Denna uppsats syfte är att undersöka nyhetsurvalet på nyhetsmedierna 24Uppsala och Upsala Nya Tidning för att se hur de skiljer sig åt samt om dessa skillnader går att koppla till respektive tidnings ekonomiska affärsmodell. Teorier kring affärsmodeller, journalistisk logik kontra marknadslogik samt kommersiella nyhetsvärderingskriterier lade basen till denna studie. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersökte vi hur nyhetsurvalet såg ut tidningarna emellan i fråga om antal artiklar, ämnesval, textlängd, områdesbevakning, bilder samt hur många och vilka intervjupersoner som citerades i artiklarna. Sedan utfördes fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med journalister från respektive tidning. Resultatet visade på skillnader i både nyhetsurvalet och de uttalade målsättningarna på respektive nyhetssajt, samt att ambitionerna för tidningarna inte alltid syntes i nyhetsproduktionen. Utifrån resultatet och med det teoretiska ramverket som grund kunde vi dra slutsatserna att deras ekonomiska affärsmodeller påverkar respektive tidnings nyhetsurval och att deras läsare erbjuds olika typer av nyheter.

<p>Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna <em>Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya </em><em>Tidning</em>. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i <em>VLT </em>år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i <em>UNT </em>1999 och i <em>VLT </em>1999 och 2009. Men i <em>UNT </em>2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.</p>

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i VLT år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i UNT 1999 och i VLT 1999 och 2009. Men i UNT 2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.

<p>Abstract</p><p>Title: Is it easy to make the right decision? An essay about how the profiled senior level schools communicate with their future pupils and their parents. (Lätt att göra rätt val? En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras föräldrar.)</p><p>Author: Erika Cassman</p><p>Aim: My hypothesis is that parental influence is higher when the students are going to a detached school than when the students are going to a school with a profiled program because in the profiled program they are going to study a course that they love and is chosen by themselves. The aim of this essay is therefore to find out if this thesis is right or wrong. Furthermore I want to find out how the senior level schools inform their future pupils about their school and their special profile. Does the information work? Is it easy to make the right decision?</p><p>Method/Material: I have made interviews in two schools and interviewed the director of the comprehensive school of the municipality of Uppsala. Furthermore Ihave sent out an inquiry to the seventh grade pupils and their parents at Katarinaskolan and Gränbyskolan. To see if the local press in Uppsala has written something about the seventh grade pupils’ school choices I have looked at Upsala Nya Tidning and Tidningen 1 Uppsalatidningen.</p><p>Main Results: The most frequent source of information is the schools own websites. Communication mouth to mouth is also common. Almost all of the informants say that an information meeting is a good way to get information. The children and their parents who do not have access to the Internet or do not know anyone at either of the schools in the study will not get the same information as the ones that have Internet or know someone at Katarinaskolan or Gränbyskolan. To get information the parents have to be active in their information seeking. If they do not seek information actively they do not get the information and the lack of information segregates pupils from each other.</p><p>Number of pages: 42 (74 including enclosures)</p><p>Course: Media and Communication Studies C</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Period: Autumn 2006</p><p>Tutor: Peder Hård af Segerstad</p><p>Keywords: Senior level school, detached school, profile, segregation, communication, the municipality of Uppsala, Katarinaskolan, Gränbyskolan, Upsala Nya Tidning, Tidningen 1 Uppsalatidningen</p>

Abstract Title: Is it easy to make the right decision? An essay about how the profiled senior level schools communicate with their future pupils and their parents. (Lätt att göra rätt val? En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras föräldrar.) Author: Erika Cassman Aim: My hypothesis is that parental influence is higher when the students are going to a detached school than when the students are going to a school with a profiled program because in the profiled program they are going to study a course that they love and is chosen by themselves. The aim of this essay is therefore to find out if this thesis is right or wrong. Furthermore I want to find out how the senior level schools inform their future pupils about their school and their special profile. Does the information work? Is it easy to make the right decision? Method/Material: I have made interviews in two schools and interviewed the director of the comprehensive school of the municipality of Uppsala. Furthermore Ihave sent out an inquiry to the seventh grade pupils and their parents at Katarinaskolan and Gränbyskolan. To see if the local press in Uppsala has written something about the seventh grade pupils’ school choices I have looked at Upsala Nya Tidning and Tidningen 1 Uppsalatidningen. Main Results: The most frequent source of information is the schools own websites. Communication mouth to mouth is also common. Almost all of the informants say that an information meeting is a good way to get information. The children and their parents who do not have access to the Internet or do not know anyone at either of the schools in the study will not get the same information as the ones that have Internet or know someone at Katarinaskolan or Gränbyskolan. To get information the parents have to be active in their information seeking. If they do not seek information actively they do not get the information and the lack of information segregates pupils from each other. Number of pages: 42 (74 including enclosures) Course: Media and Communication Studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Autumn 2006 Tutor: Peder Hård af Segerstad Keywords: Senior level school, detached school, profile, segregation, communication, the municipality of Uppsala, Katarinaskolan, Gränbyskolan, Upsala Nya Tidning, Tidningen 1 Uppsalatidningen