Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll. Med ett genusperspektiv på dagordningsteorin undersöks även hur korrespondenterna tror att publiken kan påverkas av deras rapportering. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de kvinnliga korrespondenterna gör många aktiva val i sin rapportering. Dessa val handlar många gånger om att lyfta kvinnofrågor, berätta kvinnors historier samt ge dem en röst i den dagliga nyhetsrapporteringen. Något de anser är viktigt för att ge en mer mångfacetterad bild av världen. De lyfter de ämnen som traditionellt ses som kvinnliga enligt teorin om mjuka och hårda frågor, men ifrågasätter uppdelningen och värderingen av mjukt och hårt. De vi intervjuat upplever både fördelar och nackdelar med att vara kvinna och korrespondent. Den största fördelen är att de som kvinnor har tillgång till miljöer och personer som inte deras manliga kollegor har tillgång till. De nackdelar som kvinnorna beskriver är alla knutna till sexism. De upplever att de ibland blir nedvärderade och klappade på huvudet eller utsätts för sexuella trakasserier och anspelningar på grund av sin könstillhörighet.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa? Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion. Vi har även tittat på angränsande teorier om ”moral panics”, och lutar oss samtidigt till viss del mot utvalda delar av nyhetsvärderingsteori. Vi har genomfört en kritisk diskursanalys (CDA) av två reportage av Uppdrag granskning. Det ena har fått stort genomslag i svensk tryckt press, medan det andra knappt har omnämnts. Vi ville studera hur redaktionen har arbetat för att utforma reportagen och påverka deras genomslag. Därför har vi tittat på bland annat användningen av dramaturgi och diskurs, samt hur avsnitten gestaltas för att tala till tittarna. För att komplettera vår undersökning har vi även tittat på vilket genomslag reportagen har fått i form av uppmärksamhet i svensk tryckt press. Vi har sedan sökt en förklaring av detta genomslag med hjälp av våra fynd från diskursanalysen samt parametrarna för nyhetsvärdering. När vi började vår analys upptäckte vi snabbt vissa skillnader mellan reportagen. Den tydligaste var att det reportage som fick störst genomslag också berörde ett ämne som var aktuellt och som är lätt att ta ställning till. Det förekom också tydliga symboler och metaforer som lätt kunde användas av andra medier för att skapa rubriker. Vi lade märke till att personer identifierades på olika sätt till följd av bland annat när och hur länge de förekom i reportaget samt hur reportrarna förhöll sig till dem. De ställde ledande frågor som resulterade i att vissa personer identifierades på ett sätt som tydligt passade in i en dramaturgisk modell: de goda och de onda. För att få genomslag i medierna framstår det som viktigt att en syndabock pekas ut, och gärna att denna är en enskild person, samt att reportaget innehåller tydliga symboler och metaforer och att konsumenten känner igen ämnet.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter? För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser. Vi har även använt oss av Agenda-Setteing och Narcotizing Dysfunction för att närmare kunna förklara motiv, urval och vad resultatet av delningar blir. Resultatet visar att informanterna främst delar för att påverka andra och bidra till samhällsdebatten. Samtidigt så anser de att de inte själva blir påverkade av vad andra delar.

I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig från en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i så fall hur Dagens ETC skiljer sig från Dagens Nyheter i nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen består av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvärderingen i Dagens ETC skiljer sig från nyhetsvärderingen i Dagens Nyheter. Tidningarnas ledare undersöks med en egenutvecklad metod som är både kvantitativ och kvalitativ. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys av utvalda artiklar med det kvantitativa resultatet som utgångspunkt. Syftet med de två sistnämnda undersökningarna är att undersöka ur vilka perspektiv tidningar skildrar samma ämne, samt om tidningarnas ideologiska utgångspunkt syns i ledarna och i nyhetsrapporteringen.  Teorier som har använts är dagordningsteorin, framingteorin och teorier om nyhetsvärdering. Resultatet av denna undersökning visar att tidningarna skiljer sig åt både vad det gäller nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Deras ideologiska profil präglar både ledarsidorna och nyhetstexterna. Framförallt syns skillnaden i rapporteringen av ekonomi, miljö, arbete, val och jämställdhet.

This study aims to examine how the medial attention looks like through a quantitative content analysis based on the variables: presentation, focus, type of person and the text of the following call: #tystnadtagning, #utantystnadsplikt, #givaktochbitihop and #vikokaröver in the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet Webb and Expressen Webb. This is investigated on the basis of Agenda setting and theories of news evaluation. The conclusions emerged from this study are that #tystnadtagning has received the largest media attention, one reason why #tystnadtagning has received the most attention can be because it was the first call to be published. The newspapers focus most on personal and problematic articles and it is reported most about public figures. The most widely used texts are interview, closely followed by news articles. Based on the theoretical assumptions used in this study, one reason why #tystnadtagning has received the most attention is due to the news evaluation´s elite centering and agenda setting priority of object or event

Denna studie undersöker hur de danska tidningarna Jyllands-Posten och Politiken samt de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har rapporterat om Metoo. Den undersökta perioden är mellan 15 oktober och 31 december 2017. Genom en kvantitativ innehållsanalys av totalt 908 artiklar, 221 danska och 687 svenska, har likheter och skillnader i bevakningen, nyhetsvärderingen, om det är män eller kvinnor som skriver och hur man hanterat namnpubliceringar i de båda länderna undersökts. Resultatet har analyserats utifrån teorier om nyhetsvärdering, nordiska könspolitiska modeller och teorin om konsekvensneutralitet samt social ansvarsteori. Resultatet visar att de svenska tidningarna har publicerat fler artiklar om Metoo än de danska. Ett annat resultat är att danska medier i högre grad än svenska valt att namnpublicera. De två danska tidningarna har publicerat fler artiklar om den svenska Metoo-rörelsen än vad de svenska tidningarna publicerat om rörelsen i Danmark. De som skrivit artiklar om Metoo är i högre grad kvinnor i de svenska medierna än i de danska. En annan skillnad syns bland opinionsartiklarna. Majoriteten av opinionstexterna i de båda länderna präglas av ett positivt förhållningssätt till rörelsen. På danska opinionssidor är texter som visar på en negativ inställning dock vanligare. I Sverige är en majoritet av alla texter skrivna av kvinnor, så även opinionsartiklarna. De som skrivit flest opinionsartiklar där ett negativt förhållningssätt uppvisas i de svenska dagstidningarna är kvinnor. I de undersökta danska tidningarna är antalet negativa opinionsartiklar skrivna av män fyra gånger så högt som antalet negativa opinionsartiklar skrivna av kvinnor. Slutsatsen är att Metoo-rörelsen fått större genomslag i de undersökta svenska medierna än i de danska.

Denna uppsats syfte är att undersöka nyhetsurvalet på nyhetsmedierna 24Uppsala och Upsala Nya Tidning för att se hur de skiljer sig åt samt om dessa skillnader går att koppla till respektive tidnings ekonomiska affärsmodell. Teorier kring affärsmodeller, journalistisk logik kontra marknadslogik samt kommersiella nyhetsvärderingskriterier lade basen till denna studie. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersökte vi hur nyhetsurvalet såg ut tidningarna emellan i fråga om antal artiklar, ämnesval, textlängd, områdesbevakning, bilder samt hur många och vilka intervjupersoner som citerades i artiklarna. Sedan utfördes fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med journalister från respektive tidning. Resultatet visade på skillnader i både nyhetsurvalet och de uttalade målsättningarna på respektive nyhetssajt, samt att ambitionerna för tidningarna inte alltid syntes i nyhetsproduktionen. Utifrån resultatet och med det teoretiska ramverket som grund kunde vi dra slutsatserna att deras ekonomiska affärsmodeller påverkar respektive tidnings nyhetsurval och att deras läsare erbjuds olika typer av nyheter.

Denna uppsats redovisar en kvalitativ kritisk textanalys av nyhetsrapporteringen i Sverige, Frankrike och Turkiet kring flyktingsituationen år 2015 med fokus på ländernas största dagstidningar: Dagens Nyheter, Le Monde och Hürriyet. Studiens material bygger på sammanlagt tolv artiklar, fyra från varje dagstidning, hämtat från DN, Le Monde och Hürriyet som är publicerade under november månad år 2015 – tidsperioden då ämnet var högst aktuellt. Det teoretiska ramverket i uppsatsen bygger på Jesper Strömbäcks forskning om nyhetsfaktorer och Hallin och Mancinis tre modeller inom medieforskning som är den demokratiskt-korporativistiska modellen, den liberala modellen och den polariserade pluralismen: tre mediepolitiska system. Genom att besvara våra frågeställningar ämnar vi att undersöka om tidningarnas rapportering skiljer sig, hur flyktingarna framställs i texterna, vilka som får komma till tals och om man kan se skillnader mellan ländernas medier under angivna perioden som kan bero på deras mediesystem. Studien visar att alla artiklar har sitt nyhetsvärde i samma rötter – nämligen elitcentrering, kontinuitet och närhet. Stark politisk parallellitet är en faktor som alla tre länder har gemensamt. Däremot kan rapporteringen tyda på att de tillhör olika mediesystem, Sverige med informativ och objektiv journalistik i jämförelse med Turkiet och Frankrike som är politiskt centrerade med inslag av åsiktsbevakande journalistik. Slutligen är det politiska aktörer som får komma till tals och inte flyktingarna.

The study is a qualitative text analysis of Swedish news reporting on the Terror attack in Paris 2015 and the train bombing in Madrid in 2004. The analysis is based on articles published by Aftonbladet and Dagens Nyheter. The purpose of the study is to investigate how Swedish news reporting looked at the terrorist attacks in Paris 2015 and Madrid in 2004. By examining articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, we investigate how media logic narrator techniques apply to news reporting and whether the criteria for news evaluation are used. The study also aims to investigate whether there are any differences between news reports 2004 versus 2015. The articles are analyzed on the basis of various themes consisting of: perpetrator, victim, event, media logic and theory of news values. The results showed that 2015 news reporting was more comprehensive than news reporting 2004. 2015 reporting gave more space to the event than 2004’s news reporting did. The news reporting of Madrid's train bombing tended to focus on whether the Basque separatist movement ETA or the al-Qaida terrorist network were guilty. In connection with the terrorist attack in Paris, the perpetrators are described in more detail.