Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga. Trots att studier visar på hur organisationsstrukturen påverkar ledarskapet finns mindre forskning som inkluderar organisationskultur, genus och ledarskap. Syftet med denna uppsats är därför att se hur beskrivningar av hur ledarskap och genus skapas och ser ut i två kulturella kontexter, där den ena är mansdominerad och den andra är kvinnodominerad. Studiens empiriska material utgår från totalt nio semi-strukturerade intervjuer. I en organisation inom byggbranschen intervjuades fyra män och en kvinna, vilkas svar ställdes i relation mot svaren från tre kvinnor och en man, fyra personer som arbetar inom hotellbranschen. Resultaten pekade på att organisationerna var könsmärkta. Beskrivningarna av ledarskapet skiljer sig avsevärt mer i fråga om vilken bransch ledaren befinner sig i, än vilket kön ledaren har. Studien indikerade även att män och kvinnor inte leder särskilt olika, utan dess ledarstil tenderar att påverkas av yttre faktorer. Vidare indikerade studiens resultat hur det i båda organisationerna finns det överhängande föreställningar om kvinnor och hur kvinnor agerar samt att båda organisationer efterfrågar en jämnare könsuppdelning.

This paper examines women's positions in the music industry. By quantitatively investigate ten major companies on the swedish music market, the authors have been able to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essay discusses several theories of both gender in organizations and gender in society in order to analyze the quantitative results. The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the music industry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated. Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business but also the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In the analysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In the conclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates the prevailing segregation that exists in the music industry. This paper has concluded that a seemingly even distribution between men and women in business organisations can sometimes be misleading. The majority of the companies studied had an equal gender distrubution but at the same time gender segregated.  The authors saw signs that certain professions and positions were gender-marked by an over-representation of a particular sex. The essay provides a basis for further research on the topic. / Denna uppsats undersöker kvinnors positioner inom musikbranschen. Genom att kvantitativt undersöka tio stora aktörer på marknaden har författarna kartlagt vilka positioner som domineras av så väl kvinnor och män. Uppsatsen tar upp flera teorier om kön i organisationer samt i samhället för att kunna analysera de kvantitativa resultaten. Syftet med uppsatsen är att belysa den rådande segregationen av yrken i musikbranschen samt att lägga en grund till fortsatt forskning kring varför det ser ut som det gör. Tydliga diagram visar könsfördelning mellan kvinnor och män i företagen men även könsfördelningen mellan yrken/positioner inom liknande företag. I analysen reflekterar författarna över resultaten med hjälp av relevanta teorier. I slutsatsen förklarar författarna de resultat som har uppkommit genom analysen och belyser den rådande segregation som finns inom musikbranschen. Denna uppsats har kommit fram till att en till synes jämn fördelning mellan kvinnor och män inom företag kan ibland vara missvisande. Majoriteten av de studerade företagen hade en jämn könsfördelning men att inom företagen fanns segregering mellan könen. Författarna såg även tecken på att vissa yrken samt positioner var könsmärkta genom en över representation av ett visst kön. Uppsatsen ger en grund för fortsatt forskning i ämnet

Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien. Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ”hårda” och ”mjuka” bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen. Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014. Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen. I resultatet för varje enskild tidning visade det sig att i Dala-Demokraten och Kristianstadsbladet skrev männen mer i både hårda och mjuka ämnen inom den politiska bevakningen. Skillnaden var dock mindre i mjuka ämnen, där kvinnorna skrev något mer än de gjorde i de hårda. I Aftonbladet skrev män och kvinnor nästan lika mycket i både hårda och mjuka ämnen, medan det i Svenska Dagbladet fanns en tydligare könsmärkning, där kvinnor skrev mjuka nyheter och män hårda. Den politiska sakfråga som manliga journalister totalt rapporterade mest om var ekonomi, medan kvinnliga journalister totalt rapporterade mest om mänskliga rättigheter och jämställdhet. En slutsats av detta arbete är att det fortfarande råder en könsuppdelning av bevakningsområdena inom den politiska journalistiken, trots en relativt jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga journalister både på redaktionerna och i Svenska Journalistförbundet.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ”hårda” och ”mjuka” nyheter. Syftet med den kvantitativa undersökningen är att identifiera intressanta mönster att gå vidare med i studiens andra del, den kvalitativa textanalysen. I och med att det kvantitativa resultatet visar att en av de största ämneskategorierna som prisbelönats är sociala frågor valdes den ämneskategorin för den kvalitativa textanalysen. Utifrån en medieretorisk analysmodell undersöks 13 tidningsartiklar för att identifiera eventuella gemensamma drag. Sociala frågor är intressant att undersöka närmare i och med att de traditionellt sett setts som ”kvinnofrågor” och inte blivit prisbelönade. Resultatet i den kvalitativa textanalysen analyseras med hjälp av Pierre Bourdieus klassiska begrepp fält, habitus och doxa samt Toril Mois syn på kön som en social konstruktion där värdet och innebörden är föränderlig. Studiens resultat visar att det råder en könsmärkning när journalistik blir prisbelönad, detta visar sig dels genom att män blir prisbelönade i större utsträckning än kvinnor samt att kvinnor och män tenderar att bli prisbelönade för olika ämnen. Resultatet visar även att när journalistik om sociala frågor blir prisbelönade så innehåller artiklarna gemensamma drag: artikelns ämne lyfts från individ till struktur, texterna handlar om verkliga individer, journalisten skapar ett förtroende hos såväl intervjupersoner som läsare och språket är ett viktigt verktyg. Studien drar följande slutsatser att det journalistiska yrket kan befinna sig i en förändring. Den rådande könsmärkningen visar tendenser på att börja luckras upp och både kvinnliga journalister och så kallade ”kvinnofrågor” uppmärksammas mer när svensk journalistik blir prisbelönad. Dock finns det fortfarande spelregler som journalisterna måste följa, som exempelvis att ”mjuka” ämnen legitimeras exempelvis genom att visa att frågan är ett problem på strukturell nivå.

Det är betydligt fler kvinnor än män som söker sig till den akademiska världen. Svenska universitet präglas av en horisontell könsfördelning. Män och kvinnor söker sig till olika utbildningar även om majoriteten är kvinnodominerade. Syftet med studien har varit att undersöka ett antal faktorer till studenters vidareutbildning och om det kan kopplas till könsmärkning i relation till den ojämna könsfördelningen på personalvetarprogrammet. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som data insamlingsmetod. Intervjun omfattade 3 kvinnliga och 3 manliga studenter på personalvetarprogrammet på Umeå Universitet. Resultatet visar att personalvetarprogrammet på Umeå Universitet är kvinnligt könsmärkt. Valet av utbildning påverkas av könsmärkning. Det är alltså inte det biologiska könet i sig som är den avgörande utan det är de egenskaper samhället applicerat på könet som påverkar individens val.

<p>Abstract</p><p>This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.</p><p>Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work</p> / <p>Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.</p>

The librarian profession is dominated by women. The aim with this essay is to find out howmen and women in this field get on together, and how they experience their psycho·social work situation bearing this in mind. Are there any advantages or disadvantages being a woman or a man in this profession? What do the librarians think about the future? Men and women working at five different public libraries, where the domination of women is greatest, have been interviewed. The essay is based on their opinions and experiences.The female and male librarian get on well with each other and have a good cooperation.There are not many advantages or disadvantages depending on the sex in the profession, but the image, status and salary would probably be better, if there were more men in the profession. The library must accept the ongoing information technology development - its future is depending on this.

The purpose of this master’s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women’s point of view. It aims to see how librarians and chief librarians recognize management from bottom-up and what kind of restrictions we can find for women that make them unwilling to aspire for the position of management. Our theoretical choice fell upon Hirdman’s gender system and Westberg-Wohlgemuth’s theory of the sex marking process. The method used to collect the empirical facts consists of eight qualitative interviews executed on three different public libraries. The conclusions drawn are based upon literature and the empirical material gathered from the interviews. The result of this thesis is that the chief librarian position is marked as a male position from the women’s point of view. Additional findings are that women in the librarian profession don’t seem to be interested in becoming chief librarians for a number of reasons; the most prominent reason is the solitude of the position. The results also show that the women themselves tend to recognize the position as male and derive this view from a historical perspective. The conclusions reached in this thesis are that there seem to be too few incentives for women librarians to be interested in the management position. / Uppsatsnivå: D