Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats. Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut. Vi har även frågat om alumnerna själva anser sig dra någon fördel eller nackdel av sitt kön och vad de tror om sin framtid på den journalistiska arbetsmarknaden. Vi har i denna undersökning kunnat konstatera olika faktum. Den svenska journalistkåren tycks idag , sett till antal yrkesverksamma kvinnor och män, vara jämställd. Bland de nyexaminerade alumnerna från Södertörns högskola är det dock kvinnorna som får flest jobb, mer heltidstjänster och arbetsuppgifter med större ansvar. De är också mer positiva till sin framtid. Trots detta tycks det finnas vissa könsstrukturer kvar inom yrket, inte minst vad gäller vilken sorts journalistik kvinnorna respektive männen producerar. Exempelvis är sportjournalistik fortfarande dominerad av män. Genom alumnerna går det dock att tala om en feminisering vad gäller kvinnornas position på arbetsmarknaden. Men vad gäller vilken sorts journalistik de bedriver verkar det vara en bit kvar innan total jämställdhet inom kåren är ett faktum.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to gain knowledge about the preschool pedagogue’s perspective, values and way of thinking in terms of interculturality. Furthermore, to then compare this knowledge in relation to Södertörn University intercultural profile. Above this, we want to differentiate what can happen between the two. The more isolated purpose of the aforementioned study is not to find right nor wrong, but to gain knowledge about the experienced reality of the pedagogue and as to how this mirrors preschool operations. The question formulation of the study is: which perspective and ways of thinking are conveyed in Södertörn University intercultural profile? Which perspective and ways of thinking in terms of interculturality can be found in pedagogues that are active within the preschools we have visited? What can occur in the engagement between the two? The study is qualitative, and the method constitutes of interviews and observations. Eight pedagogues have participated in the study, whereof two participated in a pilot study. The theoretical viewpoints of the study is selected theories and aspects regarding phenomenology. These have been used to find explanations for the experienced reality of the pedagogues in terms of interculturality. The pivotal conclusion in our study is that Södertörn University definition of interculturality deviates from both contemporary research, as well as what appears in testimony from the pedagogues, which in turn is part of their daily world. This deviation consists of that Södertörn University has a widened definition of interculturality where more cultural aspects are included. A consecution of this conclusion is that the pedagogues who meet in the workplace can have different perceptions regarding intercultural work.

<p>Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt.</p><p>Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.</p>

<p>Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy.</p><p>Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses.</p><p>We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had.</p><p>Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place.</p><p>We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This</p><p>definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.</p>

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt. Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola. De före detta journalistikstudenterna är telefonintervjuade och har besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 74 procent. Studien visar att en tredjedel av Södertörns högskolas före detta journalistikstudenter arbetade som journalister i en fast anställning vid svarstillfället. Vidare arbetade en tredjedel i en tillfällig anställning eller som frilans och resterande var inte yrkesaktiva inom journalistik överhuvudtaget. Av de som läste sin sista termin för fem år sedan hade dubbelt så många en fast anställning i förhållande till de som läste sin sista termin för två år sedan. De allra flesta har fått sitt arbete genom någon slags kontakt och vanligaste vägen till kännedom om arbete var genom praktik eller tillfällig anställning. En viktig slutsats i den här studien är att arbetsmarknaden för journalister är uppdelad mellan fast anställda och tillfälligt anställda, vikarierna är de som i högst utsträckning vill vara kvar på sina arbetsplatser om tre år men få av dem tror att de kommer vara kvar. Studien visar att de allra flesta yrkesaktiva före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola bedömer sina möjligheter på den journalistiska arbetsmarknaden som goda (över medel). I analysdelen sammankopplas insamlad empiri med tidigare journalistikforskning och teorier om det nya arbetslivet. De flesta av studiens resultat går i linje med tidigare forskning kring journalisternas arbetsmarknad. Det finns inte särskilt mycket forskning på hur kontakter inom mediebranschen spelar in vid rekryteringsprocesserna och därför anser vi att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet!

Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy. Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses. We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had. Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place. We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.