Our essay is about children's exercise of power, oppression or domination in games or when playing on school grounds with one and other. We thought it would be interesting to look into how children in preschool and up to the fifth grade use power acts respective power plays in leisure-time. During four days we visited two different after-school center and carried out observations of children during the school day and later inside the recreation centers during leisure activities. In order to analyze our empirical material in relation to power, we have used Magnus Hörnqvist (2012) interpretation of Michel Foucault's theory of power - Another Foucault. We have also used Åsa Bartholdsson (2008) thesis about The regular exercise of power regime – about normality and power in school. The result is that from what we could tell from the children's interaction with each other is that self-relational activities is the exercise of power which leads to recreate standards organized around influence. Which is a power that is both of means of control and of resistance that is particularly useful for understanding children's participation. It constructs the individuals’ strengths where the differences is converted to privileges and positions in a hierarchical order in the schoolyard. / Barns maktutövningar över varandra har det inte talats om särskilt mycket i skolan. Däremot har det talats om maktlekar i media, vilket vi tyckte var intressant. Vi har tittat närmare på hur barn i förskolan upp till årskurs 5 använder sig utav makthandlingar respektive maktlekar i fritidshem och på rasterna. Under fyra dagar besökte vi två olika skolors fritidshem och genomförde observationer av eleverna under samtliga raster under skoldagen samt senare inne på fritidshemmen under fritidsverksamheten. För att kunna analysera vårt empiriska underlag i relation till makt så har vi använt Magnus Hörnqvist (2012) tolkning av Michel Foucaults maktteori - En annan Foucault. Vi har även använt oss av Åsa Bartholdsson (2008) avhandling om Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Det vi kunde utläsa av elevernas samspel med varandra var att det i allra högsta grad utspelas olika maktförhandlingar i samtliga av skolbarnens lekar. Makten på skolgården är integrerad som relationell aktivitet. Den pågår i rörliga relationer med handlingar som är organiserade kring inflytande, vilket innefattar att maktutövningen leder till att återskapa normer. Resultatet blir att handlingarna konstruerar styrkeförhållanden där skillnaderna i individernas beteende omvandlas till privilegier och positioner i en hierarkisk ordning på skolgården. I det stora hela kan man säga att olika skolbarn har olika roller.

Reading is something that has not been obvious to those who have been admitted to prisons around Sweden. The reading was considered to be more of a rehabilitation of the interns and the reading was used to make them better people, a way to show that the prison made prisoners better citizens. It would take a while for the librarians to gain access to the prison libraries. However, it did not become very easy then. There was a high wall between the professional groups, the prison staff and the librarians and the communication between them was not the best. As a result, the work was thwarted and misunderstandings occurred. It was not until the 1950s and 1960s that librarians got a breakthrough in the matter and the debate surrounding the neglect of prison libraries. Articles and books were written on the subject that raised the issue. This essay concerns the discussion that was held at this time through a discourse analysis, with the WPR approach and its analytical questions as tools. The method found that the problems behind the neglect of the prison libraries were not only the most obvious, that is, the financial shortage, but the evaluation of the interns' reading. When reading went from being a rehabilitative and educational issue to becoming more of an entertainment, its value diminished. By studying the discussions that took place during the time period, the problems could be identified and analysed. Subsequently, the solutions that were executed were identified and this thesis studied how the solutions coalesced in a major venture at Hall prison. The investment was made by the School Board and the Prison and Probation Service and was one of the largest investments made with serving librarians, newly built library, sufficient budget and a solid library service during the three years of the project.

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.   Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland. Ländernas olika förhållningssätt och ageranden i Barentsområdet beskrivs i ländernas arktiska strategier och utrikespolitiska linjer, som i studien jämförs med en kvalitativ textanalys. Utifrån detta görs en styrkeanalys av ländernas marina enheter. Syftet med studien är att belysa eventuella likheter och olikheter i ländernas strategier, samt att jämföra ländernas marina medel kopplat till respektive strategi. Detta för att undersöka om syftet med de marina medlen följer den uttalade politik som förs.  Resultatet visar att det finns många olikheter, men även många likheter mellan de två ländernas strategier. Likheterna framträder till största del i den civila och ekonomiska strategin och olikheterna främst i den militära. Enligt studien ligger tyngdpunkten i den norska marinen i fartyg av mindre storlek, trots marinens procentuellt sätt stora andel oceangående fartyg. Den ryska marinens tyngdpunkt ligger i ubåtsförmågan och främst i den strategiska. Utöver detta visar studien att de använda marina medlen enbart till viss del följer den politik som förs och att detta skulle kunna leda till konsekvenser för det politiska projektets genomförande.