<p>Vi har under våren 2009 skapat en grafisk profil med tillika informationsmaterial åt industriföretaget PEPAB produktionspartner AB. Företaget var i behov av att få riktlinjer för hur deras externa kommunikation skulle kunna se ut. Profilen behandlar allt ifrån visitkort och brevpapper till användning av logotyp och typografi. I den här rapporten redogör vi för alla steg i arbetet, från idé och frågeställningar till färdigt resultat.</p>

Vi har under våren 2009 skapat en grafisk profil med tillika informationsmaterial åt industriföretaget PEPAB produktionspartner AB. Företaget var i behov av att få riktlinjer för hur deras externa kommunikation skulle kunna se ut. Profilen behandlar allt ifrån visitkort och brevpapper till användning av logotyp och typografi. I den här rapporten redogör vi för alla steg i arbetet, från idé och frågeställningar till färdigt resultat.

No description available.

Bakgrund: Högskolan i Jönköping består av ett campus med fyra marknadsavdelningar som profilerar sig på fyra olika sätt. Detta kan uppfattas som ett problem då Högskolan i Jönköping i sin gemensamma marknadsföring vill uppfattas som en enhet, så är inte fallet utan de fyra fackhögskolorna profilerar sig olika. Detta är ett ytterligare problem vilket också har legat till grund för val av forskningsområde.Syfte: Studien syftar till att undersöka Högskolan i Jönköpings fyra olika fackhögskolor och hur de profilerar sig. Vidare avser studien att belysa studenternas uppfattade image av respektive fackhögskola. Slutligen syftar våra undersökningar till att jämföra korrespondensen mellan profil och image.Metod: Tillsammans med litteraturstudier, har kvalitativa studier genomförts bestående av djupintervjuer med medarbetare på respektive fackhögskolas marknads- och informationsavdelning samt fokusgruppsintervjuer med studenter från respektive fackhögskolor. Dessa intervjuer ligger till grund för de resultat och den slutsats som presenteras nedan.Resultat: Det främsta resultatet av studien visar på två huvudsakliga begrepp där de fyra fackhögskolornas profil och dess studenters uppfattade image korresponderar. Dessa två begrepp är internationellt och entreprenöriellt. Studien visar vidare att fackhögskolornas profil och image skiljer sig på vissa områden. Dessa områden och dess problem är olika för respektive fackhögskola.

<p>Bakgrund: Högskolan i Jönköping består av ett campus med fyra marknadsavdelningar som profilerar sig på fyra olika sätt. Detta kan uppfattas som ett problem då Högskolan i Jönköping i sin gemensamma marknadsföring vill uppfattas som en enhet, så är inte fallet utan de fyra fackhögskolorna profilerar sig olika. Detta är ett ytterligare problem vilket också har legat till grund för val av forskningsområde.Syfte: Studien syftar till att undersöka Högskolan i Jönköpings fyra olika fackhögskolor och hur de profilerar sig. Vidare avser studien att belysa studenternas uppfattade image av respektive fackhögskola. Slutligen syftar våra undersökningar till att jämföra korrespondensen mellan profil och image.Metod: Tillsammans med litteraturstudier, har kvalitativa studier genomförts bestående av djupintervjuer med medarbetare på respektive fackhögskolas marknads- och informationsavdelning samt fokusgruppsintervjuer med studenter från respektive fackhögskolor. Dessa intervjuer ligger till grund för de resultat och den slutsats som presenteras nedan.Resultat: Det främsta resultatet av studien visar på två huvudsakliga begrepp där de fyra fackhögskolornas profil och dess studenters uppfattade image korresponderar. Dessa två begrepp är internationellt och entreprenöriellt. Studien visar vidare att fackhögskolornas profil och image skiljer sig på vissa områden. Dessa områden och dess problem är olika för respektive fackhögskola.</p>

München, Techn. Universiẗat, Diss., 2004.

Les transistors bipolaires à hétérojonction (TBH) Si/SiGe offerts dans les technologie BiCMOS actuellement en production atteignent des fréquences maximales d’oscillation fMAX proches de 300 GHz. Il est ainsi possible d’adresser des applications dans le domaine millimétrique jusqu’à 100 GHz, telles que les radars anticollision pour automobiles (77 GHz), les communications optiques (100 Gb/s) et sans fil haut débit (60 GHz) avec ces technologies BiCMOS. L’objectif des travaux présentés dans ce manuscrit était d’améliorer les performances en fréquences des TBH Si/SiGe, et plus particulièrement fMAX, afin de préparer la prochaine génération de technologie BiCMOS. Tout d’abord, les principes de fonctionnement du transistor bipolaire sont rappelés et l’architecture du composant étudié est présentée. Les différents paramètres définissant le profil de dopage sont étudiés et leurs influences sur les performances fréquentielles du transistor et notamment sur le compromis entre la fréquence de transition du gain en courant fT et fMAX. sont détaillées. La réduction des dimensions latérales du transistor dont le but est de diminuer les résistances et capacités parasites a fait l’objet d’une étude dont les résultats ont montré les bénéfices, mais également les limitations, quant à l’augmentation de fMAX. Ces études ont permis de démontrer la faisabilité d’intégrer un TBH de fT ~ 300 GHz et fMAX ~ 400 GHz dans un nœud CMOS 55 nm. Enfin, les différentes générations de composant mis au point pendant ces travaux, pour lesquelles des valeurs de fT entre 250 GHz et 320 GHz, et des valeurs de fMAX entre 330 GHz et 420 GHz, sont comparées entre elles ainsi qu’à la technologie BiCMOS9MW (fT = 220 GHz, fMAX = 280 GHz) actuellement en production. Cette comparaison concerne les performances en bruit et en puissance (grand signal) aux fréquences millimétriques. Les bénéfices de nos travaux ont également été démontrés à travers les résultats de circuits réalisés par des partenaires universitaires. Un de ces circuits a notamment été utilisé pour la fabrication d’un démonstrateur d’imagerie active à 160 GHz. / SiGe heterojonction bipolar transistors (HBT) available in production qualified BiCMOS technologies today reach maximum oscillation frequencies fMAX close to 300 GHz. These technologies address millimeter-wave applicationsuntil 100 GHz, as collision avoidance radar for automotive (77 GHz), 60 GHz high date rate wireless communications and 100 Gb/s optical communications.. Objective of the work presented in this manuscript was to increase the transit frequenciess, and more especially fMAX, of SiGe HBTs in order to prepare the next BiCMOS generation. First, the theory of the bipolar transistor and the architecture of the device used for our studies are presented. Then, the different parameters defining the vertical doping profile are investigated and their influences on frequency performances, in particular on the trade-off between the current gain transit frequency fT and fMAX are detailed. The reduction of the lateral dimensions of the transistor, performed to reduce parasitic resistances and capacitances, exhibited the benefits but also the limitations of the scaling toincrease fMAX. Those studies enabled to demonstrate the feasability to integrate a 300-GHz fT and 400-GHz fMAX HBT in a 55-nm CMOS node. Finally, the different generations of devices fabricated during this work, exhibiting fT values between 250 GHz and 320 GHz and fMAX values between 330 GHz et 420 GHz, are compared between them and with BiCMOS9MW, a production qualified technology featuring 220 GHz fT and 280 GHz fMAX. This comparison deals with both the noise and the power (large signal) performances at millimeter-wave frequencies. The benefit of the work carried out in this PhD thesis is also demonstrated through the results of circuits designed by partners from different universities. One of those circuits in particular had been used to demonstrate a prototype of an active imaging system at 160 GHz.

Cílem práce bylo zhodnotit vliv pesticidů na bázi triazinů (účinná látka metribuzin) a pyrethroidů (účinná látka bifenthrin) na kapra obecného (Cyprinus carpio) na základě výsledků testu akutní toxicity a výsledků hematologického a biochemického vyšetření plazmy. Hodnota 96hLC50 pro přípravek Sencor 70 WG (s účinnou látkou 70% metribuzinu) byla 250,2 mg.l-1. U kapra obecného po 96h expozici v koncentraci 250,2 mg.l-1 Sencoru 70 WG došlo k významnému snížení (p<0,01) celkových bílkovin, triglyceridů, laktát dehydrogenázy, anorganického fosfátu, hodnot hemoglobinu, hematokritové hodnoty, středního objemu erytrocytu, počtu leukocytů. a významnému zvýšení (p<0,01)glukózy, amoniaku a vápníku. Hodnota 96hLC50 pro přípravek Talstar 10 EC (s účinnou látkou 100 g.l-1 bifenthrinu) byla 57,5{$\mu$}g.l-1. U kapra obecného po 96h expozici v koncentraci 57,5{$\mu$}g.l-1 Talstaru 10 EC došlo k významnému zvýšení hodnot (p<0,01) u glukózy, amoniaku a aspartát aminotransferázy. Pesticidní přípravek na bázi triazinů Sencor 70WG byl zařazen mezi přípravky, které můžou vyvolat dlouhodobé nepříznivé účinky ve vodním prostředí. Pesticidní přípravek na bázi pyrethroidů Talstar 10 EC byl zařazen mezi přípravky, které jsou vysoce toxické pro ryby.

Syftet med arbetet var att undersöka varför skolledare på en högstadieskola har valt att införa profil i verksamheten. Vi vill med denna studie skapa en bild av vad skolledare, lärare och elever tycker om profil, profilskolor, dess innebörd och verkan, på den valda skolan. Vidare vill vi få ett svar på huruvida profil ger något till den enskilde eleven och i sådant fall, vad den ger. Vi har använt oss av två olika metoder i undersökningen, intervjuer och enkätundersökningar. Resultatet från undersökningen visar att det var skolledare, intresserade lärare och införandet av Lpo 94 som möjliggjorde att skolan kunde profileras. Profilen blev populär och användes som ett konkurrensmedel för att locka till sig elever från områden utanför skolans eget upptagningsområde. Undersökningen visar att de allra flesta upplever profilen som något positivt. De flesta lärare berättar att både motivation hos profileleven och sammanhållningen i profilklasser är mycket hög. När eleverna berättar vad profilen ger, lyfter de fram att det är roligt och att sammanhållningen är god. Andra elever säger istället att en del profilelever kanske lägger mer fokus på profilen än skolarbetet.

För att särskilja sig från konkurrenterna på marknaden behöver företag idag ett unikt koncept som gör att konsumenterna uppfattar företagets produkter och tjänster som pålitliga och tillfredsställande. Varumärken har fått en allt större betydelse i konsumenternas val av ett företags produkter och tjänster. Detta beror troligtvis på att konsumenter handlar allt mer emotionellt snarare än rationellt, vilket grundar sig i att de vill självförverkliga sig själva. Ett varumärkes styrka och dess värde för ett företag kan mätas på ett flertal sätt. I detta arbete utgår vi från en teoretisk modell som beaktar tre begrepp (profil, image och identitet) vilka i sin helhet bör överensstämma för att ett varumärke ska kunna klassificeras som starkt. I denna uppsats har vi undersökt och jämfört kryssningsföretagen Tallink Silja ABs och Viking Line ABs varumärken genom att studera huruvida företagens profil, image och identitet överensstämmer. Kryssningsbranschen är en växande del av turismindustrin, varför vi ansåg det valda ämnet aktuellt och intressant att undersöka. Val av företag grundas på deras liknande utbud och koncept. Vidare har vi studerat kundernas lojalitet till företaget, för att se om lojaliteten gentemot dem är något som skiljer företagen åt. För att undersöka de tre begreppen används metodtriangulering i form av två intervjuer, observation av företagens webbplats och reklambild utifrån aktuell reklamkampanj samt två enkätundersökningar med sammanlagt 101 respondenter. Efter avslutad studie finner vi att företagens profil, image och identitet i sin helhet överensstämmer och att de undersökta företagen på så vis har starka varumärken. Dock är detta något som i sig inte är särdeles uppseendeväckande i och med att båda företagen har breda profiler. Med detta avses att det inte spelar någon roll huruvida företagens image bland kunderna är splittrad, eftersom den ändå kommer att överensstämma med en del av profilerna då dessa är så pass breda. Vidare tyder enkätundersökningarna på att det inte råder någon avsevärd skillnad mellan företagen då respondenterna varken kunde ange någon skillnad mellan företagen, eller kunde svara på varför de valde det ena företaget framför det andra. Avslutningsvis pekar undersökningen mot att varumärket inte har någon betydelse för kundens val av kryssningsresa, vilket vi tror kan bero på att det kan råda en viss förvirring kring begreppet varumärke. Vår åsikt är emellertid att varumärkets vikt skulle kunna tillskrivas större betydelse i praktiken i framtiden och att det därför är viktigt att arbeta med att ständigt utveckla och vårda detta. / If a company is to differentiate itself on a competitive market, a unique concept is required. This helps the consumers regard the company’s products or services as reliable and satisfying. Brands are becoming increasingly important for the costumers engaged in the buying process. This is probably a reaction to the fact that a consumer act emotionally, rather than solely rationally, in a way to fulfil one self. The strength and value of a brand can be measured multiple ways. The main focus of this paper has been to examine two well-known brands in the Baltic cruise industry using the theoretical concepts of corporate profile, corporate image and corporate identity. If these concepts come together, the company brand can be regarded as strong and functional.   The work in this essay was limited to investigating two cruising companies operating in and from Stockholm, Sweden; Tallink Silja AB and Viking Line AB. The paper aimed to explore the constituents of the brands, first separately and then compared to one another, in order to recognise similarities and differences between the two companies. We have furthermore studied customer loyalty as a way to reach a conclusion about the subject itself. The cruising industry is a growing sector of the tourism industry and therefore we found the subject both current and interesting to investigate. The investigation has been divided into several phases and different methods have been applied, since surveys, interviews and own observations of websites and commercial pictures, have all been a part of the empirical data gathering process. This in addition to the theoretical framework based on scientific articles and books covering the subject.   In the concluding chapter we establish that the companies’ profiles, images’ and identities over all do match, and that the companies therefore both have strong brands. We don’t find this fact remarkable however since both companies have broad profiles. This means that even if the image among the customers is divided, a part of the image will always support the profiles since they are both covering a wide range of factors. The survey also showed that there is no big, apparent difference between the companies and even though the brand doesn’t seem to be of a great importance for the customers when choosing a cruising company, we as writers think this could be an effect of the complexity of the concept brand itself. However, we estimate that the importance of brands will grow bigger in the future since the cruise market is constantly changing and facing new obstacles/opportunities.