Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år. Resultatet blev att de intervjuade inte känner sig påverkade av brister i yttrandefriheten, även om de är medvetnaom att bristerna finns där. De intervjuade har valt att undvika att arbeta med ämnen där kontrollen är hög och där det kan finnas risker. Ägarkontroll av medier ser de intervjuade som normalt. Även om utbildningen i sig är fri leder inte det till fria journalister. Det verkar som att de intervjuade inte tycker att det är något problem med mediesystemet i Ryssland och de har valt att anpassa sig till det.

Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.

Uppsats undersöker tvåklassaktier, där olika aktieklasser representerar samma tillgång men med olika rösträtt. Trots liknande risk och avkastning har A-aktien historiskt sett haft ett högre värde än B-aktien, vilket resulterar i en prisskillnad som forskning har visat variera över olika marknader. Ägarkontroll och likviditet har identifierats som faktorer som påverkar röstpremiet. Genom att undersöka ägarkontrollens inverkan tillsammans med likviditetens effekt avser uppsatsen att identifiera orsaken till prissättningen av tvåklassaktier. I studien undersöks företag noterade på Nasdaq Stockholm med minst två aktietyper under perioden 2002 till 2023. Totalt 36 företag inkluderas, dock exkluderas vissa av dem på grund av avsaknad av data eller olikheter i aktieklasserna. Undersökningen är avgränsad till den svenska marknaden och inkluderar endast företag med noteringar där. Uppsatsen visar att det har funnits ett genomsnittligt röstpremium på 5,42 % på den svenska börsmarknaden mellan 2002 och 2023, vilket är relativt lågt jämfört med andra marknader. Utländskt ägande och likviditet tycks inte ha en signifikant direkt påverkan på röstpremiet. Koncentrerat ägarskap, där den största ägaren innehar mer än 50 % av rösterna tenderar att minska röstpremiet. Emellertid har modellen en låg förklaringsgrad, vilket antyder att andra faktorer, såsom makroekonomiska händelser och specifika företagsförhållanden, också kan påverka röstpremiet. / This paper investigates dual-class shares, where different classes of shares represent the same asset but have different voting rights. Despite similar risk and return, the A-share has historically had a higher value than the B-share, resulting in a price difference that research has shown varies across different markets. Ownership control and liquidity have been identified as factors influencing the voting premium. By examining the impact of ownership control together with the effect of liquidity, this essay aims to identify the cause of the pricing of dual-class shares. The study examines companies listed on Nasdaq Stockholm with at least two types of shares during the period 2002 to 2023. A total of 36 companies are included, though some are excluded due to lack of necessary data or differences in share classes. The study is limited to the Swedish market and includes only companies with listings there. The paper shows that there has been an average voting premium of 5,42% on the Swedish stock market between 2002 and 2023, which is relatively low compared to other markets. Foreign ownership and liquidity do not seem to have a significant direct impact on the voting premium. Concentrated ownership, where the largest owner holds more than 50% of the votes tends to reduce the voting premium. However, the model has a low explanatory power, suggesting that other factors, such as macroeconomic events and specific company conditions, may also influence the voting premium.