No description available.

<p>Swedish films are often based on the genres romance and comedy. The films dealing with relations and comedy can almost be seen as a genre of its own. The composition of the complex relation between the audience and the genre is the primary research focus of this thesis. With the teoretical ground in intertextuality, sociology and romances the thesis examines three relations in three different films. The films english titles are, Adam & Eva, Making Babies, and Double Shift. The thesis primary objective is to observe the couples relations as representations of themes related to a contemporary issues in romantic relations. According to this the foundations of the relations in the films should be understood in the light of contemporary life.</p> / <p>Den svenska filmen grundar sig ofta på romantik och komedi. De relationskomiska filmerna kan i sig nästan sägas vara en egen genre. Genrens sammansättning i förhållande till publiken är den här studiens undersökningsområde. Med teoretiska grunder i intertextualitet, sociologi och romantik studeras tre relationer ur tre filmer. De tre filmerna är Adam & Eva, Hans och Hennes samt Som man bäddar…. Studien syftar till att se på parens relationer i filmerna som representationer av teman relaterade till en samtida relationsproblematik. Genom detta bör den grund för vilken relationerna idag bygger på synliggöras.</p>

Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? – En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus   Seminariedatum: 2011-05-31   Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion   Författare: Marie Lindberg &amp; Linda Nilsson   Handledare: Maj Asplund Carlsson   Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film.   Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa.   Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.   Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film.   Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du &amp; jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas.   Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien. Det finns i relativt många fall spår av en könsmaktordning, till nackdel för kvinnorna.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras är Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson &amp; Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro &amp; Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg &amp; Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg &amp; Lindblom, 2007). Studien kommer fram till att svensk kriminalfilm skildrar allt från psykiskt våld i form av hot till fysiskt våld i form av tortyr och mord. Studien kommer även fram till att kvinnor och mäns motiv till våld ser olika ut och att våldskaraktärerna inte är stereotypa men att de innehar främst maskulina egenskaper. / The essay is a text analysis of Swedish crime film. The essay examines how violence is portrayed in Swedish crime film, how the violence is justified and what differences there are between women's and men's motive to use violence, and if the violent characters hold stereotypical gender-related characteristics. The study is done from a gender perspective with elements of the theory of intersectionality. The text analysis is done through analysis of key scenes in the film, ie, scenes with violence, scenes where the character is acting according to Bem's (1974) masculine or feminine characteristics, and the scenes where the character acts gender stereotypic. The films analyzed are Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson &amp; Hall-current, 2012), Snabba Cash II (Wik-ström, Nicastro &amp; Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg &amp; Asphaug, 2007) and Sol-storm (Rehnberg &amp; Lindblom, 2007). The study concludes that Swedish crime film depicts everything from psychological abuse in the form of threats, and physical violence in the form of torture and murder. The study also found that women's and men's motives for violence are different and that the violent characters are not stereotypical but that they hold primarily masculine characteristics.

Året är 1964 och Käre John har precis gått upp på de svenska biograferna. Filmen handlar om skepparen John (Jarl Kulle) som förälskar sig i den ensamstående servitrisen Anita (Christina Schollin) i den lilla hamnstaden Flintehamn. John kommer från ett tidigare äktenskap som mångt och mycket gick förlorat på grund av hans yrke, och har av den orsaken tappat tron på kärleken. Anita som han förälskar sig i har aldrig tidigare varit gift men har länge längtat efter den rätta mannen i sitt liv. Hon menar att ett äktenskap ska bestå av kärlek och lycka, annars kan man enligt henne lika gärna fortsätta leva ensam som hon har gjort under åren. John å sin sida menar att kärlek handlar till stor del om hur diger mannens plånbok är. John har efter många, långa år till sjöss lärt sig att leva med ensamheten som tillkommer med yrket. Men ibland är han i behov av lite intimitet, någonting som han hoppas få med Anita. När hon agerar återhållsamt anklagar han henne, och kvinnor i stort, att det är deras fel att män förvandlas till odjur, om kvinnorna hade varit mer öppna sexuellt skulle männen inte behöva bli våldtäktsmän för att få uppleva en stunds närhet. Anita förklarar för John att hon bara haft samlag med en man tidigare i sitt liv och att hon är rädd för att skrämma bort honom, som hon tycker sig har gjort tidigare med många män. Hon är snarare intresserad av ett förhållande än att bara spendera natten tillsammans som John till en början hoppades. Tre år senare har Vilgot Sjömans samhällskritiska Jag är nyfiken – gul (1967) Sverige-premiär. Filmen handlar om den unga teaterstuderande Lena (Lena Nyman) som intervjuar människor på Sveriges gator, bland annat ställer hon frågor till de intervjuade huruvida de tycker att Sverige fortfarande är ett klassamhälle eller ej. Den unga kvinnan är starkt influerad av det som revolutionära 60-talet fört med sig och inspireras av både Martin Luther King och den sexuella frigörelsen som växt fram under årtiondet. Hon har trots sin unga ålder haft samlag med 23 olika män varav de första 18 hon anser som tråkiga för att hon, som hon själv beskriver det, experimenterade en del i början. Jämförelsevis med Käre John, som bara låter åskådarna se kvinnokaraktären med bar överkropp vid ett fåtal tillfällen, låter Jag är nyfiken – gul även åskådarna ta del av helt nakna kvinnor och män vid upprepande tillfällen. Under blott de här tre åren har det således skett en förändring i framställningen av de kvinnliga karaktärerna. Från att ha varit tämligen återhållsam till sex är karaktären tre år senare snarare raka motsatsen. Ett förhållande eller ett giftermål verkar till synes inte lika essentiellt som tidigare. Vad är det egentligen som har skett? Har det revolutionära 60-talet skapat nya kvinnliga stereotyper med nya värderingar som porträtteras i filmsammanhang? Har samtidens stora debatter någon påverkan på hur de kvinnliga karaktärerna gestaltas och på vad som är okej med att visas på film? Jag menar att dessa två stereotyper representerar två helt skilda kvinnotyper som återfanns i det svenska samhället under olika delar av 60-talet. Genom en analys av kvinnliga stereotyper i film anser jag att det bör gå skönja en förändring av genusordningen, både i filmen och i samhället, ju längre årtiondet går. Med min uppsats ämnar jag följaktligen att undersöka hur de kvinnliga karaktärerna i svensk 60-tals-film gestaltas och hur starkt influerade samtiden de verkligen är.

Early Swedish films from the 1910’s and 1920’s are not only an important part of Sweden’s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts. The conclusion of the study is that there is a lack of clarified policies and financial resources concerning early Swedish films. One of the major parts of the policy problem is that more power is used to preserve rather than make the films available for a broader audience and that digitalization of these films has a low priority. The definition of the audience and for whom the films has to be made available is also deficient in the policies. / Uppsatsnivå: D

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results.

No description available.

Swedish films are often based on the genres romance and comedy. The films dealing with relations and comedy can almost be seen as a genre of its own. The composition of the complex relation between the audience and the genre is the primary research focus of this thesis. With the teoretical ground in intertextuality, sociology and romances the thesis examines three relations in three different films. The films english titles are, Adam &amp; Eva, Making Babies, and Double Shift. The thesis primary objective is to observe the couples relations as representations of themes related to a contemporary issues in romantic relations. According to this the foundations of the relations in the films should be understood in the light of contemporary life. / Den svenska filmen grundar sig ofta på romantik och komedi. De relationskomiska filmerna kan i sig nästan sägas vara en egen genre. Genrens sammansättning i förhållande till publiken är den här studiens undersökningsområde. Med teoretiska grunder i intertextualitet, sociologi och romantik studeras tre relationer ur tre filmer. De tre filmerna är Adam &amp; Eva, Hans och Hennes samt Som man bäddar…. Studien syftar till att se på parens relationer i filmerna som representationer av teman relaterade till en samtida relationsproblematik. Genom detta bör den grund för vilken relationerna idag bygger på synliggöras.

This essay will analyse how the components settings and costume/make-up from the concept Mise-en-scène show the differences between homosexual characters and heterosexual characters. The representations and stereotypes that made the differences visible together with the theory of semiotic and what signs we interpret in the films help us find the connection between the settings, costume/make-up and stereotypes. Together with the social Mise-en- scène this essay analyses three Swedish films with homosexual main characters and their love lifes. Previous research focuses on the homosexual representation in films so we can see how the homosexual characters earlier has been represented. The analysis uses the components settings and costume/make-up to look into the aspect of stereotypes and representations of homosexual characters compared to heterosexual ones. At the end of the essay in the discussion the previous research and the analysis of the films are discussed and in the last part the research question is answered.