No description available.

Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ”sopa historierna under mattan” och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett. Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgång av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag känns viktig och som den är en poäng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen. Alla delar av mediedebatten så som den gås igenom och återberättas kommer inte att analyseras i detalj men jag anser att genomgången i sig har ett tillräckligt värde för att legitimera dess existens och plats i denna uppsats. Dessutom blir jag intresserad av vilken form av reportage eller aktioner  som krävs för att en sådan här fråga ska landa i rampljuset. Varför togs detta upp just då, så långt efter själva händelserna? Jag kommer även i uppsatsen arbeta med en kartläggning av mediedebatten kring Kirunasvenskarna, hur den utvecklades och vad den fick för effekter för de inblandade parterna. Detta blir i mycket en utläggning och diskussion om ursäkter och skulder, en slags debatt med grund i materialet om moraliska och etiska frågor och hur vi förväntar oss såväl politiska partier som svenska medier och reportrar att förhålla sig till dylika. Hur ser utvecklingen av vänsterpartiets ståndpunkt kring frågan ut om man tittar på det valda materialet/den genomgång av mediedebatten som jag gör? Vilka individer i vilka roller uttalar sig i frågan och vilken position/vilka argument antar de inom mediedebatten? Vad är funktionen av en offentlig ursäkt och vilken effekt har denna aktion fått?

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget." För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa. Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer. 2) Stinger reducerade det sovjetiska arméflygets flygningar med helikoptrar under dagtid. 3) Stinger kan ha tvingat sovjetiska helikoptrar att flyga mycket lågt vid flygning i dagsljus.

Abstract This essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in Växjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date. We discuss whether the texts in the books are neutral or more critical. Also how teachers and students experience the textbooks. Our study shows that the books mostly are neutral but not always as we would judge to be optimal for the students training. Another important thing that we found out was that students generally are not that interested in learning about Soviet. As future teachers did we find this result very significant because we find this area to be important for the student's history awareness.

<p><strong>Abstract</strong><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p>This essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in Växjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date. We discuss whether the texts in the books are neutral or more critical. Also how teachers and students<strong> </strong>experience the textbooks. Our study shows that the books mostly are neutral but not always as we would judge to be optimal for the students training. Another important thing that we found out was that students generally are not that interested in learning about Soviet. As future teachers did we find this result very significant because we find this area to be important for the student's history awareness.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

No description available.

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år. Resultatet blev att de intervjuade inte känner sig påverkade av brister i yttrandefriheten, även om de är medvetnaom att bristerna finns där. De intervjuade har valt att undvika att arbeta med ämnen där kontrollen är hög och där det kan finnas risker. Ägarkontroll av medier ser de intervjuade som normalt. Även om utbildningen i sig är fri leder inte det till fria journalister. Det verkar som att de intervjuade inte tycker att det är något problem med mediesystemet i Ryssland och de har valt att anpassa sig till det.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön – kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet. Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen. Uppsatsen studerar också om det finns några skillnader mellan de svenska och estniska paren i undersökningen. De två grannländerna har varsin historia och det är mot denna bakgrund som jag genomför min studie. Tidigare forskning visar att många av de rutiner som heterosexuella par utvecklar bygger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Även om paren i teorin vill vara jämställda i sin hemarbetsfördelning följer de ändå de traditionella könsroller och normer som finns i samhället. För att analysera anledningarna till detta har jag använt mig av socialiseringsteorin i Berger och Luckmanns tappning (1979) och teorin om det sociala könet (West och Zimmerman, 1978). Det bästa sättet att ta fasta på varje pars syn på könsroller och attityden till jämställdhet, har jag valt att använda den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att alla par, oavsett hemland, följer den traditionella hemarbetsfördelningen. Det framkommer också att paren skapar kön i sin vardag om och om igen genom att tillskriva kvinnor och män vissa bestämda egenskaper. De svenska och estniska paren är rätt lika i sin syn på könsroller och hemarbetsfördelning, dock finns det några märkbara skillnader mellan paren från Sverige och paren från Estland. Exempelvis ser esterna moderskapet som en naturlig del av skillnaden mellan kvinnan och mannen.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Auteursnaam op omslag: Ben de Jong. Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels.

<p>This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.</p>