Den här studien undersöker vad de nyheter som får spridning på Facebook har för ursprung. De frågeställningar som studien svarar på är: Varifrån kommer nyheterna vi läser via Facebook? Vilka är källorna? Vi tittar även på vilka författarna av de spridda artiklarna är, samt kopplar det till journalistrollens betydelse. I studien undersöks också vilken typ av nyheter som får mest spridning och diskuterar huruvida det kan påverka vår världsuppfattning. Den här undersökningen har utgått ifrån Mats Larsson och Larsåkes kvantitativa metod, två undersökningar har gjorts under 14 dagar, mellan den 30 mars och 12 april 2016. Studien är baserad på materialet som finns att tillgå på sajten socialanyheter.se. Sociala Nyheter samlar de sammanlagt mest delade, gillade och kommenterade nyheterna på Facebook och inkluderar 26 svenska nyhetsbolag. En av undersökningarna gjordes på de tre nyheter som toppade på Facebook varje dag under dessa 14 dagar, vilket blir sammanlagt 42 artiklar. Den andra är mer generell och inkluderar alla de artiklar som finns med på nyhetsflödet på socialanyheter.se varje dag. Sammanlagt blir det 635 artiklar och det är ursprunget samt ämnet som har undersökts på dem. Utöver det görs en beskrivning av de tre nyheter som fick allra mest spridning under de två veckor som undersökning. Vi går in på vad de handlar om och diskuterar hur det kan komma sig att just dessa artiklar fått mest spridning. Som grund för vår studie har vi använt gatekeepingteorin, teorin om filterbubblan samt dagordningsteorin. Resultatet visar att det främst är nyheter från Aftonbladet och Expressen som sprids på Facebook. Det visar också att det mest är originalnyheter, skrivna av journalister på nyhetsbolag, som får störst spridning. Endast 3 av 42 artiklar är rippat material, alltså taget material från icke-journalisiska källor, som Youtube och kommersiella webbplatser. Av de nyheter som är rewrites, alltså omskrivningar, kommer majoriteten från andra nyhetsbolag.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort.   I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut. Den kvalitativa studien består av semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter för att få en djupare förståelse för dessa attityder. Den teoretiska ramen inleds med teorier om filterbubblan (Pariser 2011) och följs därefter av politisk ekonomi (bla McChesney 2013, Fuchs 2012), teori om kunskapsklyftor (Segev 2010) och avslutas med Schröders (2001, 2003) tolkning av receptionsanalysen. Resultatet av studien visar att respondenterna har en relativt hög medvetenhet kring den personifiering som sker och känner ett högt förtroende för att Google presenterar relevanta sökresultat. Det finns en tudelad uppfattning hos respondenterna kring personifieringen av sökresultaten och kartläggningen av användarna, men engagemanget i frågan är lågt och likaså motivationen till att förändra sökbeteendet. Det låga engagemanget i kombination med Googles dominerande ställning kan leda till smalare informationsutbud och kunskapsklyftor mellan individer och länder. Okritiska användare i kombination med ett företag med monopol på information, skulle på sikt kunna innebära ett hot mot demokratin.

The purpose of this paper is to explore web use and web navigation behavior. This paper presents findings from qualitative research based on interviews and diarie studies. The basis of this study is Eli Parisers work about “the filter bubble”. As personalization systems shape our experience of the web, based on who we are, our bubble of knowledge and information becomes smaller. But it’s not only how technology works to show us a narrow part of reality. Our own choices about websites, content and the activities on the web, lead us into another type of bubble. A behavior bubble. A bubble where all the content we consume is interesting. The conclusion of this paper is that narrow web navigation behavior can be observed among all subjects studied irrespective of age and devices used, whereas monotonous web navigation behavior only can be identified among individuals using a smartphone for web browsing.