The thesis analyses the interaction between various interests in Swedish society when the existing apprenticeship system for the journalism profession was to be replaced by a formal journalism education programme. The press organisations had a difficult time agreeing on a programme, and the issue was discussed for over 50 years. The profession was seen as a talent, an aptitude that some people had, and there was opposition to formal education. The first part analyses discussions about journalism education in a post-war context, both in Sweden and internationally. Part two considers extensive investigatory processes in Sweden, in which the structure of journalism programmes was arrived at through negotiations. The third part studies the development of and discussions about the newly founded national journalism schools. The thesis demonstrates that journalism education was often presented as a solution to other perceived problems than the press needing more professionally trained labour. Journalism education was proposed as a solution to problems associated with commercialisation, sensational journalism, politicised journalism and war propaganda. The question of influencing the shaping of opinion both in Sweden and internationally was linked to journalism education to the extent that education was seen as a method of affecting the way the "free" press worked. For the same reason, the education of journalists was sometimes considered dangerous, that journalism students were streamlined in a separate education programme based on homogeneous values, which could be a threat to the freedom of expression.Using Bourdieu, the difficult relationship between the journalistic field and the academic field on education is interpreted as a struggle between two forms of capital over which kind of knowledge is to be valued. On a higher level, the struggle between academe and the press was formulated as a battle of symbolic royalty over what values were to be regarded as true in public discourse. / Avhandlingen analyserar spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning. I Sverige hade pressens organisationer svårt att enas om en utbildning och frågan diskuterades i över 50 år. Yrket sågs som en talang, en förmåga som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning. Den första delen av avhandlingen analyserar diskussionerna om en journalistutbildning ur en efterkrigskontext, såväl i Sverige som internationellt. Del två behandlar utredningsprocesser i Sverige när journalistutbildningens form förhandlades fram. Den tredje delen beskriver utvecklingen av och diskussionerna om de nystartade statliga journalistinstituten. Avhandlingen visar att utbildning av journalister ofta presenterades som en lösning på andra upplevda problem än att pressen behövde mer yrkesutbildad arbetskraft. En journalistutbildning föreslogs som en lösning på problem förknippade med kommersialisering och sensationsjournalistik, politiserad journalistik och krigspropaganda. Frågan om inflytande över opinionsbildningen i såväl Sverige som internationellt är kopplad till utbildning av journalister så till vida att utbildning sågs som en metod att påverka den ”fria” pressens funktionssätt. Av samma skäl ansågs en utbildning av journalister ibland som farlig, att journalisteleverna strömlinjeformades i en särskild utbildning efter enhetliga värderingar, vilket ansågs vara ett hot mot yttrandefriheten. Med hjälp av Bourdieu tolkas den problematiska relationen mellan pressens fält och det akademiska fältet över utbildningen som en strid mellan två olika kapitalformer för vilken kunskap som ska värderas – en strid som utspelades när betyg och formella examina mötte en erfarenhetsbaserad självbildande tradition. På ett högre plan formuleras striden mellan akademi och press som en kamp om ett symboliskt herravälde över vilka värden som ska gälla för sanna i det offentliga samtalet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka betydelsen av redaktionella medarbetares journalistutbildning jämfört med specialkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter vid rekryteringen av journalister till specialtidningar. De 7 tidskrifterna som har valts ut är, MåBra, Allt om vetenskap, Naturvetare magasinet, Min Hälsa, Sveriges Natur, Modern Psykologi och Dagens Medicin. Inriktning är naturvetenskap, medicin eller hälsa. Uppsatsen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. En enkätundersökning av yrkesverksamma journalister har utförts. Utifrån enkätundersökningen har tre personer valts ut till att delta i var sin mer djupgående intervju. Sista delen består av telefonintervjuer med chefredaktörerna. Enkätundersökningen visade att 45 % är fast anställda och 40 % är frilansare. Övriga 15 % hade en lösare form av anställning. 67 % av alla fast anställda är män och 71 % av alla frilansare är kvinnor. Bland åldersfördelningen och antal yrkesverksamma år kan vi se att de flesta frilansare är mellan 26 och 35 år (50 %) och har mindre erfarenhet jämfört med de fastanställda journalisterna som alla var över 36 år och hade i genomsnitt varit verksammai 22,5 år i journalistbranschen. På frågan om hur de fått sitt nuvarande jobb så har 32 % svarat, genom frilansuppdrag och 27 % har svarat att de sökt genom en arbetsannons och blivit kallad på arbetsintervju, 14 % genom en praktikplats och 9 % tack vare en kontakt. 80 % hade en journalistutbildning och 20 % hade en journalistutbildning samt en utbildning inom det område som denne skriver om. Intervjuerna med chefredaktörerna visade att en kombinerad utbildningav detta slag är eftertraktat. Förutom journalistik så är kunskaper i ämnet biologi högst eftertraktat (4 av 6 personer nämnde det). Resterande ämnen som nämndes av chefredaktörerna är fysik, miljö, klimat, samhällsvetenskap, historia, psykologi, farmaci, medicin eller statsvetenskap. Detta tyder på att specialinriktade reportrar inom olika områden är eftertraktat. De tre intervjuade reportrarna har olika bakgrund. Den ena var en kvinnlig frilansjournalist, den andre var en fast anställd man med flera års yrkeserfarenhet. Båda dessa fall stämmer överens med hur ”den typiske specialinriktade reportern” är, utifrån min enkätundersökning och tidigare forskning. Den tredje personen saknade journalistutbildning men var utbildad inom ämnet som tidskriften han jobbade för belyser. Resultatet går i linje med tidigare journalistikforskning och teorier om hur arbetsmarknaden har förändrats. Att journalistbranschen är tuff och att det är vanligt att vara frilansare. Det finns inte särskilt mycket forskning på specialinriktade journalister inom det område denna uppsatts belyser och därför kan jag anse att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet.

<p>Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen <em>Journalistik och multimedia </em>samt <em>Journalistik med samhällsstudier </em>vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen. </p><p>Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket.</p><p>Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet.</p><p>Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.</p>

Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen Journalistik och multimedia samt Journalistik med samhällsstudier vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen.  Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket. Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet. Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år. Resultatet blev att de intervjuade inte känner sig påverkade av brister i yttrandefriheten, även om de är medvetnaom att bristerna finns där. De intervjuade har valt att undvika att arbeta med ämnen där kontrollen är hög och där det kan finnas risker. Ägarkontroll av medier ser de intervjuade som normalt. Även om utbildningen i sig är fri leder inte det till fria journalister. Det verkar som att de intervjuade inte tycker att det är något problem med mediesystemet i Ryssland och de har valt att anpassa sig till det.

<p>Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet är en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. Vår teoretiska utgångspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna är nöjda med JMM-utbildningen, även om de känner att de inte blev helt förberedda på den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.</p><p>Våra slutsatser är att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gällande de redaktionella villkoren. Det är också påtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och värderingar som ger en god grund att stå på. Vidare har det framkommit att de före detta JMM-studenterna tror att själva journalistyrket i sig inte kräver utbildning, utan att det snarare är dagens konkurrens på arbetsmarknaden som gör att arbetsgivare kan kräva det. Uppfattningen är dock att det gått relativt bra för JMM-studenter ute i arbetslivet, och att det blev något lättare att ta sig ut på arbetsmarknaden än vad de flesta av intervjupersonerna hade väntat sig.</p><p>När det gäller JMM-utbildningen i förhållande till journalistyrket som profession är vår slutsats att det är svårt att utbilda studenter för den journalistiska professionen. Detta eftersom att journalistbranschen idag innefattar så många olika typer av journalistyrken att det blir alltmer otydligt vad journalistyrket som profession innebär. JMM-utbildningens multimediala bredd innebär dock att JMM rent förståelsemässigt förbereder inför framtidens journalistroll, så som journalistyrket är på väg att utvecklas som profession.</p>

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet är en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. Vår teoretiska utgångspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna är nöjda med JMM-utbildningen, även om de känner att de inte blev helt förberedda på den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet. Våra slutsatser är att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gällande de redaktionella villkoren. Det är också påtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och värderingar som ger en god grund att stå på. Vidare har det framkommit att de före detta JMM-studenterna tror att själva journalistyrket i sig inte kräver utbildning, utan att det snarare är dagens konkurrens på arbetsmarknaden som gör att arbetsgivare kan kräva det. Uppfattningen är dock att det gått relativt bra för JMM-studenter ute i arbetslivet, och att det blev något lättare att ta sig ut på arbetsmarknaden än vad de flesta av intervjupersonerna hade väntat sig. När det gäller JMM-utbildningen i förhållande till journalistyrket som profession är vår slutsats att det är svårt att utbilda studenter för den journalistiska professionen. Detta eftersom att journalistbranschen idag innefattar så många olika typer av journalistyrken att det blir alltmer otydligt vad journalistyrket som profession innebär. JMM-utbildningens multimediala bredd innebär dock att JMM rent förståelsemässigt förbereder inför framtidens journalistroll, så som journalistyrket är på väg att utvecklas som profession.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola. De före detta journalistikstudenterna är telefonintervjuade och har besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 74 procent. Studien visar att en tredjedel av Södertörns högskolas före detta journalistikstudenter arbetade som journalister i en fast anställning vid svarstillfället. Vidare arbetade en tredjedel i en tillfällig anställning eller som frilans och resterande var inte yrkesaktiva inom journalistik överhuvudtaget. Av de som läste sin sista termin för fem år sedan hade dubbelt så många en fast anställning i förhållande till de som läste sin sista termin för två år sedan. De allra flesta har fått sitt arbete genom någon slags kontakt och vanligaste vägen till kännedom om arbete var genom praktik eller tillfällig anställning. En viktig slutsats i den här studien är att arbetsmarknaden för journalister är uppdelad mellan fast anställda och tillfälligt anställda, vikarierna är de som i högst utsträckning vill vara kvar på sina arbetsplatser om tre år men få av dem tror att de kommer vara kvar. Studien visar att de allra flesta yrkesaktiva före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola bedömer sina möjligheter på den journalistiska arbetsmarknaden som goda (över medel). I analysdelen sammankopplas insamlad empiri med tidigare journalistikforskning och teorier om det nya arbetslivet. De flesta av studiens resultat går i linje med tidigare forskning kring journalisternas arbetsmarknad. Det finns inte särskilt mycket forskning på hur kontakter inom mediebranschen spelar in vid rekryteringsprocesserna och därför anser vi att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet!

Medierna och dess aktörer, däribland journalister, besitter en enorm makt då de bidrar till skapandet av vårt samhälles diskurser, normer och världsuppfattningar. Men vilka är det som förväntas ingå i dessa världsuppfattningar? Vilka är det journaliststudenter får lära sig att skriva till, om och på vilket sätt? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska journalistutbildningar inkorporerar intersektionella perspektiv i sin utbildning, något som internationell forskning har efterfrågat. Då intersektionalitetsbegreppet i sig inte har en självklar plats vare sig inom journalistiken eller journalistikutbildningarna har vi även tittat på förekomsten av undergrupperna etnicitet, genus, funktionalitet, religion, sexualitet (hbtqia+) och klass. Studien bygger på analyser av lärandemål och litteraturlistor samt semistrukturerade intervjuer med kursansvariga lärare på journalistutbildningarnas grundkurser från fem slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Vi analyserar dessa med hjälp av poststrukturalistisk läroplansteori, professionaliseringsteori och Bourdieus habitusteori.  Vidare går vi översiktligt igenom journalistikutbildningens historia med tillhörande kritik, teorier inom fältet samt intersektionalitetsbegreppets uppkomst. Resultatet av studien visar att tendenser av intersektionella perspektiv förekommer i både lärandemål och litteratur, men i mycket liten skala. Från lärarnas håll finns det ambitioner att föra in dessa perspektiv men i varierande grad. Då lärandemålens formuleringar lämnar mycket rum för tolkning faller ansvaret på de individuella lärarnas didaktiska val, huruvida de väljer att ta in de intersektionella perspektiven eller inte i undervisningen. Slutligen visar studien även att flera av de intersektionella undergrupperna var kraftigt underrepresenterade i såväl lärandemål som litteraturlistor och undervisning.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation. Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband. De tillfrågade som gått programmet Journalistik och multimedia (förkortat JMM) har journalistiskt arbete i betydligt högre utsträckning än övriga. Allra lägst etableringsgrad har de som vid intervjutillfället var äldre än 35 år. En annan faktor som påverkar är ifall respondenten har erfarenhet av andra eftergymnasiala studier än de som ingår i utbildningsprogrammet. Är så fallet är sannolikheten mindre att personen arbetar journalistiskt. / In this thesis we have studied how and in what extent former students at Södertörn University’s four journalism programs establish themselves in the journalistic labor market. This is accomplished through a survey of 149 students that graduated from these programs two respectively five years ago. Similar studies have been done three times before and we have also been able to use those in our analysis. Many factors have been studied, e.g. what program the students attended, the age of the students and if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In our survey the respondents have answered what kind of knowledge they think is most useful to them and what knowledge they feel they would like to have acquired more or less of from the journalistic program. We have also studied which of the students who establish themselves in the labor markets of public relations and communication. Several correlations between these variables are established in this thesis. Those who have attended the program Journalism and multimedia establish themselves in the journalistic labor market in a higher extent than students in the other programs. The students who are over 35 years of age at the moment of the survey are established at a considerably lower extent than younger students. Another factor that affects in what extent the students establish themselves is if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In those cases, the probability of those people working with journalism is considerably lower.