<p> </p><p>Abstract</p><p>This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with.</p> / Utfärdat betyg: VG

Abstract This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with. / Utfärdat betyg: VG

Synen på litteratur har under senare tid vidgats, då kanon har fått sällskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsättningar av populärlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lågt" är inte längre lika hög. Syftet med läsningen är bland annat att hjälpa elever att utveckla ett demokratiskt synsätt. Den här uppsatsen argumenterar för att populärlitteraturen borde få större plats i undervisningen i svenskämnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrån det intersektionella perspektivet med fokus på köns- och klasstrukturer.                       Undersökningen visar att Hungerspelen innehåller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhållningssätt och självinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll.

Even though we live in a modern and developed society there is still a clear division of laboring and norms concerning what a female profession is and what a male profession is. This study's purpose was too illustrate how the women in the construction industry feels about the male norms and traditions that exist in their workplace and how it affects their everyday life at work. The women in this study will highlight the way they are treated by their colleagues and what expectations they feel that their bosses have on them. Our interpretation after this study is that there is a special treatment of the women in the industry. All respondents felt that they were treated in special kind of ways and that it led to negative consequences for their own good in their work life. / Trots att samhället som vi lever i idag har moderniserats och förändrats finner man tydliga könsskillnader inom arbetsfördelningar och arbetsmiljöer. Det finns än idag föreställningar kring vad ett kvinnligt respektive ett manligt yrke är. Denna studie handlar om hur kvinnor inom den mansdominerade byggbranschen upplever sin arbetsmiljö. Kvinnorna i denna studie kommer att belysa hur de bemötts av de manliga medarbetarna samt förväntningar som ställs på de som arbetare. Vår slutsats utifrån denna studie är att det råder en särbehandling av kvinnor inom byggbranschen vilket ofta är till nackdel för kvinnan. Alla de respondenter som intervjuades i denna studie visade hur särbehandlingen uppstår samt hur de personligen påverkas av den.

Pornografi är idag ett utbrett fenomen och dygnet runt har alla svenskar med internetuppkoppling och en mobiltelefon fri tillgång till pornografiskt material. I Folkhälsomyndighetens (2017) rapport uppger 87 % av unga män och 48 % av unga kvinnor i Sverige att de frekvent konsumerar pornografi. Samtidigt beskrivs pornografin bli mer våldsam och upprätthåller destruktiva könsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Stora delar av forskningen om pornografi har män som studieobjekt och vår studie syftar därför till att undersöka tio kvinnors perspektiv på pornografi. Vår studie undersöker explicit unga, porrkonsumerande kvinnors attityder till pornografi och de könsstrukturer som existerar i pornografin. Vidare undersöker vi om kvinnorna upplever att dessa föreställningar om kön påverkar deras egen sexualitet.  Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv, konventionell innehållsanalys som ansats. Teorierna som används är Hirdmans teori om könsmaktsordningen, Gagnon &amp; Simons teori om sexuella skript samt Banduras teori om social inlärning.  Resultaten visar att kvinnornas attityder till pornografi är tätt sammanflätat med de könsstrukturer som de upplever återspeglas i pornografin. Många av intervjupersonerna upplever negativa eller ambivalenta attityder till pornografi därför att den upplevs våldsam, misogyn och objektifierande. Vidare upplever majoriteten av intervjupersonerna att könsstrukturerna i pornografin har påverkat deras egen sexualitet i form av ökad kroppsmedvetenhet, förskjutna sexuella gränser och svårigheter att säga nej till vissa sexuella praktiker. Resultatet visar även att många av intervjupersonerna upplever att andras konsumtion av pornografi påverkat deras sexualitet i form av förväntningar, dominans och våldsutsatthet.

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats. Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut. Vi har även frågat om alumnerna själva anser sig dra någon fördel eller nackdel av sitt kön och vad de tror om sin framtid på den journalistiska arbetsmarknaden. Vi har i denna undersökning kunnat konstatera olika faktum. Den svenska journalistkåren tycks idag , sett till antal yrkesverksamma kvinnor och män, vara jämställd. Bland de nyexaminerade alumnerna från Södertörns högskola är det dock kvinnorna som får flest jobb, mer heltidstjänster och arbetsuppgifter med större ansvar. De är också mer positiva till sin framtid. Trots detta tycks det finnas vissa könsstrukturer kvar inom yrket, inte minst vad gäller vilken sorts journalistik kvinnorna respektive männen producerar. Exempelvis är sportjournalistik fortfarande dominerad av män. Genom alumnerna går det dock att tala om en feminisering vad gäller kvinnornas position på arbetsmarknaden. Men vad gäller vilken sorts journalistik de bedriver verkar det vara en bit kvar innan total jämställdhet inom kåren är ett faktum.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av. Resultaten visade att på den privata förskolan förekom mer omedvetet könsskapande från pedagogerna i det att pojkarna tilläts ta mer plats i aktiviteterna. Resultaten från den kommunala förskolan var mer svårtolkade då inget tydligt bemötande utifrån könsstrukturerna förekom. Istället för pedagogernas bemötande av barnen valde författarna att också tolka barnens beteende utifrån tidigare forskning.

<p>Abstract</p><p>This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.</p><p>Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work</p> / <p>Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.</p>

Abstract This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization. Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work / Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

Inom den offentliga ambulanssjukvården är mellanchefsrollen viktig för att garantera att ambulanssjukvårdare förser samhällsmedborgare med en jämlik och kvalitativ prehospital akutsjukvård. Mellanchefen befinner sig på den organisatoriska mellannivån vilket medför att rollen kan utsättas för, och behöva prioritera, flera förväntningar från underordnade och överordnade samtidigt. Vid en granskning av kvinnors och mäns arbetsvillkor framkommer dessutom att förväntningar som riktas mot rollen kan skiljas åt beroende på innehavarens kön vilket i sin tur kan belasta kvinnor och män på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka rollen som mellanchef inom den offentliga ambulanssjukvården och bidra med forskning kring hur kvinnliga respektive manliga mellanchefer upplever att det är att befinna sig på en position mellan underordnade och överordnade. Fokus ligger på upplevelser inom den offentliga ambulanssjukvården eftersom tidigare studier studerat förväntningar på kvinnliga och manliga chefer inom offentliga sjukvården men inte inom det avgränsade fältet prehospital akutsjukvård, vilket utgör ett unikt område som historiskt varit mansdominerat men utövas i en kvinnodominerad bransch. Materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer med avdelningschefer vid flera av Sveriges universitetssjukhus. Intervjuformen innefattar att ställa frågor utifrån ett antal förutbestämda teman. Materialet analyseras genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Mellanchefsrollen studeras utifrån rollteorin, teorin om könsrollssocialisation samt en mellanchefsteori utvecklad av organisationsprofessorerna Susann Gjerde och Mats Alvesson. Studien visar att kvinnliga och manliga mellanchefer inom den offentliga ambulanssjukvården upplever liknande rollförväntningar men delvis framhåller olika förhållningssätt till dem vilket leder till mer upplevd otillräcklighet hos de kvinnliga mellancheferna. Det har också framkommit skillnader i respondenternas prioritering av underordnades respektive överordnades intressen men skillnaderna kan inte hänföras till mellanchefernas könstillhörighet.