No description available.

No description available.

The study aims to investigate the characteristics of media coverage surrounding the clown attacks. To answer the purpose a quantitative content analysis was applied and also a comprehensive survey of the material. The goal is to see how the established criteria for newsworthiness function in relation to a contemporary news event in Sweden. The results show that the clown attacks are consistent with the majority of the criteria of newsworthiness. Most common were male offenders and the distribution between male and female victims was equal. Further analysis demonstrated that images portraying clowns was something that distinguished media coverage surrounding the clown attacks. The published clown pictures were of scary and evil clowns, which can be linked to how the news media’s coverage of the clown attacks was.

I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet. De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen?  Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle Dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion. Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering. Uppsatsen utgår också från tidigare forskning kring ämnet klickstatistik. Resultatet visar bland annat att klickstatistik används som en indikator på vilka nyheter som fungerar hos publiken samt att den påverkar sättet redaktionerna presenterar sina nyheter på. Resultatet visar också att klickstatistik är en ytterligare variabel att ta hänsyn till när det kommer till nyhetsvärdering, samt att klickstatistik skapar en ständig balansgång mellan vad som är publicistiskt relevant och vad som lockar många läsare.

Problembeskrivning: Det finns närmare 500 förlag i Sverige, ca 70 av dessa är anslutna till Svenska Förläggarföreningen som uppger att det ges ut ca 1000 nya skönlitterära titlar i Sverige under ett år. Enligt Nationalbiografin utges ca 2300 titlar under ett år. Endast en bråkdel av all skönlitteratur som ges ut får publicitet i dagstidningar. Varken titlar, författare eller förlag. Syfte: Syftet är att undersöka om det går att urskilja om det finns kriterier och mönster för vilka författare och verk som får uppmärksamhet i pressen.Metod: Kvalitativ forskningsintervjuSlutsats: Vissa författare och förlag har en högre status hos kulturredaktionerna. Man kan tala om att de har kvalificerat sig för att höra till dem som blir omnämnda på kultursidorna. Vissa författare kommer aldrig på tal för recension, och vissa som varit kvalificerade kan "diskvalificeras" i ett senare skede. En författare kan bli omskriven som nyhet, och det finns ändå en möjlighet för en författare eller ett verk som inte hör till de kvalificerade, om ett verk visar sig höra hemma inom ett tema som redaktionen uppfattar som en trend.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering. Resultaten visade att 1995 var ett avvikande årtal för rapporteringen om svenska fotbollssupportrar de senaste 20 åren. Texterna från detta år var de överlägset mest negativa och minst neutrala för undersökningsperioden. Resultaten visade samtidigt att 2000 var det år som hade minst negativa artiklar men därefter sågs en ökad negativ rapportering fram till 2014. Den ökade negativa rapporteringen gick främst att hitta i regionaltidningarna Göteborgs-Posten och Sydsvenskan under denna period. Morgontidningarna i Stockholm visade på den största minskningen av neutrala texter mellan 2000 och 2014. Därtill visade resultaten att det generellt sett förekom mer åsikter i texterna om svenska fotbollssupportrar under samma period. Däremot uppmärksammades att andelen renodlade åsiktsjournalistiska texter inte ökade. Åsikterna tog alltså istället större plats i de texter som inte gick under begreppet åsiktsjournalistik.

2010 inträffade ett vattenburet cryptosporidiumutbrott i Östersund. På grund av dess omfattning ville vi studera hur medierna beskrev utbrottet. För att besvara det valde vi att studera följande tre tidningar: Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet. De frågor vi ville besvara var: 1. Hur beskrev de tre utvalda tidningarna, Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet, parasitutbrottet i rapporteringen? 1. 1 Användes specifika och återkommande ord i rapporteringen? 1. 2 Om så var fallet, vilka betydelser har dessa ord för rapporteringen? 1. 3 Vilka personer fick uttala sig i artiklarna angående utbrottet? Vår studies teoretiska ramverk bestod av: medielogik, nyhetsvärdering, riskkommunikation och nyheter vid kriser. Vi använde två metoder för att besvara frågeställningarna och dessa var kvantitativ innehållsanalys och retorisk textanalys. Alltså använde vi en kvantitativ metod som tillät oss att studera mönster och frekvenser i artiklarna samt en kvalitativ metod som tillät oss fördjupa oss i texternas innehåll. Vårt empiriska material bestod av totalt 197 artiklar och fördelningen mellan tidningarna var: 98 från LT, 84 från ÖP och 15 från Aftonbladet. 31 av dessa ingick i den retoriska textanalysen. Ett framträdande resultat var att alla tre tidningarna valde att beskriva cryptosporidiumutbrottet genom dramaturgiska mönster. I den kvantitativa innehålls-analysen var lokalvinkeln dominant, men i den retoriska textanalysen fann vi en annan vinkel som vi refererade till som brottsvinkeln. Ordet parasit var dominerande gällande hur själva smittan framställdes och i den retoriska textanalysen fann vi att parasiten gavs mänskliga egenskaper. De personer som främst fick uttala sig var myndighetsaktörer, vilka vi refererade till som elitpersoner.

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden användes för att ge en övergripande bild av de undersökta texterna, till exempel hur många texter det skrivits om respektive stad. Den kvalitativa användes för att undersöka i vilka ordalag och på vilket sätt det skrevs om de två orterna. Som teoretiskt ramverk användes nyhetsvärderingsteori som förklarar varför vissa händelser blir nyheter och andra inte. Undersökningen visar att det har skrivits fler texter om Kiruna än om Malmberget. Det är vanligare att en text har ett huvudsakligt fokus på ekonomi än sociala konsekvenser för de boende i respektive stad. Om texten har ett huvudsakligt ekonomiskt fokus nämns sällan de miljörelaterade konsekvenserna. Detta kan medföra att läsaren har svårt att sammankoppla dessa två faktorer.

Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang som tidningarna Dagens Nyheter och Expressen skriver om den muslimska fastehögtiden ramadan. Studien genomförs med kvantitativ metod, med utgångspunkt i nyhetsvärderingsteori. Åren som undersöks är 1995-2013, med nedslag vartannat år (1995, 1997, 1999 och så vidare). Urvalsmetoden som används är totalurval, där alla artiklar med relevans för studiens ämne har tagits med. Undersökningen innefattar såväl nyhetstext och notiser som opinionsmaterial. Totalt 193 artiklar har analyserats: 96 stycken från Dagens Nyheter och 97 stycken från Expressen. Studien visar att högtiden ofta skrivs om i sammanhang som är konfliktrelaterade, något som följer ett mönster som tidigare forskning om mediebilden av islam och muslimer pekat på. Men ramadan har också ett eget nyhetsvärde som religiös högtid, och det finns en betydande del artiklar som har en mer positiv vinkel. Resultatet av studien visar att ramadan börjar ta plats som huvudämne i inrikesartiklar från år 2003 och framåt, i båda tidningarna. I dessa fall fokuserar artiklarna på ramadan som religiös och kulturell högtid. Denna tendens håller i sig i Dagens Nyheter fram till år 2011. Expressen slutar i stort sett att skriva artiklar med ramadan som huvudämne efter år 2005.