Our essay is about children's exercise of power, oppression or domination in games or when playing on school grounds with one and other. We thought it would be interesting to look into how children in preschool and up to the fifth grade use power acts respective power plays in leisure-time. During four days we visited two different after-school center and carried out observations of children during the school day and later inside the recreation centers during leisure activities. In order to analyze our empirical material in relation to power, we have used Magnus Hörnqvist (2012) interpretation of Michel Foucault's theory of power - Another Foucault. We have also used Åsa Bartholdsson (2008) thesis about The regular exercise of power regime – about normality and power in school. The result is that from what we could tell from the children's interaction with each other is that self-relational activities is the exercise of power which leads to recreate standards organized around influence. Which is a power that is both of means of control and of resistance that is particularly useful for understanding children's participation. It constructs the individuals’ strengths where the differences is converted to privileges and positions in a hierarchical order in the schoolyard. / Barns maktutövningar över varandra har det inte talats om särskilt mycket i skolan. Däremot har det talats om maktlekar i media, vilket vi tyckte var intressant. Vi har tittat närmare på hur barn i förskolan upp till årskurs 5 använder sig utav makthandlingar respektive maktlekar i fritidshem och på rasterna. Under fyra dagar besökte vi två olika skolors fritidshem och genomförde observationer av eleverna under samtliga raster under skoldagen samt senare inne på fritidshemmen under fritidsverksamheten. För att kunna analysera vårt empiriska underlag i relation till makt så har vi använt Magnus Hörnqvist (2012) tolkning av Michel Foucaults maktteori - En annan Foucault. Vi har även använt oss av Åsa Bartholdsson (2008) avhandling om Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Det vi kunde utläsa av elevernas samspel med varandra var att det i allra högsta grad utspelas olika maktförhandlingar i samtliga av skolbarnens lekar. Makten på skolgården är integrerad som relationell aktivitet. Den pågår i rörliga relationer med handlingar som är organiserade kring inflytande, vilket innefattar att maktutövningen leder till att återskapa normer. Resultatet blir att handlingarna konstruerar styrkeförhållanden där skillnaderna i individernas beteende omvandlas till privilegier och positioner i en hierarkisk ordning på skolgården. I det stora hela kan man säga att olika skolbarn har olika roller.

Den här studien handlar om hur pedagoger praktiserar fostran av barn i förskolan trots  att begreppet fostran inte används i läroplanen som skall fungera som ledstjärna för pedagogers arbete i verksamheten. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur fostran och vägledning praktiseras under måltidssituationer i förskolan. För att uppnå syftet observeras och granskas interaktioner mellan pedagoger och barn under måltider med huvudfokus på pedagogen. Vilket vi synliggör genom att lägga ett maktperspektiv på studien för att synliggöra aktuella maktpositioner och maktutövning som sker i interaktion mellan vuxna och barn. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att undersöka och granska sex måltidssituationer på tre olika förskolor i södra              Norrland i Sverige. Resultatet visade att pedagoger praktiserar fostran genom att påverka barnets             beteende genom tillrättavisningar, beröm och frågor i former av direkt och indirekt vägledning.             Fostrandet riktas mot ett önskvärt beteende där barn handlar självständigt oberoende av pedagogers vägledning och stöd är central. Vidare visar resultatet att pedagoger även utför inkonsekventa handlingar mot vad de fostrandet av  barn mot vid måltider genom att servera barnmat oavsett om barnet hävdar sin självständiga förmåga. De slutsatser vi dragit är att pedagogers maktutövande och fostran har goda möjligheter till att ge en verkan på barnen eftersom att barnen underordnar sig pedagogernas maktposition och maktutövande. De områden som synliggjorts utifrån analysen är att pedagoger riktar fostran av barn mot ett gott bordsskick, att bli självständiga individer samt att använda sig av verbal kommunikation vid måltidssituationer. / <p>2019-12-20</p>