Fysisk aktivitet är en determinant för en god folkhälsa. Till följd av detta vill idrottsrörelsen bidra till en utvecklig inom idrotten för att öka deltagarantalet och motivera människor att vara fysiskt aktiva livet ut. Ett dilemma som dock är förekommande inom elitidrotten är att många slutar idrottsutövandet innan de nått sin topp nivå. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars uppfattningar om deras barns tillvaro efter avslutad elitsatsning. En kvalitativ metod tillämpades och vid datainsamlingen genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer det att flera av barnen som tidigare varit en del av en elitsatsning gått från en fysiskt aktiv livsstil till en friare livsstil där det upplevs finnas utrymme för spontanitet och lekfullhet. Vardagen inkluderas numer av nyfunna vänner och ett större fokus förkommer på studier alternativt jobb. Den tidigare sociala miljön som bestod av idrottsarenan har i stort bytts ut till andra miljöer. Den identitet de tidigare haft med idrotten har förlorats och i samband med elitsatsningens upphörande drabbades barnen av psykisk ohälsa, med de upplevs idag må bättre. Slutsatsen för denna studie är att tillvaron har förändrats hos samtliga barn efter avslutad elitsatsning. / Physical activity is a determinant of public health. Hence the Swedish sports movement wish to contribute to the development of sporting activities as a way to increase the number of participants and motivate people to stay physically active throughout life. A common issue in elite level sports is that many end their career before reaching their final potential. The purpose of this study was to investigate the parent’s perspective regarding their children’s being after ending their elite effort. A qualitative method was applied and data was collected in five semi-structured interviews. The collected material was analyzed with a manifest content analysis. The result indicated that several of the children, who previously had been a part of an elite investment, had changed their lifestyle from a physically active lifestyle to a freer way of life where it is perceived to be room for spontaneity and playfulness. Everyday life nowadays includes new friends and greater focus on studies or job. Former social context focused around the sports arena are now taking place in other environments. Their previous identification with their sport has been lost and by ending their elite efforts the children's mental health declaimed, however they have later recovered to some extent. The conclusion of this study is that life has changed for the children after ending their elite effort.

Syftet med denna studie är att belysa hur individer med ADHD-diagnos hanterar sin diagnos i olika sociala sammanhang och därmed utöka den redan begränsade forskningen på hur individer med ADHD-diagnos själv upplever sin diagnos i en social kontext. Närmare bestämt ämnar studien att undersöka om individer med diagnosen upplever att de döljer sin diagnos. Vid påträffande döljande undersöktes också hur och varför detta döljande förekom. Tidigare forskning visar även att det finns grund till stigmatisering och diskriminering vid ett innehavande av en ADHD-diagnos. Genom semistrukturerade intervjuer, intervjuades 10 individer mellan 18-35 år som blivit diagnostiserade med ADHD. Resultatet analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmatisering och att passera, Sara Ahmeds begrepp linjer, tillrättavisningsmekanismer och ‘habit-spaces’, samt Michael Olivers sociala modell för funktionshinder. Teorin, begreppen och modellen hjälper oss se hur ett stigma ser ut, hur ett stigma kan hanteras, hur samhälleliga responsen till ett stigma kan se ut och hur samhället konstruerar vad som anses vara ett funktionshinder eller inte. Vårt resultat av studien visade att det fanns tendenser hos individerna med ADHD-diagnos att dölja sin diagnos i vissa sociala sammanhang, vilka tidigare hade delades upp i skola, arbete, fritid och relationer, det sistnämnda med avseende på vänskap, kärlek och familj. Det mest förekommande var att dölja sin diagnos i arbetssammanhang, exempelvis för chefer, kollegor och nya kunder. Därefter fanns också tendenser att dölja sin diagnos i skolan, främst hos de informanter som studerade på högskola. Inom relationer förekom ett döljande vid nya vänskapsrelationer, dock inte under övriga kategorier. Inte heller under fritid återfanns ett döljande.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur förskolan, barn och familjen uppfattas i den mediala debatten om obligatorisk förskola. Studien lägger ett särskilt fokus på argumenten som är centrala i debatten som förs i svenska dagstidningar. Med verktyg från argumentationsanalysen som teoretiskt och metodologisk utgångspunkt kommer aktörernas argument att analyseras utifrån en pro et contra perspektiv. Det empiriska underlaget som är utgångspunkt för denna studie är debattartiklar som publicerats i svenska dagstidningar som debatterar obligatorisk förskolas vara eller icke vara. Empirin har analyserats genom en argumentationsanalys som presenteras tematiskt i resultatet. En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien har varit argumentationsteoretiska idéer om hur en kan aktör kan använda argumenterande strategier för att påverka en mottagare.Resultatet pekar på att det finns en allmän uppfattning i debattartiklarna att barn behöver skydd, sociala sammanhang, utveckling och lärande och trygga vuxna. Hur och var barnens behov tillgodoses är argumentationens kontrovers. Det framkommer även att aktörer på båda sidorna i debatten upplever att förskolans brister måste åtgärdas samt att familjens position i samhället utmanas av förslaget om obligatorisk förskola. Resultatet pekar även mot att barn till nyanlända anses ha behov av statliga instanser och resurser som staten bör besluta om, men att det inte bör påverka svenska barn eller barn med autismdiagnoser och deras familjer. / The aim of this essay is to analyze how preschool, children and the family are perceived in the media debate on compulsory preschool. The study places a special focus on the arguments that are dominant in the debate conducted in Swedish newspapers. With tools from the argument analysis as a theoretical and methodological starting point, the agents arguments will be analyzed from a pro et contra perspective.The empirical material that is the basis for this study is debate articles published in Swedish newspapers that debate compulsory preschools being or not being. The empiric has been analyzed through an argumentation analysis that is presented thematically in the result. An important theoretical basis of the study has been the argument theoretical ideas about how an agent can use argumentative strategies to influence a recipient.The results indicate that there is a general perception in debate articles that children need safety, social contexts, development and learning and adults present. How and where the children's needs are met is the controversy of the debate. It also emerges that agents on both sides of the debate feel that the preschool's shortcomings must be remedied and that the family's position in society is challenged by the proposal for compulsory preschool. The results also indicate that children of immigrants are considered to need government agencies and resources that the state should decide on, but the government agencies should not affect the Swedish children or children with autism diagnoses and their families.

The study is thesis is the information design program with a spatial design focus. The study investigates which spatial elements can promote social community with other students at a university.The thesis has been using methods such as physical site analysis, semi-structured interviews, workshops and A/B Testing. These methods were applied in the study to investigate what needs the students have regarding social contexts and in what way a spatial meeting place could promote a social community among the students.In combination with collected data and theories, a design proposal has been developed. This is based on what the students at Mälardalen University in Västerås find important regarding social community. The design proposal exemplifies how the design of a physical meeting place on a campus can be designed with the aim of promoting social meetings between students and enabling an area that is not in need of, for example, the student union and its staff. / Studien är ett examensarbete inom programmet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker vilka rumsliga element som kan främja social gemenskap med andra studenter på ett universitet. Studien har genomförts med hjälp av metoder såsom fysisk platsanalys, semistrukturerade intervjuer, workshop och A/B Testing. Dessa metoder applicerades i studien för att undersöka vilka behov studenterna har gällande sociala sammanhang och på vilket sätt en rumslig mötesplats skulle kunna främja en gemenskap bland studenterna. I kombination av insamlade data och teorier har ett gestaltningsförslag tagits fram.Detta grundar sig i vad studenterna på Mälardalens universitet i Västerås finner viktigt gällande social gemenskap. Gestaltningsförslaget exemplifierar hur utformningen av en fysisk mötesplats på ett campusområde kan utformas i syfte att främja sociala möten mellan studenter samt möjliggöra en yta som inte drivs av exempelvis studentkåren och dess personal.

I och med den aktuella och växande problematiken kring bostadsbristen i Stockholmsregionen, så skapades samverkansprojektet Grön Bostad Stockholm, vars syfte är att främja hållbar stadsutveckling. Projektet består av många mål, individer och aktörer som handlar och fungerar gemensamt för ett visst syfte. För att projektet ska kunna fortlöpa effektivt och kunna bidra till en hållbar stadsutveckling, är det därför viktigt att undersöka samverkan i projektet. Det huvudsakliga syftet är att undersöka samverkan och lärandet i sociala sammanhang mellan aktörerna i projektet, vilket avser att identifiera styrkor och svagheter för att slutligen föreslå förbättringar gällande samverkan och lärandet i sociala sammanhang. Metoden för datainsamling var kvalitativ och bestod av intervjuer, formulär och observationer. I resultatet och analysen framgår det hur samverkan och lärandet i sociala sammanhang fungerar i projektet, vilket främst sker via projektgruppsmöten. Vidare visade även resultatet att det fanns både styrkor och svagheter gällande samverkan och lärandet i sociala sammanhang i projektet. Slutligen fördes även resonemang kring förbättringsförslag vad avser samverkan och lärandet i sociala sammanhang med utgångspunkt i grupprocesser. Slutsatsen i denna studie är att samverkan och lärande i sociala sammanhang framförallt sker på projektgruppsmöten och leder till att projektet kan fortlöpa mer effektivt. Vidare har styrkor och svagheter identifierats, och för att projektet ska kunna fortlöpa är det därför viktigt att förbättra samverkan och lärandet ytterligare. Detta kan göras med hjälp av olika arbetssätt och strategier som ger individerna möjlighet att främja demokrati, engagemang, erfarenhetsutbyten och kunskapsutbyten i projektet. / With the current and growing problem of housing shortage in the Stockholm region, the project Green Livelihood Stockholm was created, which aims to promote sustainable urban development. The project consists of many goals, individuals and actors who act and work together for particular purposes. In order for the project to proceed efficiently and to contribute to sustainable urban development, it is important to investigate the collaboration in the project. The main purpose is to investigate the collaboration and mutual learning between the actors and the individuals in the project, which aims to identify strengths and weaknesses in order to propose improvements in collaboration and mutual learning. The qualitative method used consisted of interviews, forms and observations. The results and analysis show how collaboration and mutual learning works in the project, which is mainly through project group meetings. Furthermore, the result also showed that there were both strengths and weaknesses regarding collaboration and mutual learning. Lastly, there were arguments about improvement proposals regarding collaboration and mutual learning based on group processes. The conclusion in this study is that collaboration and mutual learning occurs in the project where it leads to the project being able to proceed more efficiently. Strength as well as weaknesses have been identified, for the project to proceed, it is therefore important to improve the collaboration and mutual learning in the project. This can be done using different methods and techniques that allow individuals to promote democracy, commitment, exchange of experiences and knowledge exchanges in the project.

Studiens syfte är att belysa hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder som gynnar kommunikationsutveckling för elever på särskolan. Vidare belyses vilka sociala sammanhang och verktyg som används för att främja kommunikationen för elever i särskolan. I studien tolkas resultatet ur det sociokulturella perspektivet där artefakter, kultur och den närmaste utvecklingszonen är de centrala begrepp som används i tolkningen. En hermeneutisk ansats används i studien och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med åtta speciallärare, verksamma inom grund- och gymnasiesärskolor runt om i Sverige. En förhoppning var att studien skulle ge aha-upplevelser gällande hur lärare kan arbeta med kommunikation samt ge oss en större verktygslåda i vår profession som speciallärare. Resultatet presenteras i kategorier som framkommit vid analys av empirin. Resultatet visar att kommunikation inom särskolan innefattar många olika artefakter, och de artefakter som används mest är bilder och tecken. Kulturer som förekommer för att gynna kommunikationsutvecklingen för elever på särskolan är läsande och spela spel för att eleverna ska kunna bli så självständiga som möjligt. För de på tidig utvecklingsnivå lyfts imitation som centralt för att utveckla kommunikationen. I studien framkommer att både speciallärare och elever behöver stöttning i den närmaste utvecklingszonen vad det gäller kommunikation. Miljöerna är kommunikativt tillgängliga men dock endast på individ och gruppnivå och inte på organisationsnivå. / The purpose of the study is to shed light on how special education teachers with a focus on developmental disabilities, to highlight methods that benefit communication development for students at the special school. Furthermore, the social contexts and tools that are used to promote communication for students in special schools are highlighted. The study interprets the results from the socio-cultural perspective where artifacts, culture and the immediate development zone are the central concepts used in the interpretation. A hermeneutic approach is used in the study and qualitative interviews of a semi-structured nature were conducted with eight special teachers, active in primary and secondary special schools around Sweden. One hope was that the study would provide aha-experiences regarding how teachers can work with communication and give us a larger toolbox in our profession as special teachers. The results are presented in categories that emerged from the analysis of the empirical data.The results show that communication within the special school includes many different artifacts, and the artifacts that are used most are images and signs. Cultures that exist to promote communication development for students at the special school are reading and playing games so that the students can become as independent as possible. For those at an early stage of development, imitation is emphasized as central to developing communication. The study shows that both special needs teachers and students need support in the immediate development zone when it comes to communication. The environments are communicatively accessible, but only at the individual and group level and not at the organizational level.

This study will present an analysis regarding regions effect on crime in rural areas. Thefour regional crime prevention organizations: police, the Swedish National Council forCrime Prevention (BRÅ), the county administrative board (länsstyrelse) and regions(regioner), all have a direct or indirect relation with handling crime in rural areas and/orhow it can be prevented. Through the lens of regional crime prevention, using previousresearch and interviews, the study tries to create the first reflections regarding howcrime prevention efforts in rural areas can be presented in the region’s context.Region’s new assignments, finalized in 2019, has had a distinct impact on all parts ofregional politics in Sweden. The inquisitive nature of the study is a telling sign that thisis uncharted ground in the Swedish context, and maybe the rest of Scandinavia andEurope. Because of this, the study creates an effort in explaining parts of regional crimeprevention in a rural context to consider the regions’ place within it.The study presents crime-related issues in rural areas, how the region’s processes forregional development function and a discussion regarding motivations surroundingcrime preventions place within regional development and regions. The study formulatesan attempt at a new framework of holistic dependency for crime in rural areas. Thisframework is dependent on four different recommendations, the topics of which canbe relevant for continued analysis and development regarding handling crime in ruralareas in the regional context. The four recommendations for rural crime prevention inthe regional context are: 1. Clarify whether the regional development strategy can include crime preventioninterventions based on identified crime prevention themes in regionaldevelopment, especially themes around more effective use of civil society as acrime prevention actor. 2. Investigate whether specific regions can change their responsibilities towards thestate to create better strategies based on their unique characteristics. 3. Clarify the crime prevention networks which regions take part in and how theycan be better used to prevent crime in Norrland's sparsely populated areas. 4. Interview all regional development directors and coordinators to develop thecase study presented / Denna studie kommer att presentera en analys av regioners effekt på brottslighet pålandsbygden. De fyra regionala brottsförebyggande organisationerna: polis,Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Länsstyrelsen och Regioner, har alla en direkt ellerindirekt relation till hantering av brottslighet på landsbygden och/eller hur det kanförebyggas. Genom att undersöka regionala brottsförebyggande åtgärder och tidigareforskning, försöker studien skapa de första reflektionerna kring hur brottsförebyggandeinsatser på landsbygden kan genomföras i regionala sammanhang.Regionens nya uppdrag, slutförda 2019, har haft en tydlig inverkan på alla delar avregionalpolitiken i Sverige. Studiens undersökande karaktär är ett talande tecken på attdetta är okänd mark i svenska sammanhang och kanske resten av Skandinavien ochEuropa. På grund av detta skapar studien ett försök att förklara delar av regionalbrottsförebyggande i ett landsbygdssammanhang för att överväga regionernas platsinom dessa sammanhang.Studien presenterar brottsrelaterade frågor i landsbygd, hur regionens processer förregional utveckling fungerar och en diskussion om motivationer kringbrottsförebyggande åtgärder förekommer inom regional utveckling och regioner.Studien formulerar ett försök till ett nytt ramverk av holistiskt beroende för brottslighetpå landsbygden. Detta ramverk sammanställs av fyra olika rekommendationer, varsämnen anses vara relevanta för fortsatt analys och utveckling när det gäller hantering avbrottslighet på landsbygden i regionala sammanhang. De fyra rekommendationerna förförebyggande av brottslighet på landsbygden i regionala sammanhang är: 1. Klargöra ifall den regionala utvecklingsstrategin kan inkluderabrottsförebyggande arbete baserat på identifierade brottsförebyggande teman iregional utveckling, speciellt teman kring effektivare användning avcivilsamhället som en brottsförebyggande aktör. 2. Utreda ifall specifika regioner kan förändra sitt uppdrag gentemot stat för attbättre kunna skapa strategier utefter sina unika egenskaper. 3. Klargöra de brottsförebyggande nätverk vilket regioner tar del av och hur de kanbättre användas för att förebygga brott i Norrlands glesbygd. 4. Intervjua alla regionala utvecklingsdirektörer och samordnare för att utvecklafallstudien som presenterats.

The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help structure and plan for everyday life. Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by family. The study shows that there is great need for further research and development within the research area. / Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare. Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt. Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen. Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just anpassningar och inte ytterligare krav.