Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande: • Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen? • Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa? Metod Till grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna tolkades och analyserades sedan med utgångspunkt i det aktuella forskningsläget och den för studien teoretiska ansatsen. Resultat Samtliga kvinnor i studien beskrev sin upplevda hälsa som oförändrad eller bättre i jämförelse med innan de kom till anstalten. Kvinnorna som beskriver sig ha en bra upplevd hälsa är också de som verkar känna meningsfullhet under vistelsen på anstalt. De kvinnorna verkar även uppleva att de har ett mål att sträva mot, under och efter anstaltsvistelsen. Ett annat tydligt mönster som framkom var att de kvinnor som ville förändra sin situation och själva verkade redo att ta tag i den, upplevdes ha en bra hälsa. Det som internerna fann mest meningsfullt var programverksamheten och studierna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna ansåg inte att anstalten gör något för att de ska få en ökad hälsa under anstaltsvistelsen. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att den upplevda hälsan hos de intagna kvinnorna var efter omständigheterna bra. Detta är ett motsatt resultat gentemot tidigare forskning. Det som framförallt var utmärkande för de kvinnor som upplevde sig ha en bra hälsa var att de kände en mening med anstaltsvistelsen, att de hade mål och en vilja att förändra sin situation. Att anstalten inte gör något för att främja de intagnas hälsa var kvinnorna överens om till en början. Men vid eftertanke ansåg de flesta att programverksamheten och studierna är något som anstalten gör.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn i och kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ett inifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna. Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektiv återge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk och socialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- och långtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut. Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören i detta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del av det undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen av två dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen och dels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan en kriminell identitet. Resultatet påvisar även att majoriteten intagna trivs mycket bra på avdelningen, och detta förklaras av att antalet positiva ledare tillåts vara fler och starkare än antalet negativa ledare. De positiva ledarna har tillsammans med de lågprisoniserade intagna skapat och vidmakthållit en kultur som lyckats överleva i harmoni med och stå autonom gentemot de attribut och manér som den traditionella fängelsekulturen representerar. Atmosfären är alltid korrekt och trevlig. Men lugnet är spänt och bedrägligt då många intagna dras med psykiatrisk problematik. Sinnesstämningen alla emellan därför är oerhört viktig, och som intagen lär man sig med tiden att uppträda respektfullt för att inte rubba dekorum.

Forskning från England, Wales och USA visar att antalet äldre intagna inom kriminalvården i de aktuella länderna har ökat under det senaste decenniet. I forskningen visas att det kan uppstå problem när äldre personer med speciella behov placeras i ett fängelse. Kriminalvårdens statistik 2007 påvisar att det även skett en ökning av äldre intagna i de svenska fängelserna. Dock finns det ingen forskning om hur det påverkar anstalterna. Syftet med denna studie är att belysa hur personal på några utav Sveriges anstalter uppfattar och ser på situationen med äldre intagna med specifika behov som placeras i anstalt. I denna studie har en kvalitativ metod använts för att belysa det aktuella området. Som grund till studien ligger information inhämtad via öppna intervjuer med 8 informanter som arbetar på 4 av Sveriges anstalter. Då studien har en hermeneutisk ansats så utgår tolkningen och analysen ifrån den infallsvinkeln. Studien visar att det finns skillnader mellan äldre och yngre interner, samt att det kan uppstå stor problematik i de fall den äldre har specifika problem. Den påvisar också att de aktuella anstalterna till stor del inte är anpassade för att ta hand om eventuell problematik samt att personalen i det stora hela saknar kompetens för att jobba med frågorna.

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna. Inga signifikanta resultat påträffades.

The forgotten group: A study of support for relatives of incarcerated individuals. The daily lives of relatives of an incarcerated individual are affected and changed by the fact that their kin has become incarcerated. This made us want to research what kind of support these individuals are in need of and what kind of support the society is offering them today. Because of their kins behaviour, these individuals are also often exposed to feelings of shame and stigma. Therefore we have, with Goffmans theory of stigma in mind, looked into how this affects the relatives daily lives. We have focused on the support offered by both governmental and non-governmental organizations. We wanted to look into how the daily lives of the relatives changes in aspects of the economical situation, their physical and psychological health, their emotional difficulties and how the incarceration is effecting the relationship between the relative and the prisoner. This study was done from the perspective of professionals and lay people working with these or similar cases and because of this understand the needs of the relative. We also asked the questions “what does the society offer the relatives today?” and “who is responsible to offer such support to the relatives?”. Through eight interviews, four in person and four phoneinterviewes, have we tried to get a broader and wider view of this issue. The interviews were done, as mentioned, with individuals who through their workplace more or less come in contact with this group of people, and therefore can give a description of the relatives situations. The answers that were given were compared to discern differences and similarities. The result of the study show that the professionals and lay people generally believe that there is a need of support for this group of people since the incarceration changes the relatives lives in many different ways.Keywords: Incarcerated, need, relatives, stigma, support

Denna studie har som syfte att undersöka hur anställda inom Kriminalvården och socialtjänsten upplever samverkan dem emellan i utslussningsfasen av intagna. Studien bygger på fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med anställda på Kriminalvården och socialtjänsten i Skåne. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av Danermarks teori om samverkan. Studiens resultat visar att Kriminalvårdens informanter inte ansåg att deras samverkan med socialtjänsten fungerade på ett tillfredsställande vis. De såg flertalet faktorer som de ansåg försvårade samverkan dem emellan, men såg samtidigt potentiella lösningar på dessa hinder. Socialtjänstens informanter var överlag nöjda med sin samverkan med Kriminalvården och hade därmed inga behov av att finna lösningar som skulle kunna främja samverkansprocessen.

<p>Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten.</p>

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten.

Den genomförda litteraturstudien är av integrativ ansats med syfte att granska eventuella effekter av kriminalitetsprogrammet Enhanced Thinking Skills (ETS). Studien har genomförts genom en granskning av 14 internationella studier, utvärderingar och metaanalyser av ETS. En systematisk metod har tillämpats för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I analysförfarandet har det skett en syntetisering för att sammanställa och jämföra de olika artiklarna. Vidare har analysen stärkts genom tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna kognitiv teori, återfall i brott samt utvärderingsproblematik. Resultatet tyder på att ETS programmet har positiv effekt för de intagna. Främst för programfullföljare och lämpliga deltagare (medelriskintagna). Varaktigheten av ETS effektivitet kan dock inte garanteras på grund av brist på uppföljningar. Genom litteraturöversikten har det belysts problem som kan uppstå vid utvärderingar. Dessa problem är matchningen av ETS-gruppen och kontrollgruppen, tidsperioden för utvärderingar, om de intagna är lämpade att delta i programmet, olika kontrollvariabler samt behandlingstroheten. De brister som urskilts i slutsatsen har föranlett förslag till vidare forskning.

Reading is something that has not been obvious to those who have been admitted to prisons around Sweden. The reading was considered to be more of a rehabilitation of the interns and the reading was used to make them better people, a way to show that the prison made prisoners better citizens. It would take a while for the librarians to gain access to the prison libraries. However, it did not become very easy then. There was a high wall between the professional groups, the prison staff and the librarians and the communication between them was not the best. As a result, the work was thwarted and misunderstandings occurred. It was not until the 1950s and 1960s that librarians got a breakthrough in the matter and the debate surrounding the neglect of prison libraries. Articles and books were written on the subject that raised the issue. This essay concerns the discussion that was held at this time through a discourse analysis, with the WPR approach and its analytical questions as tools. The method found that the problems behind the neglect of the prison libraries were not only the most obvious, that is, the financial shortage, but the evaluation of the interns' reading. When reading went from being a rehabilitative and educational issue to becoming more of an entertainment, its value diminished. By studying the discussions that took place during the time period, the problems could be identified and analysed. Subsequently, the solutions that were executed were identified and this thesis studied how the solutions coalesced in a major venture at Hall prison. The investment was made by the School Board and the Prison and Probation Service and was one of the largest investments made with serving librarians, newly built library, sufficient budget and a solid library service during the three years of the project.