Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen. I uppsatsens analysdel behandlas sedan verket utifrån en setförteckning som presenterar de miljöer som förekommer i verket samt en reflektion om hur jag tänkte angående detta. Därefter kommer en analys hur bild och form har använts för att uppnå en viss effekt samt en redovisning av de arbetsmoment som har ingått i framställandet av kortfilmen. Slutsatsen som sedan presenteras i rapporten är att mina val och de arbetsmetoder som har använts för att skapa en kortfilm som skall roa och väcka eftertanke har fungerat väl.

<p>Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen. I uppsatsens analysdel behandlas sedan verket utifrån en setförteckning som presenterar de miljöer som förekommer i verket samt en reflektion om hur jag tänkte angående detta. Därefter kommer en analys hur bild och form har använts för att uppnå en viss effekt samt en redovisning av de arbetsmoment som har ingått i framställandet av kortfilmen. Slutsatsen som sedan presenteras i rapporten är att mina val och de arbetsmetoder som har använts för att skapa en kortfilm som skall roa och väcka eftertanke har fungerat väl.</p>

Om du är intresserad av en introduktion till biograforgelhistorien och om du någonsin funderat över hur man egentligen går tillväga om man fått för sig att spela Maurice Ravels stycke Boléro på en gammal Wurlitzerorgel från 1925 har du hittat rätt. Framför dig ligger ett arbete av en kyrkomusikstudent som tycker att det är fascinerande att utforska nya klanger och som av en tillfällighet råkade snubbla in i ett väldigt speciellt instrument. Skandiaorgeln är ett unikt instrument för Sverige, det är den enda klassiska biograforgeln som står i ett publikt rum i vårt land. Jag har satt mig in i biograforgeltraditionerna och jag har jämfört kyrkorganistens och biograforganistens spelstilar. För att undersöka och presentera Skandiaorgeln har jag valt att arbeta med stycket Boléro från 1928 som fungerar som en ouvertyr till instrumentets klangvärld.

Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 – 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen.

<p>Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 – 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen.</p>

Bibliografi, index.

Early Swedish films from the 1910’s and 1920’s are not only an important part of Sweden’s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts. The conclusion of the study is that there is a lack of clarified policies and financial resources concerning early Swedish films. One of the major parts of the policy problem is that more power is used to preserve rather than make the films available for a broader audience and that digitalization of these films has a low priority. The definition of the audience and for whom the films has to be made available is also deficient in the policies. / Uppsatsnivå: D

<p>This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.</p>

This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.