Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år. Resultatet blev att de intervjuade inte känner sig påverkade av brister i yttrandefriheten, även om de är medvetnaom att bristerna finns där. De intervjuade har valt att undvika att arbeta med ämnen där kontrollen är hög och där det kan finnas risker. Ägarkontroll av medier ser de intervjuade som normalt. Även om utbildningen i sig är fri leder inte det till fria journalister. Det verkar som att de intervjuade inte tycker att det är något problem med mediesystemet i Ryssland och de har valt att anpassa sig till det.

Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.