No description available.

Året är 1964 och Käre John har precis gått upp på de svenska biograferna. Filmen handlar om skepparen John (Jarl Kulle) som förälskar sig i den ensamstående servitrisen Anita (Christina Schollin) i den lilla hamnstaden Flintehamn. John kommer från ett tidigare äktenskap som mångt och mycket gick förlorat på grund av hans yrke, och har av den orsaken tappat tron på kärleken. Anita som han förälskar sig i har aldrig tidigare varit gift men har länge längtat efter den rätta mannen i sitt liv. Hon menar att ett äktenskap ska bestå av kärlek och lycka, annars kan man enligt henne lika gärna fortsätta leva ensam som hon har gjort under åren. John å sin sida menar att kärlek handlar till stor del om hur diger mannens plånbok är. John har efter många, långa år till sjöss lärt sig att leva med ensamheten som tillkommer med yrket. Men ibland är han i behov av lite intimitet, någonting som han hoppas få med Anita. När hon agerar återhållsamt anklagar han henne, och kvinnor i stort, att det är deras fel att män förvandlas till odjur, om kvinnorna hade varit mer öppna sexuellt skulle männen inte behöva bli våldtäktsmän för att få uppleva en stunds närhet. Anita förklarar för John att hon bara haft samlag med en man tidigare i sitt liv och att hon är rädd för att skrämma bort honom, som hon tycker sig har gjort tidigare med många män. Hon är snarare intresserad av ett förhållande än att bara spendera natten tillsammans som John till en början hoppades. Tre år senare har Vilgot Sjömans samhällskritiska Jag är nyfiken – gul (1967) Sverige-premiär. Filmen handlar om den unga teaterstuderande Lena (Lena Nyman) som intervjuar människor på Sveriges gator, bland annat ställer hon frågor till de intervjuade huruvida de tycker att Sverige fortfarande är ett klassamhälle eller ej. Den unga kvinnan är starkt influerad av det som revolutionära 60-talet fört med sig och inspireras av både Martin Luther King och den sexuella frigörelsen som växt fram under årtiondet. Hon har trots sin unga ålder haft samlag med 23 olika män varav de första 18 hon anser som tråkiga för att hon, som hon själv beskriver det, experimenterade en del i början. Jämförelsevis med Käre John, som bara låter åskådarna se kvinnokaraktären med bar överkropp vid ett fåtal tillfällen, låter Jag är nyfiken – gul även åskådarna ta del av helt nakna kvinnor och män vid upprepande tillfällen. Under blott de här tre åren har det således skett en förändring i framställningen av de kvinnliga karaktärerna. Från att ha varit tämligen återhållsam till sex är karaktären tre år senare snarare raka motsatsen. Ett förhållande eller ett giftermål verkar till synes inte lika essentiellt som tidigare. Vad är det egentligen som har skett? Har det revolutionära 60-talet skapat nya kvinnliga stereotyper med nya värderingar som porträtteras i filmsammanhang? Har samtidens stora debatter någon påverkan på hur de kvinnliga karaktärerna gestaltas och på vad som är okej med att visas på film? Jag menar att dessa två stereotyper representerar två helt skilda kvinnotyper som återfanns i det svenska samhället under olika delar av 60-talet. Genom en analys av kvinnliga stereotyper i film anser jag att det bör gå skönja en förändring av genusordningen, både i filmen och i samhället, ju längre årtiondet går. Med min uppsats ämnar jag följaktligen att undersöka hur de kvinnliga karaktärerna i svensk 60-tals-film gestaltas och hur starkt influerade samtiden de verkligen är.

Uppsatsen undersöker tre 60-talslåtar av tre olika band och hur respektive produktiongjorts samt diskuterar likheter och skillnader mellan produktionerna och hurproduktionerna speglar bandens sound. Låtanalyser görs för att undersöka hurinstrumenten placerats och processerats i mixen. Därefter görs imitationsinspelningarför att försöka efterlikna originalproduktionerna ljudmässigt och undersöka vad somkan vara svårt med att återskapa produktionerna ljudtekniskt. Slutresultatet visar huroriginalproduktionerna skiljer sig åt ljudmässigt och hur de alla fångar bandens sound.Imitationsinspelningarna visar att ljudtekniska svårigheter kan vara att urskilja hur ettinstrument processerats i mixen.

Reading is something that has not been obvious to those who have been admitted to prisons around Sweden. The reading was considered to be more of a rehabilitation of the interns and the reading was used to make them better people, a way to show that the prison made prisoners better citizens. It would take a while for the librarians to gain access to the prison libraries. However, it did not become very easy then. There was a high wall between the professional groups, the prison staff and the librarians and the communication between them was not the best. As a result, the work was thwarted and misunderstandings occurred. It was not until the 1950s and 1960s that librarians got a breakthrough in the matter and the debate surrounding the neglect of prison libraries. Articles and books were written on the subject that raised the issue. This essay concerns the discussion that was held at this time through a discourse analysis, with the WPR approach and its analytical questions as tools. The method found that the problems behind the neglect of the prison libraries were not only the most obvious, that is, the financial shortage, but the evaluation of the interns' reading. When reading went from being a rehabilitative and educational issue to becoming more of an entertainment, its value diminished. By studying the discussions that took place during the time period, the problems could be identified and analysed. Subsequently, the solutions that were executed were identified and this thesis studied how the solutions coalesced in a major venture at Hall prison. The investment was made by the School Board and the Prison and Probation Service and was one of the largest investments made with serving librarians, newly built library, sufficient budget and a solid library service during the three years of the project.