga liv med en djupare inblick i de sociala sammanhangen. Teorier inom IKT, smartphoneanvändning, samt beroende har legat till grund för det teoretiska ramverket medan observationer samt en enkätundersökning har legat till grund för empirin. Fokus har legat på unga vuxna och datan som samlats in har analyserats kvalitativt och sedan diskuterats utifrån teorin. Undersökningen visade på ett tydligt mönster gällande negativ inverkan på sociala konversationer. Det framgick tydligt att mycket fokus tillägnades smartphonen istället för konversationen i sig. Förutom en identifikation kring att de sociala sammanhangen påverkades negativt så gick det även att påvisa andra faktorer som påverkades. Det är tydligt att lagar har brutits, sömn påverkats och att individer har blivit överväldigade av information på grund av smartphonen. Sammanfattningsvis så är det viktigt att lyfta fram den psykiska påverkan som studien påvisar att smartphones haft på människor, så att medvetenheten gällande detta kan öka. / The use of information and communication technology (ICT) is evolving in a fast pace and effects both society and humans. Smartphones is a part of this technique and effects even more due to its portability. It is important to shed light on this effects as it poses new challenges which needs to be handle in order to maintain a sustainable society. This thesis has explored the growing problem of smartphones and how they affect the ordinary life of humans. Theories within ICT, smartphone usage and addiction were the foundation of the theoretical framework while observations and a questionnaire was used to collect the empirical data. The focus has been on young adults and the collected data were analyzed qualitatively and thereafter discussed on the theoretical framework as basis. The study showed a pattern regarding negative impact on social conversations due to the smartphone. It was clear that a lot of focus were dedicated to the smartphone instead of the conversation. Aside from that it was clear that laws been broken, sleep affected and that people have become overwhelmed by information due to the smartphone. In conclusion, it is important to highlight the psychological impact that the study shows that smartphones had on people, so that the awareness regarding this can increase.

The subject is life in rural areas and the purpose of the essay is to explore and understand,why a group of women brought up in Storuman, after a while living elsewhere, choose to move back and settle down. The urbanization process where people leave the countryside and move to cities affects the rural everyday life as societies in the countryside are dismantled.The terms of living in the countryside are perceived unequal compared to living in cities. This is a qualitative study written and inspired by ethnography based on the following theories. Habitus and field by Bourdieu, push and pull by Ravenstein and the theory of socialcontext in rural areas. The conclusions are that social relations and positive connections to the place are essential to women's choice of choosing life i Storuman. Behaviour and lifestyle have been passed over to next generation. The nature in Storuman, being an area of leisure, togetherness and recreation, plays an important part in the lifestyle these women have chosen. The word safety connected to women's experience and feeling towards Storuman is strong and pulls them back. So does also their experience of living elsewhere.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling. Jag diskuterar också vikten av att vara en del av ett tryggt socialt sammanhang och hur mitt sociala liv påverkade min inlärning. / The study focuses on how I as a student in a certain cultural and social structure am affected both learning and expression wise in the music education by entering a musical environment where other cultural and social structures are normative. The study is ethnographically inspired and based on a static-dynamic analysis technique where video recordings and reading logs is the underlying material. The result shows the activities that have played a major role, both negatively and positively, in my musical, social and personal development and also describes how these activities change during the time of the study. The activities that have played a big role during my studies abroad are primarily my trumpet lessons, with communication, technique and musical expressions as subheads, the social life in and outside of school and my musical journey outside of school. In the discussion I describe and discuss the confusion and frustration that my trumpet lessons created and how my initial feelings of loneliness was the base of my personal development. I also discuss the importance of a secure social context and how my social life affected my learning.

Migration har i och med globaliseringens utveckling ökat allt mer i världen och även till Sverige. När en individ lämnar sitt hemland för bosättning i ett nytt land innebär det ofta sociala, kulturella och ekonomiska förändringar. Syftet i följande studie är att belysa hur migranter från länder kring Balkan upplever sitt nya liv i det svenska samhället och att ur deras perspektiv uppmärksamma vilka utmaningar de möter i sin vardag. Undersökningen genomförs genom sex intervjuer med tre män och tre kvinnor från Bosnien-Hercegovina, Serbien, Kroatien och Slovenien. Studien inleder med en kort historisk redogörelse om det geografiska området. Resultatet visar att migrationen möjliggjort en ökad ekonomisk trygghet för respondenterna men betonar samtidigt att förlusten av det sociala kontaktnätet har haft stor påverkan i deras liv. Vidare diskuteras resultatet utifrån moderniserings- och postmoderniseringsteorier enligt Robert Inglehart samt individualiseringsteorin utifrån Ulrich Becks perspektiv. Datamaterialet diskuteras i förhållande till tidigare forskning inom området där likheter och skillnader synliggörs. / Migration has increased through globalization in the world and to Sweden as well. When an individual leaves its native country for a new country it often means social, cultural and economical changes. The purpose of this study is to highlight how migrants from countries around the Balkans are experiencing their new life in the Swedish society, and from their perspectives notice the challenges they face in their everyday lives. The survey is conducted through six interviews with three men and three women from Bosnia and Herzegovina, Serbia, Croatia and Slovenia. The study starts with a brief historical presentation of the geographical area. The result shows that the migration has made it possible for the respondents to improve their economic conditions, but at the same time emphasizes that the loss of social connection to others have had a great effect on their lives. Further on, the results are discussed based on modernization and postmodernization theories according to Robert Inglehart as well as from individualization theory from Ulrich Beck's perspective. It is also related to previous research in the field where similarities and differences are visualized.

Bakgrund: Människor drabbas av hälsomässiga konsekvenser som ett resultat av ohälsosamma kostvanor. Kost är en stor del av vår vardag och en viktig faktor för vår hälsa, vilket betyder att valet av kost påverkas av en rad olika bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorer som studien har valt att belysa vidare är sociala sammanhang, motivation, beteende, matvanor.  Syfte och Frågeställningar: Att få en ökad förståelse hur sociala sammanhang, motivation, beteende och matvanor påverkar kostvanorna hos individer.  - Hur påverkar sociala sammanhang individens kostvanor? - Hur påverkar motivationen individens kostvanor? - Vilken påverkan har beteendet på individens kostvanor? - Hur påverkar matvanor individen? Metod: En kvalitativ studie innebär att forskaren fokuserar mer på det direkta orden som i studiens fall blir deltagarnas berättelser, som är grunden för författarnas tolkning. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna som har valts ut efter ett målstyrt urval. Alla intervjuer traskiberades och analyserades och vidare i studien användes en tematisk innehållsanalys för att finna olika teman i deltagarnas berättelser.  Resultat: Visar att deltagarnas kostvanor påverkas av sociala sammanhang de befann sig i. En mer specifik påverkan på kostvanorna upplever deltagarna när det befinner sig i ett större sällskap eller med familjen. Deltagarnas motivation påverkas av den inre motivationen och self-efficacy. Beteenden grundas av både vanor och djupare beteenden från barndomen.  Matvanorna hos deltagarna var komplexa och under analysarbetet fann författarna matkunskaper, tid och kostförändringar som en mer specifik påverkan på kostvanorna. Slutsats: Svaren som funnits i studien är att specifika faktorer påverkar individens kostvanor. Dock innehåller studien endast fyra olika huvudfaktorer som är kopplade till individens kostvanor, vilket gör att ytterligare forskning behövs för att täcka upp det områden med faktorer som ännu inte har blivit forskat på.