Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien. Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ”hårda” och ”mjuka” bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen. Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014. Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen. I resultatet för varje enskild tidning visade det sig att i Dala-Demokraten och Kristianstadsbladet skrev männen mer i både hårda och mjuka ämnen inom den politiska bevakningen. Skillnaden var dock mindre i mjuka ämnen, där kvinnorna skrev något mer än de gjorde i de hårda. I Aftonbladet skrev män och kvinnor nästan lika mycket i både hårda och mjuka ämnen, medan det i Svenska Dagbladet fanns en tydligare könsmärkning, där kvinnor skrev mjuka nyheter och män hårda. Den politiska sakfråga som manliga journalister totalt rapporterade mest om var ekonomi, medan kvinnliga journalister totalt rapporterade mest om mänskliga rättigheter och jämställdhet. En slutsats av detta arbete är att det fortfarande råder en könsuppdelning av bevakningsområdena inom den politiska journalistiken, trots en relativt jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga journalister både på redaktionerna och i Svenska Journalistförbundet.

The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals.The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals. / Program: Bibliotekarie

<p>Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna <em>Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya </em><em>Tidning</em>. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i <em>VLT </em>år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i <em>UNT </em>1999 och i <em>VLT </em>1999 och 2009. Men i <em>UNT </em>2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.</p>

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i VLT år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i UNT 1999 och i VLT 1999 och 2009. Men i UNT 2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.

1MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKAJÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNINGELIN KELLERSSONKellersson E, Jämförelse av andningsmuskelstyrke mätning på ny utrustning. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 poäng. Malmö högskola:Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2012.Svaghet i andningsmuskulatur är vanligt hos neuromuskulärt sjuka, lungsjuka och hos vissa patienter som behandlas med steroider. Vid neuromuskulära sjukdomar utgör en progressiv försvagning av andningsmusklerna (främst diafragman) det allvarligaste hotet mot överlevnad. Andningsmuskelstyrkan kan mätas med hjälp av en spirometer, där det maximala inspiratoriska trycket (PI max) och det maximala exspiratoriska trycket (PE max) mäts med hjälp av tryckreceptorer vid en pnemotachograf. Trycket som uppmäts i munhålan reflekterar det tryck som utvecklas av andningsmusklerna. Mätningen av PI max och PE max är enkel att genomföra och ger en fingervisning om hur andningsmuskelstyrkan ser ut. Det finns i dag inget normalvärde för andningsmuskelstyrka på den nya utrustningen (Master Screen Body JEAGER). Syftet med studien är att validera Master Screen Body JEAGER för att undersöka om det referensmaterial som redan finns på kliniken kan användas på Master Screen Body JEAGER. Samt att jämföra ett hårt och ett mjukt munstycke mot varandra.I materialet ingick totalt 25 personer mellan 15-61 år (medelålder 35 år), 20 kvinnor och 5 män. För kvinnorna finns det signifikanta skillnader mellan PI max hårt mot mjukt munstycke på Jeager, PI max Siemens mot mjukt munstycke på Jeager, PI max Siemens mot hårt munstycke på Jeager, PE max hårt mot mjukt munstycke på Jeager och PE max Siemens mot hårt munstycke på Jeager. Det vill säga alla jämförelser förutom PE max Siemens mot mjukt munstycke på Jeager. För männen finns det signifikanta skillnader mellan PI max Siemens mot mjukt munstycke på Jeager och PI max Siemens mot hårt munstycke på Jeager. Det gick inte att bevisa signifikanta skillnader mellan någon av de andra jämförelserna för männen.Det går inte att använda det befintliga normalmaterialet på den nya utrustningen och det munstycke som enligt studien är bäst lämpad för undersökningen är det mjuka munstycket.Nyckelord: Andningsmuskelstyrka, Hårt munstycke, Master Screen Body JEAGER, Mjukt munstycke, PE max, PI max. / MEASUREMENT OF RESPIRATORY MUSCLE STRENGTCOMPARISION OF NORMAL VALUES BETWEEN NEW AND CURRENT EQUIPMENTELIN KELLERSSONKellersson E, Comparison of respiratory muscle strength in new and old equipment. Degree Project, Biomedical Science, 15 credit points, Malmo University: Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, 2012Weakness in respiratory muscles is common in persons with neuromuscular diseases, respiratory diseases and in some persons with steroid treatment.Decreasing respiratory muscles (mainly the diaphragm) is the greatest threat against survival for persons with neuromuscular diseases. The respiratory muscle strength is gauged with a spirometer, where the maximal inspiratory pressure (PI max) and the maximal exspiratory pressure (PE max) is measured with pressure receptors in a pneumotachograph. The pressure, gauged in the mouth cavity, reflects the pressure produced by the respiratory muscles. Measuring PI max and PE max is simple to perform and gives a hint of the respiratory muscle strength. The new equipment (Master Screen Body JEAGER) has currently no normal values for the respiratory muscle strength. The point of this study is to validate the new equipment and see if the normal values of the current equipment can be used on the new equipment. And compare a hard and a soft type of mouthpiece towards each other.The study included 25 persons between 15-61 years (mean 35 years), 20 women and 5 men. For the women there were significant differences between PI max hard versus soft mouthpiece on Jeager, PI max Siemens versus soft mouthpiece on Jeager, PI max Siemens versus hard mouthpiece on Jeager, PE max hard versus soft mouthpiece on Jeager and PE max Siemens versus hard mouthpiece on Jeager. That is to say every comparison except PE max Siemens versus soft mouthpiece on Jeager. For the men there were only significant differences between PI max Siemens versus soft mouthpiece on Jeager and PI max Siemens versus hard mouthpiece on Jeager. It was not possible to prove any significant differences for any of the other comparison for the men. It is not possible to use the current normal value on the new equipment and the mouthpiece that is best, according to this study is the soft mouthpiece.Keyword: Hard mouthpiece, Master Screen Body JEAGER, PE max, PI max, Respiratory muscle strength, Soft mouthpiece.

This thesis performs closed-loop control of a 3D printed soft bending actuator with feedback from a 3D printed strain sensor. This process utilizes the Finite Element Method (FEM) to design a bellow type pneumatic bending actuator that can handle pressures up to 4 bar. The developed actuator is produced with a Fused Deposition Modeling (FDM) 3D printer method with the elastic filament NinjaFlex. Soft sensors are 3D printed with the conductive filament Eel and their strain-resistive performance in hysteresis, linearity, and repeatability are investigated by testing 3D printed sensors with different shapes. The optimal sensor design is then selected and applied onto the soft actuator and the resistance signal from the sensor is used as the shape feedback signal for the soft actuator. Two different controllers are applied for the shape control of the soft actuator using the feedback from the sensor and the controller performance is compared experimentally. A gripper composed of three closed-loop controlled soft actuators is developed to perform complex grasping tasks. / Denna avhandling konstruerar ett 3D-skrivet mjukt ställdon som återkopplas med en 3D-skriven böjsensor. Arbetet använder Finita Elementmetoden (FEM) för att skapa ett böjande bälgställdon som klarar av 4 bar av lufttryck. Det framtagna ställdonet är tillverkad av det elastiska filamentet NinjaFlex med 3D-skrivarmetoden Smält Deponeringsmodellering (FDM). Dem mjuka sensorerna är 3D-skrivna med det elektriskt ledande filamentet Eel. Sensorernas ansträgning-resistiva prestanda med avseende på hysteres, linjäritet, och repeterbarhet är undersökta genom att utföra experiment med olika former. Den optimala sensorformen är sedan applicerad på det mjuka ställdonet och dess resistiva signal från sensorn används för återkoppling av det mjuka ställdonets böjning. Med den applicerade sensorn utvärderas två olika kontrollmetoder för att kontrollera böjningen av det mjuka ställdonet, kontrollmetodernas prestanda jämförs sedan experimentellt. Ett gripdon som består av tre återkopplade, mjukaställdon är sedan konstruerad för att utföra komplexa grepp.

This master thesis report is focused on the development and study of a tendon driven soft actuator for use on the Honda Haru robot. The single degree of freedom actuator will be used to actuate the eyes of the robot. Motivating development of this new actuator is the operational safety of the robot. A soft continuum actuator can provide a higher level of inherent safety as compared with the currently used rigid actuator. After development, a factorial study of the developed actuator was performed in order to understand the effect of velocity, load and material hardness on the actuator motion. The results of this study show that the linearity, hysteresis and current draw of the actuator are all affected by varying material and velocity. No significant effect of actuator load was measured. Data-driven system identification of the actuator was later performed using polynomial models. A relative comparison of standard-, nonlinear- and adaptive ARX models showed that adaptive ARX is most suitable to capture the dynamics of the developed actuator under dynamic conditions. / Denna examesarbetesrapport täcker utveckling samt studie av ett 3d-utskrivet mjukt ställdon. Det vajerdrivna ställdonet är designat för att driva ögonrörelser på den sociala roboten HARU och utvecklingen motiverades av den ökade säkerhet som en mjuk och eftergivlig komponent kan ge robotens användare jämfört med den nuvarande stela mekanismen. Den utvecklade komponenten undersöktes sedan i två faser. Först utfördes en faktorstudie där rörelsehastighets, lastvikts samt materialhårdhets påverkan på ställdonets kinematik undersöktes. Resultaten från denna studie visar att linjäritet, hysteres samt strömförbrukning av det utvecklade ställdonet påverkas av rörelsehastighet samt materialets hårdhet. Ingen signifikant påverkan av lastvikt uppmättes. Utöver faktorstudien undersöktes även förmågan av olika polynomialmodeller att modellera ställdonet med god nogrannhet. Linjära, ickelinjära samt rekursiva linjära modeller utvecklades via systemidentifiering och deras prestanda jämfördes. Resultaten från detta visar att rekursiva linjära modeller är bäst lämpade för att modellera det utvecklade ställdonet under dynamiska förhållanden.

The IEEE 802.11a protocol is part of the IEEE 802 protocols for implementing WLAN Wi- Fi computer communications in various frequencies. These protocols find applications worldwide, covering a wide range of devices like mobile phones, computers, laptops, household appliances, etc. Since wireless communication is being used, data that is transmitted is susceptible to noise. As a means to recover from noise, the data transmitted is encoded using convolutional encoding and correspondingly decoded on the receiver side. The decoder used is the Viterbi decoder, in the PHY layer of the protocol. This thesis investigates soft-decision Viterbi decoder implementations that meet the requirements of the IEEE 802.11a protocol. It aims to implement a rate-flexible design as a coarse grain re-configurable architecture using the SiLago framework. SiLago is a modular approach towards ASIC design. Components are designed as hardened blocks, which means they are synthesised and pre-verified. Each block is also abuttable like LEGO blocks, which allows users to connect compatible blocks and make designs specific to their requirements, while getting performance similar to that of traditional ASICs. This approach significantly reduces the design costs, as verification is a one-time task. The thesis discusses the strongly connected trellis Viterbi decoding algorithm and proposes a design for a soft decision Viterbi decoder. The proposed design meets the throughput requirements of the communication protocol and it can be reconfigured to work for 45 different code rates, with programmable soft decision width and parallelism. The algorithm used is compared against MATLAB for its BER performance. Results from RTL simulations, advantages and disadvantages of the proposed design are discussed. Recommendations for future improvements are also made. / IEEE 802.11a-protokollet är en del av IEEE 802-protokollen för att implementera WLAN Wi-Fi-datorkommunikation i olika frekvenser. Dessa protokoll används i applikationer över hela världen som täcker ett brett spektrum av produkter som mobiltelefoner, datorer, bärbara datorer, hushållsapparater etc. Eftersom trådlös kommunikation används är data som överförs känslig för brus. Som ett medel för att återhämta sig från brus kodas överförd data med hjälp av faltningskodning och avkodas på motsvarande sätt på mottagarsidan. Den avkodare som används är Viterbi-avkodaren, i PHY-skiktet i protokollet. Denna avhandling undersöker mjuka beslut Viterbi avkodarimplementeringar som uppfyller kraven i IEEE 802.11a protokollet. Det syftar till att implementera en hastighetsflexibel design som en grovkornig konfigurerbar arkitektur som använder SiLago ramverket. SiLago är ett modulärt synsätt på ASIC design. Komponenterna är utformade som härda block, vilket innebär att de är syntetiserade och förverifierade. Varje block kan också kopplas ihop, som LEGO block, vilket gör det möjligt för användare att ansluta kompatibla block och göra designer som är specifika för deras krav, samtidigt som de får prestanda som liknar traditionella ASICs. Detta tillvägagångssätt minskar designkostnaderna avsevärt, eftersom verifiering är en engångsuppgift. Avhandlingen diskuterar den starkt kopplade trellis Viterbi-avkodningsalgoritmen och föreslår en design för en mjuk Viterbi-avkodare. Den föreslagna designen uppfyller kommunikationsprotokollets genomströmningskrav och den kan konfigureras om för att fungera för 45 olika kodhastigheter, med programmerbar mjuk beslutsbredd och parallellitet. Algoritmen som används jämförs mot MATLAB för dess BER-prestanda. Resultat från RTL-simuleringar, fördelar och nackdelar med den föreslagna designen diskuteras. Rekommendationer för framtida förbättringar görs också.

A soft quadruped robot is being developed at the Department of Machine Design and Department of Production Engineering at KTH. The legs of the robot consist of four continuum actuators that can achieve complex movements. In order to efficiently develop gaits for the robot, reinforcement learning will be used. The learning process will use data from simulation instead of directly from the real robot to save time and resources. However, it is significantly more computationally expensive to simulate soft robotics than rigid, because the physical laws of flexible materials are inherently complex. Because of this, soft robot simulations tend to be slower which limits their usability for reinforcement learning. This thesis explores simulation modelling options in Matlab Simscape for the soft quadruped robot, that can be used in reinforcement learning. Four simulation models of the soft actuator were implemented in order to be tested and compared. Two actuation methods and two build options were chosen based on the literature study and related works, and were then permuted for the different combinations. The tested combinations are: lumped-parameter method actuated by internal force, flexible beam actuated by internal force, lumped-parameter method actuated by cable/pulley network and flexible beam actuated by cable/pulley network. The four actuators were built and tested separately. Computational time and simulation-to-reality gap were used for evaluating the modeling methods. The results show that the best option when modelling the soft actuator for reinforcement learning in Matlab Simscape is to use the lumped-parameter method in combination with a cable and pulley network. High accuracy level can still be achieved despite not keeping the true number of attachment points between the cable and actuator. The number of pulleys in the model is linearly correlated to the time cost required to simulate the model. / En mjuk fyrbent robot är under utveckling vid institutionen för maskinkonstruktion och institutionen för industriell produktion på KTH. Robotens ben består av fyra kontinuerligt deformerbara ställdon som kan åstadkomma komplexa rörelser. För att effektivt utveckla gångstilar till roboten kommer förstärkt inlärning att användas. Inlärningsprocessen kommer att använda data från simulering istället för från den fysiska roboten för att spara tid och resurser. Det är dock betydligt dyrare beräkningsmässigt att simulera mjuk robotik än styv, eftersom flexibla material är mer komplexa. På grund av detta tenderar simuleringar av mjuka robotar att vara långsammare, vilket begränsar deras användbarhet för förstärkt inlärning. Detta examensarbete utforskar därför alternativ för modellering och simulering av den mjuka fyrbenta roboten i Matlab Simscape, med målet att den ska kunna användas med förstärkt inlärning. Fyra olika simuleringsmodeller av det mjuka ställdonet implementerades för att testas och jämföras. Två aktiveringsmetoder och två konstruktionsalternativ valdes baserat på litteraturstudien och relaterade arbeten, och permuterades sedan till möjliga versioner. De testade versionerna är således: klumpparametermetod som aktiveras av intern kraft, flexibel balk som aktiveras av intern kraft, klumpparametermetod som aktiveras av kabelnätverk och flexibel balk som aktiveras av kabelnätverk. De fyra ställdonen byggdes och testades separat. Beräkningstid och grad av verklighetstrogenhet, användes för att jämföra resultaten av dessa tester. Resultaten visar att det bästa alternativet vid modellering av det mjuka ställdonet för förstärkt inlärning i Matlab Simscape är att använda klumpparametermetoden i kombination med ett kabelnätverk. Hög noggrannhetsnivå kan uppnås trots att man inte bibehåller det verkliga antalet fästpunkter mellan kabeln och ställdonet. Antalet fästpunkter för kabeln i modellen är linjärt korrelerat till den tidskostnad som krävs för att simulera modellen.