År 2009 hade dokumentärfilmen Bananas!* premiär. Filmen skildrar rättegången i en långdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, där skadliga bekämpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade debatt inför premiärvisningen vid Los Angeles filmfestival, då Dole ansåg att filmens innehåll bar på osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stämde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete Jangård och filmbolaget WG Film. Detta blev starten på en kamp mellan ett företag och ett journalistiskt arbete, och en medial uppståndelse blev till. Den här uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*. Tidningarna Los Angeles Times och Sydsvenskan analyseras för att ta reda på hur olika karaktärer i konflikten framställdes. Breven och den stämningsansökan som Dole skickade, där företaget uttryckte sin misstro gentemot filmen, analyseras även för att ta reda på hur Dole ramade in händelsen och hur detta kan ha påverkat tidningarnas rapportering. Detta med hjälp av teorier som framing, nyhetsvärdering och nyhetsretorik. Resultatet av denna undersökning visar att framställningen av karaktärerna skiljer sig åt i de två tidningarna. I Sydsvenskan är den generella framställningen av Fredrik Gertten positiv och av Dole negativ, medan framställningen av bananarbetarna och advokaten Juan Dominguez blir något positiv. Los Angeles Times framställer Dominguez, och delvis bananarbetarna, på ett negativt sätt, medan Dole och Gertten till stor del blir neutrala i dessa artiklar. Undersökningen visar även att Doles inramning av konflikten kan ha påverkat vad tidningarnas rapportering fokuserade på, där Sydsvenskan fokuserade mer på Doles felaktiga agerande och deras stämningsansökan medan Los Angeles Times rapportering överensstämmer med Doles inramning.

Syfte och frågeställningar: Studien presenterar bilden av svensk klimatrapportering under en veckas tid. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för svensk klimatrapportering. Studien har följande övergripande frågeställning: - Hur ser bilden av klimatet ut i en svensk nyhetsvecka 2019? För att kunna besvara den huvudsakliga frågeställningen ställs följdfrågorna: - Vilka teman går att urskilja ur en veckas svensk medierapportering om klimatet? - På vilket sätt gestaltas nyheter om klimatet utifrån teorier om nyhetsvärdering? - Hur framställer nyhetsmedierna klimatproblem utifrån idéer om konstruktiv journalistik och hur påvisas lösningar till problemen? Metod och material: En diskursanalys genomförs på det valda materialet. Materialet för studien består av klimatrelaterade inslag och artiklar från Rapport, Tv4 Nyheterna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under en veckas tid under våren 2019. Huvudresultat: Resultatet av studien visar på att en stor del av rapporteringen kring klimatet är präglat av områdena transport och ekonomi. Varför dessa teman är återkommande i en såstor del av materialet kan inte med säkerhet fastställas. Det kan dock bero på att både transport och ekonomi är breda ämnen med flera olika aspekter.

Aim and main questions: This study aims to examine differences and similarities in how the swedish newspaper Dagens Nyheter portrayed the refugee immigrations during these wars. The main questions are: •How didDagens Nyheterportray the immigration of refugees from the wars in Balkans in 1992 compared to refugees from the Syria war in 2015/2016?•What themes or patterns can be distinguished in the news articles? Main results: The results indicates that there is an expectationthat refugees should work and contribute to the Swedish society and that the subject of financial consequences is characterized by two aspects; one that indicates that refugees strengthens the Swedish economy through working and another indicates that refugee immigration is a burden for the economy. Although, the refugee immigration is portrayed as a problem during both periods. Refugees are portrayed with more sympathy and their situations are raisedby individuals from civil society during 2015/2016. The articles depicta perspective that shows a concern and fear of what problems themassive immigration mightcause to the society.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om tre olika tidningars inställning till monarkin speglas i hur två kungliga bröllop presenteras. Den undersökta perioden gäller den 18, 19 och 20 juni 1976 då kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig samt samma datum år 2010 då kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifte sig. De tidningar som ingår i studien är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Svenska Damtidning. Materialet som undersökts är artiklar som handlar om bröllopen. I studien har totalt 297 artiklar och 14 bilder med rubriker analyserats. Arbetsmetoden som valts är en kombination av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bildanalys. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteorin, dagordningsteorin och nyhetsvärdering. Uppsatsens slutsats visar att tidningarna under 1976 speglade sin inställning till monarkin tydligare än under 2010.

Syftet med studien är att jämföra hur klimatbevakningen i svenska medier förändrats över tid. I en kvantitativ innehållsanalys analyseras 303 artiklar från Sveriges två största betalda dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Artiklarna publicerades mellan 9 augusti – 9 september 2018 och 19 augusti – 19 september 2010. Den kvantitativa delen av studien kompletteras med en kvalitativ innehållsanalys, där fem krönikor från respektive år djupanalyseras. Både den kvalitativa och kvantitativa analysen baseras på teorier om nyhetsvärdering och framing. Genom den kvalitativa analysen undersöks vilka likheter och skillnader som finns i klimatbevakningen gällande psykologiska klimatbarriärer, med fokus på klimatförnekelse, distansering och katastrofvinkling. Studiens resultat visar att klimatet nämndes i 216 artiklar 2018 och i 87 stycken 2010, vilket innebär en ökning med 148 procent. Klimatet var dessutom huvudämne för fler artiklar 2018 än 2010. Klimatbevakningen skedde också på ett bredare plan 2018, genom att innefatta fler vetenskapliga discipliner, fler tidningssektioner och fler sakfrågor än tidigare. Klimatförnekelse förekom sällan, men klimatrapporteringen tenderade att röra kulturellt eller geografiskt avlägsna platser. I krönikorna från 2018 överbyggs delvis distansen, samtidigt som texterna har fler lösningsorienterade drag. Slutsatsen är att klimatfrågan fick ett större genomslag i svenska medier 2018 än 2010, både gällande utrymme och innehåll.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys. Denna kompletterades med intervjuer med två av Dagens Nyheters före detta korrespondenter i USA. Vår hypotes var att fokus under de första åren skulle ligga på kategorin "offren och/eller terrordåden" för att sedan förflyttas till "terrordådens påverkan på samhället" och på "återuppbyggnaden av Ground Zero", men också till "ifrågasättandet av USA:s krig mot terrorismen" och "terrordåden ur terroristernas synvinkel". Resultatet visade att Dagens Nyheter till störst del har fokuserat på "offer och/eller terrordåden" samt "terrordådens påverkan på samhället". Ofta förekommer "kända personer och politiker" eller "representanter för USA" i artiklarna. I så väl text som i bild är amerikaner och svenskar överrepresenterade då artiklarna utspelar sig huvudsakligen i USA och i Sverige. Tvärtemot vad vi trodde förekommer sällan personer från Mellanöstern eller misstänkta terrorister. Inte heller ifrågasätts USA:s krig mot terrorismen.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen. För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010. Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen. Mycket av det som skrivs om HIV/Aids är i notisform, medan artikel är den vanligaste texttypen i rapporteringen om HIV/Aids. Likaså placerar sig nyheter om svininfluensan oftare på tidningarnas förstasidor. De är dessutom mer alarmerande i sitt tonläge och bilder förekommer oftare i rapporteringen.  Många av de skillnader vi har funnit i rapporteringen kan tillskrivas sjukdomarnas olika nyhetsvärde, om man här har väletablerade kriterier för nyhetsvärdering i åtanke. Svininfluensan var en sjukdom som potentiellt kunde drabba den större allmänheten och slå ut viktiga delar av samhällets infrastruktur. HIV/Aids däremot betraktades till en början som något som främst drabbade homosexuella och sprutnarkomaner, det vill säga redan marginaliserade grupper i samhället.

Presstödet verkar för att främja mångfalden inom den svenska dagspressen. De krav som ställs för att få presstöd handlar om struktur, inte om åsiktsförmedling. Dock får ett specifikt intresseområde inte ta upp mer än 50 procent av innehållet. Nationell Idag är den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som får presstöd. Tidningen är tätt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehåll uttryck för partiets åsikter. De nyheter som tidningen behandlar har ofta fokus på frågor rörande invandring.  Syftet med denna studie är att se om, och i så fall hur, innehållet i tidningen förändrats sedan den fick presstöd. Vår frågeställning är: Har innehållet i tidningen Nationell Idag förändrats i och med att tidningen fick statligt presstöd?   Efter våra analyser har vi kommit fram till att svaret på vår frågeställning är att innehållet inte har förändrats avsevärt mycket. Vår hypotes om att tidningen skulle rapportera mindre om invandringspolitik år 2010 och 2012 än 2008 stämde inte. Tidningens innehåll har inte heller med åren blivit mer neutralt, vilket var vår andra hypotes. Dessa svar har vi kommit fram till efter att vi undersökt texter i Nationell Idag från åren 2008, 2010 och 2012. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 334 texter samt en kvalitativ textanalys av tre texter. Med Ghersettis teori om nyhetsvärdering som stöd diskuterar vi i slutdiskussionen förändringen av innehållet i tidningen Nationell Idag.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv. I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars. Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang. I studien ser vi hur Internationella kvinnodagen har fungerat som ett verktyg för dagspressen att lyfta jämställdhetsfrågor men också att Internationella kvinnodagen har blivit en dag då dagspressen väljer att lyfta fram kvinnor och kvinnors liv.