No description available.

<p>Hemsidan handgjordasaker.se är en Internetmarknadsplats som tillhandahåller tjänsten för försäljning av handgjorda produkter. Detta projekt syftar till att ge förslag på hur anpassningar av hemsidans funktionalitet kan göras för att skapa en mer användarcentrerad hemsida. Genom att använda personifieringsprocesser har sidansgränssnitt presenterats på ett sätt som sätter användaren i fokus och med hjälp av utökade funktionaliteter erbjuder användaren möjlighet till att själv påverka och anpassa innehållet på hemsidan. Resultatet presenterades i form av ett ramverk för interaktiondär fokus låg på avdelningar med produkter och användarprofiler.</p> / <p>The webpage handgjordasaker.se is an online marketplace providing service for the saleof handmade products. This project aims to provide suggestions on how adaptations ofthe site's functionality can be done to create a more user-centered webpage. By usingpersonalization processes, sites interfaces is presented in a way that puts the user infocus and with the help of expanded functionality offers the user the opportunity toself-influence and adapt the content on the website. The results were presented in theform of a framework for the interaction where the focus was on products user profiles.</p>

I den här uppsatsen har vi undersökt i vilken utsträckning den ökade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har påverkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samhälle har blivit mer kommersialiserad under åren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utgått från Jesper Strömbäcks och Anna Maria Jönssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme för politik, ökat utrymme för spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av inslag om politik och andra samhällsfrågor från Rapports 19.30-sändningar vecka 11 åren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012. Totalt omfattar undersökningsmaterialet 157 inslag från 49 nyhetssändningar. Analysen visar att formen för nyhetssändningarna har förändrats mycket genom åren, speciellt mellan 1985 och 1990 då det skedde stora förändringar i hur journalistiken presenterades. Men undersökningen visar inte att Rapports politik- och samhällsnyheter har blivit mer kommersialiserade.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort.   I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut. Den kvalitativa studien består av semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter för att få en djupare förståelse för dessa attityder. Den teoretiska ramen inleds med teorier om filterbubblan (Pariser 2011) och följs därefter av politisk ekonomi (bla McChesney 2013, Fuchs 2012), teori om kunskapsklyftor (Segev 2010) och avslutas med Schröders (2001, 2003) tolkning av receptionsanalysen. Resultatet av studien visar att respondenterna har en relativt hög medvetenhet kring den personifiering som sker och känner ett högt förtroende för att Google presenterar relevanta sökresultat. Det finns en tudelad uppfattning hos respondenterna kring personifieringen av sökresultaten och kartläggningen av användarna, men engagemanget i frågan är lågt och likaså motivationen till att förändra sökbeteendet. Det låga engagemanget i kombination med Googles dominerande ställning kan leda till smalare informationsutbud och kunskapsklyftor mellan individer och länder. Okritiska användare i kombination med ett företag med monopol på information, skulle på sikt kunna innebära ett hot mot demokratin.

Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström &amp; Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts. Artiklarna har också värderats antingen som explicitanyhetsanalyser eller som ej explicita nyhetsanalyser.Huvudresultat: Vi har kunnat se att de explicita nyhetsanalyserna blivit både fler och större.Vi har även kunnat se att politiska artiklar överlag blivit färre till antalet men i genomsnittstörre till ytan. Dessutom ser vi tendenser på en ökad personifiering av de enskilda politiskakommentatorerna.Nyckelord: Åsiktsjournalistik, nyhetsanalys, politisk nyhetsbevakning, satsyta, tyckande,krönika

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll. Damfotbollen fickmycket större utrymme under 2013 än 2009, framförallt under Europamästerskapet påhemmaplan under sommaren. Rapporteringen år 2013 blev också allt mer personifierad dåmedierna lade stort fokus på Sveriges förbundskapten Pia Sundhage.

I och med förflyttningen av politik till sociala medier och den ökande personifieringen av politiska aktörer blir det allt viktigare att undersöka den politiska kommunikationen på den visuella plattformen Instagram. Detta då gränsen mellan privatliv och politik suddas ut alltmer och det är viktigt att kartlägga de indikatorer som för dem samman. Syftet med denna studie är att studera hur svenska partiledare personifierar sig själva i sin kommunikation på sociala medier och besvara frågorna i hur stor utsträckning personifieras partiledarna i sin kommunikation, hur privata jämfört med politiska är partiledarna på sina privata Instagramkonton och om det finns någon skillnad i personifiering mellan de manliga och kvinnliga partiledarna? Studien är en kvantitativ innehållsanalys av den bildbaserade plattformen. Urvalet är samtliga inlägg från den 9 juli till den 9 september 2018 av de sex partiledarna som hade en egen Instagram. Totalt undersöktes 488 inlägg. Resultatet visar en personifiering av partiledarna där de oftare framställer sig själva i en privat kontext. Alla sex partiledare är lika mycket eller mer privata än politiska i sin gestaltning och graden av personifiering är relativt lika hos de manliga och kvinnliga partiledarna men att samtliga manliga partiledare framställer sig själva mer personligt. Detta går emot traditionell media där kvinnliga partiledare oftare framställs i privat kontext.

<p>Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.</p><p>Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.</p><p>Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson borde avgå efter alla lögner och utnyttjanden av system som partikamrater byggt upp. Andra menade att granskningen av honom hade gått för långt och istället lett till förföljelse och trakasserier av honom.</p>

Syfte:Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv. Metod:I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet. Slutsatser:De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson borde avgå efter alla lögner och utnyttjanden av system som partikamrater byggt upp. Andra menade att granskningen av honom hade gått för långt och istället lett till förföljelse och trakasserier av honom.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund. Studien ökar förståelsen för hur en organisation motiverar arbetet med sitt varumärke utan att ha behovet att differentiera sig på en konkurrerande marknad. Slutsatsen fastslår inte bara att undersökningsobjektet Polisen Uppsala agerar likt en aktör på en konkurrensutsatt marknad, den leder även till anledning att ifrågasätta tidigare argument om differentiering som syftet med varumärkesbyggande.