<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning.</p><p>Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats.</p><p>Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.</p>

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning. Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats. Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.

The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.

Wir untersuchten den Einfluss eines 100 Meilen Ultramarathonlaufes auf die Herzfrequenz und die Herzratenvariabilität. Zusätzlich evaluierten wir den Gebrauch dieser Parameter als nicht invasive Methode zur Beurteilung des Erholungszustandes des Sportlers. Dafür untersuchten wir freiwillige Läufer sieben Tage vor, unmittelbar danach und nach siebentägiger Erholung mithilfe eines Langzeit- EKGs. Es zeigte sich in unserer Untersuchung ein Anstieg der Ruheherzfrequenz und ein Abfall der Herzratenvariabilität unmittelbar nach dem Lauf. Nach siebentägiger Erholung ist die Ruheherzfrequenz nahezu zu den Ausgangswerten zurückgekehrt, wohin gegen eine siebentägige Erholung nicht ausreichte, um eine Rückkehr der Herzratenvariabilitätsparameter zu verzeichnen. Dies lässt uns schlussfolgern, dass der Einsatz der Parameter zur Beurteilung des Erholungszustandes der Athleten geeignet ist, jedoch keine Vorhersagen zur Wahrscheinlichkeit der Absolvierung eines solchen Laufes, oder der Laufzeit machbar sind.:1. Einleitung 1.1 Adaptation des Körpers an den Ausdauersport 1.2 Adaptation des Herzens an den Ausdauersports 1.3 Leistungsdiagnostik und Trainingsüberwachung durch Messung der Herzratenvariabilität 1.4 Durchführung 2. Puplikationsmanuskript 2.1 Abstract 2.2 Background 2.3 Methods 2.4 Results 2.5 Discussion 2.6 Study Limitations, Conclusion, Acknowledgments, Fundings 2.7 Abbreviations 2.8 References 2.9 Tables and Graphs 3. Zusammenfassung 4. Literaturverzeichnis 5. Anlagen Spezifizierung des eigenen wissenschaftlichen Beitrags Danksagung

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats ikursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö ochgrannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen.Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyraolika gymnasieskolor i sydvästra Skåne.I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca femlektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Detvar många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så mångalektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser,skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade enpositiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få infler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla,ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigtviktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nyaaktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivitett stort fenomen i samhället. Vår slutsats är att Extrem-/äventyrssport absolut har en plats iidrott och hälsa A. Dock var det en väldigt liten plats om man jämför med traditionellaaktiviteter (bollsport, friidrott, gymnastik, racketsport).Nyckelord: Extremsport, äventyrssport, gymnasieelever, idrott och hälsa A, gymnasielärare,flow. / The aim of our study was to examine whether extreme/adventure sports had a place inphysical education. We chose to send out requests to 20 schools in Malmö and neighboringmunicipalities. Of these we received responses from ten, but only four decided to participatein the survey. This meant that our study includes four interviews with teachers in physicaleducation from four different high schools in southwestern Skåne.In our results, we concluded that three of the teachers had extreme/adventure sports atapproximately five class sessions per semester, and one had no lessons at all with this type ofactivity. There were many factors at play when the teacher described why they had so fewlessons occasions related to extreme/adventure sports. These were: time, resources, risk ofinjury, lack of involvement of other teachers and conditions of the local environment. All theteachers we interviewed had a positive attitude towards extreme/adventure sports in school,and would like to get more lessons with this form of activity as it helps to enhance students'self-esteem, provides a comprehensive training and is a good tool for team building. Three ofthem saw it as very important that physical education followed the development in society,embraced the new activities that young people engage in outside school and thatextreme/adventure sports had become a major phenomenon in society. Our conclusion is thatExtreme/adventure sports definitely have a place in physical education. However, it was avery small place when compared with traditional activities (ball games, athletics, gymnastics,racket sports). We also believe that extreme/adventure sports will get more and more space inthe school curriculum in the future.Keywords: Extreme sports, adventure sports, high school students, physical education, highschool teachers, flow.

Sponsring är ett marknadsföringsverktyg som används av företag för att skapa konkurrensfördelar samt för att nå en specifik målgrupp. Vi möts dagligen av sponsring i olika former och vi tar till oss denna typ av marknadsföring beroende på våra intressen och vår livsstil. På senare år har sociala medier exploderat lavinartat och gett företag ytterligare en möjlighet att kommunicera med konsumenterna. Även kända extremsportare finns idag representerade i sociala medier där de kommunicerar med sina fans genom att visa upp sig själva och företag de är sponsrade av. Företag som sponsrar extremsportare aktiva i sociala medier exponeras således i atletens meddelanden samt när den specifika målgrupp som har ett intresse i atleten. Den målgrupp som nås genom att sponsra extremsportare är till stor del generation Y (18 – 35 år) vilka karakteriseras av att de är intresserade av extremsport, stora användare av sociala medier samt drivs av livsstilar och image. Studiens övergripande syfte är att identifiera de gemensamma nämnarna inom områdena sponsring, sociala medier, konsumentbeteende, generation Y och kommunikationsprocesser. Detta med avsikt att belysa dessa befintliga teorier i en modell inom ämneskontexten extremsport. Vidare ska denna studie ge svar på hur de meddelanden/inlägg sponsrade atleter skickar via sociala medier, innehållande olika typer av stimulis, påverkar mottagarna samt mottagarnas reaktioner och återkoppling till den sponsrade atleten och sponsorn. Vi avser även studera betydelsen av överensstämmelse mellan atlet och sponsor i konsumenternas ögon. Studien har en deduktiv ansats eftersom vi utgår från befintlig teori. Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på hemsidan freeride.se för att nå respondenter med intresse i extremsport och som följer extremsportare i sociala medier. Studiens resultat medför att en kommunikationsmodell har kunnat konstrueras vilken kan appliceras i vår ämneskontext. Vidare visar resultaten att livsstilar och image är viktigt och väcker uppmärksamhet samt att såväl atletens som sponsorns image förbättras när atleten är aktiv i sociala medier. Meddelandetyper där atleten gör reklam för produkter relaterade till atletens sport uppmärksammas i hög grad av generation Y vilket är ett tecken på att överensstämmelsen mellan atleten och sponsorn är viktig. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att meddelanden från extremsportare på sociala medier som innehåller stimulis i form av bilder, video och text i vilka atleten visar upp sin livsstil, image samt sponsorer väcker uppmärksamhet hos generation Y. Vidare ökar detta även chanserna till att mottagarna reagerar och återkopplar på meddelandet.

No description available.