Jag var utbytesstudent i Tokyo, Japan under våren 2007. Där intresserade jag mig för de olika kläduttryck som ungdomarna använde sig av i stadsdelen Harajuku. När jag kom hem till Stockholm igen såg jag tydligt hur de Harajukuinspirerade stilarna hade växt fram här. Uppsatsen tar avstamp i Harajukus mode. Syftet är att undersöka hur det har förflyttats och utvecklats i Stockholm, vad har förändrats, förstärkts eller suddats ut och varför? Vad förändras i överföringen? Jag ställer följande frågor:   Hur ser det Harajukuinspirerade modet ut bland unga i Stockholm? Hur ser det ut i jämförelse med de unga i Harajuku? På vilket sätt har modet förändrats och varför? Vad kan jag som bildpedagog erbjuda ungdomar för att de ska få utveckla sina intressen inom subkulturen? Hur kan jag skapa en miljö med verkstäder och utställningar som passar denna målgrupp? I mitt designpedagogiska projekt skapar jag en japansk subkulturfestival med verkstäder och fotoutställning på Lava på Kulturhuset den 24-25 november. Den syftar till att undersöka den skaparkraft som finns hos de grupper som är intresserade av modet i Harajuku och japansk kultur, samt att visa upp stilarna och skapa förståelse för nyinvigda i ämnet. I min roll som lärare vill jag ha stor inblick i de frågor som rör ungdomskultur och särskilt i den här subkulturen, för att kunna skapa en så inspirerande arbetsmiljö för eleverna som möjligt. De resultat jag har kommit fram till har skapats på många plan. Hur modet ser ut i Stockholm besvaras genom, deltagande observation, semiotiska bildanalyser, enkätundersökningar. Skillnaden i modet besvaras i jämförande bildanalyser. Det designpedagogiska projektet beskrivs i en pedagogisk dokumentation. Det Harajukuinspirerade modet är utbrett i Stockholmsområdet och befinner sig i en utvecklingsfas. De vanligaste stilarna är decora och lolitastil. Modet i Harajuku är mer extremt än det Harajukuinspirerade modet i Stockholm. Men i Stockholm utgör kläderna mer en livsstil som bärs varje dag, inte bara på söndagar som ofta är fallet i Harajuku. Jag känner mig nöjd över den mångfacetterade undersökning jag har gjort och att den berör både Harajuku och Stockholm, samt den japanska subkulturfestivalen som blev väldigt lyckad.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett specifikt fall, en landstingsorganisation, beskriva de praktiska problem som organisationer har i ambitionerna att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt och teoretiskt förklara varför det är svårt att förändra en organisationskultur i riktning mot mer hållbara arbetssätt. Frågeställning: 1. Hur arbetar en landstingsorganisation med hållbarhet i olika avdelningar och enheter och vilka svårigheter finns? 2. Vilken är organisationskulturens roll i införandet och upprätthållandet av hållbara arbetssätt? 3. Är det nödvändigt att organisationskulturen förändras för att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt? Metod: För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ forskningsmetod med 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har begränsats till ett antal olika avdelningar och enheter i en landstingsorganisation och urvalet innefattar främst anställda i ledarpositioner. Resultat: Resultatet visar att hållbarhet anses vara viktigt men att arbetet och prioriteringen av hållbarhetsperspektiven skiljer sig mellan avdelningarna och enheterna. Det framkommer att en begränsad ekonomi och ett otillräckligt marknadsutbud är två exempel på faktorer som påverkar hur organisationen arbetar för hållbar utveckling. I studien framkommer det också att det finns olika syn på fenomenet organisationskultur och vilka svårigheter en organisationskulturell förändring kan möta. Ett genomgående antagande är att det är svårt att förändra en organisationskultur och att det hos människor finns ett motstånd mot förändring. Slutsats: Studiens resultat stödjer tidigare forskning som menar att implementeringsproblematiken med hållbara arbetssätt grundar sig i den ekonomiska kostnaden det innebär men visar även andra orsaker till problemet, till exempel begränsat marknadsutbud och upplevelsen av att vissa hållbarhetsperspektiv är andra avdelningars prioritet. Det framkommer att hur man arbetar med hållbarhet påverkas stort av i vilken mån det finns engagerade och kunniga ledare i organisationen och att svårigheten med att förändra organisationskulturen till främjande för införande och upprätthållande av hållbara arbetssätt kan bero på avsaknaden av dessa. Ytterligare svårigheter tycks bero på bristen av ett upplevt behov av förändring och att förändringsförsök möter motstånd hos de anställda. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att trots svårigheterna går det att förändra en organisationskultur. En öppenhet för förändring i organisationskulturen är positivt i syfte att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt men påverkar inte de ekonomiska och marknadsmässiga begränsningar som kan förekomma.

Världen är i ständig förändring och den snabba tillgången till andra kulturer via internet gör att idéer och tankar som tidigare skulle tagit år att utveckla i dag går på dagar eller timmar. I den här undersökningen ställs frågan om detta även gäller grundläggande normer kring manlighet och attribut i form av kläder, accessoarer och frisyrer. Ting som jag i min studie sammanfattar med ordet smyckning. Smyckning eller att smycka kommer från ordet utsmyckning (utsmycka) som enligt SAOL betyder ”(göra vackrare genom att) förse med prydnader”. För att få veta hur ungdomar i dag talar kring dessa saker samt för att få igång en diskussion kring huruvida smyckning har betydelse för hur en uppfattas som manlig eller inte använder jag mig av fokusgrupper. Jag är också intresserad av ifall fåfänga har betydelse i sammanhanget vilket också tas upp under diskussionerna. Som underlag till diskussionerna kring ämnet tar jag stöd av metoden bildelicitering, vilket innebär att bilder används som ”hjälpmedel” i en intervjusituation.En del av undersökningen har haft en gestaltande aspekt. Den tog formen av skärmar där fyra olika manliga figurer målades upp i naturlig storlek. I skärmarna klipptes det ut hål där ansiktet på besökare fick plats. Mittemot skärmarna placerades fyra speglar så att de som stack huvudet genom hålen kunde se sig själva och få en omedelbar bild av hur de skulle se ut i ett annat sammanhang. Känner de sig friare, mer utsatta, tuffare eller kanske obekväma?På baksidan av skärmarna fanns det bilder på olika kulturella ”modeflugor” för att visa på mångfalden inom området manlig smyckning, liksom citat från fokusgrupperna. Dessa var tänkta att bidra till spontana diskussioner bland besökarna.I mina resultat kom jag fram till att smyckning (enligt de unga jag pratat med i mina fokusgrupper) har betydelse för hur en uppfattas som manlig, men de är också väldigt medvetna om att den synen skiftar beroende på geografisk plats och genom historien.

Det här är en kvalitativ undersökning på hur en del använder black metal som en väg till religiös livsåskådning. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer med fem män som är fans eller musiker inom black metal. Syftet är att studera hur dessa människor använder black metal och dess uttryck som en arena för religiös praktik. Dessa intervjuer är sedan analyserade med hjälp av teorierna re-enchantment och occulture. Studien visar på att black metal är en individuationsprocess där unga fans börjar att bygga upp sin personlighet och lär sig att både bearbeta och hantera känslor. Studien visar även på de negativa aspekterna av subgenren, så som kyrkobränder och mord, som uppkommit inom kultiska miljöer. Med dess resultat visar det att deltagarnas sökande efter en religiös livsåskådning som mötte upp med deras känslor och behov, var influerat av black metal.

<p>Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.</p><p>Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.</p><p>Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.</p>

<p>Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.</p><p>Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.</p><p>Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.</p>

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta. Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen. Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.

The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.