Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning.

No description available.

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor:</p><p>- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad?</p><p>- Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande?</p><p>- Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.</p>

Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor: -Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad? -Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande? -Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer? Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.

Då en person är dömd till att avtjäna ett fängelsestraff är denne intagen på en anstalt och placerad på en avdelning bestående av en grupp med andra dömda individer. Kriminalvården arbetar med att minska återfall i brott. Kriminalvårdens vision är således att den intagne genom den behandling som bedrivs på anstalterna, ska vara bättre rustad till att leva ett liv fritt från droger och kriminalitet efter avtjänat fängelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna på anstalten kan påverka den enskilde intagne på olika sätt och inte sällan kan man se hur den enskilde påverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna. Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) är två teoretiker som har forskat kring denna problematik. Den förstnämnde menar att mer eller mindre alla intagna genomgår en prisoniseringsprocess vid en fängelsevistelse vilken leder till att den intagne anpassar sig till en rådande fängelsekultur som är antisocial och prokriminell. Vidare innebär kulturen att det råder entydlig distans mellan intagna och personal vilka bildar två olika grupper, där gruppen medintagna, är det viktiga att förhålla sig till för den enskilde intagne. Genom en kvalitativ studie innehållande sju intervjuer med individer som tidigare avtjänat fängelsestraff på hög säkerhetsklassad anstalt och levt i en kriminell livsstil undersöks; hur gruppen medintagna kan möjliggöra för den enskilde i dennes arbete med att lämna sin kriminella livsstil på anstalt. I studien används grounded theory som analysmetod, och resultatet konstaterar hur prisoniseringen samt klyftan mellan intagna och personal försvårar ur en behandlingssynpunkt men att detta upplevts vara något bättre på behandlingsavdelningar samt behandlingsanstalter. På en behandlingsavdelning/behandlingsanstalt upplevs det lättare för den enskilde individen att öppet visa sin motivation till att vara drogfri och att arbeta med sin kriminella livsstil, vilket har upplevts vara ett stort problem som intagen på en normalavdelning. Känslan av att tillhöra gruppen medintagna visar sig vara väldigt stark för den enskilde under dennes anstaltsvistelse och de normer och de förhållningssätt som råder på avdelningen för tillfället tar den enskilde individen således efter i sitt agerande vilket genom analysarbetet av intervjuerna visat sig kunna vara både positivt och negativt. / When a person is sentenced to serve a penalty the person is placed in a prison and placed in a group with other convicted inmates. The Swedish prison and Probation Service’s vision is for the inmate to be better prepared for a life free from drugs and crime after the sentence is served. However research shows that the detainee group affects the individual in different ways, and not rarely negatively. The aftermath of this, is that the treatment of the individual detainee is put in the dark due to the negative group processes. Donald Clemmer (1958) and Erwing Goffman (1973) are two prominent theorists that have conducted research regarding these kinds of problems. The first of these two proposes that more or less every detainee goes through an imprisonment process, that leads to the detainee adjusting to the current prison culture which is antisocial and pro crime. The culture also shows a distinct distance between the detainees and the staff, which creates two groups the detainees and the prison officers. For the individual, it is very important to acknowledge this. This qualitative study consists of seven interviews with individuals who have previously served sentences at a prison with a high security class and have lived with a criminal lifestyle investigates; how the group of inmates can affect the individual with leaving their criminal lifestyle whilst still in prison. Grounded theory is used as a analysis method and the result notes how prisonization and the gap between staff and inmates makes the rehabilitation process difficult from a treatment point of view. However it is perceived to be marginally better on a treatment ward or in a prison with alignment towards treatment. On a treatment ward it is considered easier for the individual to open show his motivation to be drug free and work with his criminal lifestyle, which has perceived to be a big problem on a normal ward. The feeling of belonging to the group of detainees is very strong for the individual during incarceration, and the norms and approach to the treatment is dependent on the situation within the group the inmate is attached to, which has throughout these analysis of the interviews shown to have both a positive and negative effect.

Kriminalvårdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgå en positiv förändring under sin verkställighetstid i anstalt. Studiens syfte var därför att undersöka kriminalvårdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning påverkade den. En självdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes på tre olika anstalter och ett häkte. Totalt svarade 28 kriminalvårdare på enkäten varav två tolkades som extremvärden och inte togs med i resultatet. Resultatet visade att svenska kriminalvårdare har en mer negativ attityd till intagna än vad som mätts upp i tidigare undersökningar i USA och Norge. Studien fann också att kvinnliga kriminalvårdare hade en mer positiv attityd än sina manliga medarbetare och att utbildning inte alltid är bra för attityden. / Correctional officers’ attitudes toward prisoners are of importance for prisoners to positively change during their sentence in prison. The purpose of this study was to review the attitudes of correctional officers toward prisoners and if different variables like gender and education had any effect on the attitude. A self-declaration survey was done with the ATP-scale at three different prisons and one custody facility. A total of 28 correctional officers responded to the survey, two of them was counted as outliers and was not included in the result. The result showed that Swedish correctional officers had more negative attitudes toward prisoners than found in earlier studies from USA and Norway. The study also found that female correctional officers had more positive attitudes than their male co-workers and that education not always led to a more positive attitude toward inmates.

The aim of this essay is to investigate how national and international guidelines relate to library services to prisoners in Sweden and to further illuminate this through a comparison with some examples from a few European countries. The essay examines what rights to library services Swedish prisoners are given in law, what national and international guidelines say, what demands are placed on the librarian in the form of education and suitability, what economical resources exist to realise library services to prisoners, what measures are taken to provide for language minorities, and how the security aspect is handled when it comes to computers and information technologies. The information has been obtained through interviews as well as through studies of books, articles and conference proceedings. The essay includes a small case study of how library services are provided for prisoners in Haparanda. Findings point to a gap between the goals that are presented in national and international guidelines and how the library services to prisoners function in reality. / Uppsatsnivå: C

<p> </p><p>Forskning från England, Wales och USA visar att antalet äldre intagna inom kriminalvården i de aktuella länderna har ökat under det senaste decenniet. I forskningen visas att det kan uppstå problem när äldre personer med speciella behov placeras i ett fängelse. Kriminalvårdens statistik 2007 påvisar att det även skett en ökning av äldre intagna i de svenska fängelserna. Dock finns det ingen forskning om hur det påverkar anstalterna. Syftet med denna studie är att belysa hur personal på några utav Sveriges anstalter uppfattar och ser på situationen med äldre intagna med specifika behov som placeras i anstalt. I denna studie har en kvalitativ metod använts för att belysa det aktuella området. Som grund till studien ligger information inhämtad via öppna intervjuer med 8 informanter som arbetar på 4 av Sveriges anstalter. Då studien har en hermeneutisk ansats så utgår tolkningen och analysen ifrån den infallsvinkeln. Studien visar att det finns skillnader mellan äldre och yngre interner, samt att det kan uppstå stor problematik i de fall den äldre har specifika problem. Den påvisar också att de aktuella anstalterna till stor del inte är anpassade för att ta hand om eventuell problematik samt att personalen i det stora hela saknar kompetens för att jobba med frågorna.</p>

<p>Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn i</p><p>och kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ett</p><p>inifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektiv</p><p>återge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk och</p><p>socialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- och</p><p>långtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut.</p><p>Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören i</p><p>detta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del av</p><p>det undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen av</p><p>två dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen och</p><p>dels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan en</p><p>kriminell identitet. Resultatet påvisar även att majoriteten intagna trivs</p><p>mycket bra på avdelningen, och detta förklaras av att antalet positiva ledare</p><p>tillåts vara fler och starkare än antalet negativa ledare. De positiva ledarna</p><p>har tillsammans med de lågprisoniserade intagna skapat och vidmakthållit</p><p>en kultur som lyckats överleva i harmoni med och stå autonom gentemot de</p><p>attribut och manér som den traditionella fängelsekulturen representerar.</p><p>Atmosfären är alltid korrekt och trevlig. Men lugnet är spänt och bedrägligt</p><p>då många intagna dras med psykiatrisk problematik. Sinnesstämningen alla</p><p>emellan därför är oerhört viktig, och som intagen lär man sig med tiden att</p><p>uppträda respektfullt för att inte rubba dekorum.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:</p><p>• Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen?</p><p>• Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa?</p><p>Metod</p><p>Till grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna tolkades och analyserades sedan med utgångspunkt i det aktuella forskningsläget och den för studien teoretiska ansatsen.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga kvinnor i studien beskrev sin upplevda hälsa som oförändrad eller bättre i jämförelse med innan de kom till anstalten. Kvinnorna som beskriver sig ha en bra upplevd hälsa är också de som verkar känna meningsfullhet under vistelsen på anstalt. De kvinnorna verkar även uppleva att de har ett mål att sträva mot, under och efter anstaltsvistelsen. Ett annat tydligt mönster som framkom var att de kvinnor som ville förändra sin situation och själva verkade redo att ta tag i den, upplevdes ha en bra hälsa. Det som internerna fann mest meningsfullt var programverksamheten och studierna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna ansåg inte att anstalten gör något för att de ska få en ökad hälsa under anstaltsvistelsen.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av denna studie är att den upplevda hälsan hos de intagna kvinnorna var efter omständigheterna bra. Detta är ett motsatt resultat gentemot tidigare forskning. Det som framförallt var utmärkande för de kvinnor som upplevde sig ha en bra hälsa var att de kände en mening med anstaltsvistelsen, att de hade mål och en vilja att förändra sin situation. Att anstalten inte gör något för att främja de intagnas hälsa var kvinnorna överens om till en början. Men vid eftertanke ansåg de flesta att programverksamheten och studierna är något som anstalten gör.</p>