No description available.

No description available.

The aim of this essay is to investigate how national and international guidelines relate to library services to prisoners in Sweden and to further illuminate this through a comparison with some examples from a few European countries. The essay examines what rights to library services Swedish prisoners are given in law, what national and international guidelines say, what demands are placed on the librarian in the form of education and suitability, what economical resources exist to realise library services to prisoners, what measures are taken to provide for language minorities, and how the security aspect is handled when it comes to computers and information technologies. The information has been obtained through interviews as well as through studies of books, articles and conference proceedings. The essay includes a small case study of how library services are provided for prisoners in Haparanda. Findings point to a gap between the goals that are presented in national and international guidelines and how the library services to prisoners function in reality. / Uppsatsnivå: C

Denna studie belyser hur två myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fångar med mål att nå en förändring. Återfall i brott är ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna män i Sverige återfaller inom tre år. Brist på uthållighet och låg självkänsla är två orsaker till återfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad på information från tre informanter som arbetar på KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjänsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhället) och Arbetsförmedlingen.Vårt syfte med studien är att undersöka vilka metoder som används för att hjälpa de frigivna att hitta och behålla ett arbete. Vi vill även titta på vad orsakerna bakom återfall kan vara och hur våra informanter arbetar för att motverka återfall.Vårt val av teorier är Careership, stigma och Focault's maktteori. Careership förklarar hur ett val baseras på invdividens bakgrund. Stigma är en teori som förklarar hur och varför individer är stigmatiserade. På grund av de uppenbara maktförhållanden mellan samhället och de frigivna har vi även inkluderat en maktteori. Vårt resultat visar att våra informanter inte använder några specifika metoder, det baserar sitt arbete på individen. Resultatet visar även att orsakerna till återfall är många och kan inte generaliseras. Vi kan även se att våra informanter arbetar hårt för att motverka återfall men ibland tar statens makt över. / This study highlights the work of two different authorities and one organisation working with released prisoners wanting a change. Relapse is a common problem, 44 percent of all released men in Sweden relapse within three years. A lack of endurance and low self-esteem are two of the main reasons for a relapse. We have performed a qualitative study based on the information from three informants working at KRAMI (a cooperation between the Swedish employment agency, the local municipality and the social service) KRIS (criminal’s revenge in society) and Arbetsförmedlingen (the Swedish employment agency).Our vision with this study is to explore the methods that are being used to find a workplace and keep it for the released prisoners. We also want to look in to the reasons for relapse and investigate what our informants are doing to counteract it, this is also our questions of issue.Our theories of choice are Careership, stigma and Foucault’s power theory. Careership aims to explain how personal decisions are made based on background. Stigma is a theory explaining how and why people are stigmatized. Due to the obvious power relations between the society and the released prisoner we also choose to include a power theory. Our findings show that our informants do not use any specific methods, it is all based on the individual. The result also show that the reasons for relapse are many and they can’t be universalized. We can also see that although our informants work hard to counteract relapse sometimes the rules are against them.

<p>Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:</p><p>-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? </p><p>-Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? </p><p>Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra. </p>

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts: -Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra.

The concept of slavery in ancient Egypt is a debated issue, that has mostly focused upon the different uses of the phrasing and terminology of the different words for servitude. Without giving too much emphasis upon the different terminologies, this essay presents a summary of the state of slavery within the borders of Egypt during the New Kingdom. As different kinds of servitude existed in the country, the focus is upon the types of slaves who were the property of their master and could be bought and sold. The essay presents who the slave was and where he came from, as well as what kinds of duties the slave was used for. The process of acquisition is also covered, before finally discussing the rights of the slave as well as the means to become free of your bonds.

Reading is something that has not been obvious to those who have been admitted to prisons around Sweden. The reading was considered to be more of a rehabilitation of the interns and the reading was used to make them better people, a way to show that the prison made prisoners better citizens. It would take a while for the librarians to gain access to the prison libraries. However, it did not become very easy then. There was a high wall between the professional groups, the prison staff and the librarians and the communication between them was not the best. As a result, the work was thwarted and misunderstandings occurred. It was not until the 1950s and 1960s that librarians got a breakthrough in the matter and the debate surrounding the neglect of prison libraries. Articles and books were written on the subject that raised the issue. This essay concerns the discussion that was held at this time through a discourse analysis, with the WPR approach and its analytical questions as tools. The method found that the problems behind the neglect of the prison libraries were not only the most obvious, that is, the financial shortage, but the evaluation of the interns' reading. When reading went from being a rehabilitative and educational issue to becoming more of an entertainment, its value diminished. By studying the discussions that took place during the time period, the problems could be identified and analysed. Subsequently, the solutions that were executed were identified and this thesis studied how the solutions coalesced in a major venture at Hall prison. The investment was made by the School Board and the Prison and Probation Service and was one of the largest investments made with serving librarians, newly built library, sufficient budget and a solid library service during the three years of the project.

I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.

Lars Ahlins’ Fromma mord (Pious murder) is an incredibly complex novel. Is it even possible to say what the deepest sense is about? Erik A Nielsen and Gunnar D. Hansson has presented reasonable interpretations in their analysis of Fromma mord. However, they have not necessarily right to all points, hence it is possible to draw other conclusions. When I chose to explore the characters' strategies to liberate their ties, a relationship between the novels’ micro- and macro level was revealed, that had not been presented previously. The two issues underlying the basis for this essay are: 1) What are the different solutions Lilly, Agnes, Evangeline, Aron and Brinkman seek to be liberated from their ties? 2) Who is liberated and why? The method used for this analysis is a hermeneutic close reading of the novel Fromma mord. The results found were that the characters who were able to assert their needs and get others to cooperate with their strategies - had the best chance of becoming free. However, the most important condition for becoming liberated was that they could offload the money that tied them to Brinkman. Arons’ death was the last step that made a new future possible for Agnes, Roland, Lilly and Sven. The struggle of the characters at the novels’ micro level, was linked to the struggle between God and the devil at the novels’ macro level, through the allegorical dimension of the characters Aron and Brinkman. The essence of the whole novel is that all men are prisoners and that there is a battle going on, where even God is involved risking His own life. / Lars Ahlins Fromma mord är en oerhört komplex och idérik roman. Går det ens att säga vad den djupast sett handlar om? Erik A Nielsen och Gunnar D Hansson har presenterat möjliga tolkningar i sina analyser av Fromma mord. Men de har inte nödvändigtvis rätt på alla punkter, det går också att dra andra slutsatser. När jag valde att undersöka karaktärernas strategier för att bli fria från sina bindningar så kunde jag se ett samband mellan romanens mikro – och makroplan som inte tidigare presenterats. De två frågeställningar som ligger till grund för denna C-uppsats är: 1) Vilka olika lösningar söker Lilly, Agnes, Evangeline, Aron och Brinkman för att befrias ur sin bundenhet? 2)Vilka blir befriade och varför? Den metod jag använde för min analys är en hermeneutisk närläsning av romanen Fromma mord. De resultat jag fann var att de karaktärer som kunde hävda sina behov och få andra att samarbeta med deras strategier - hade störst chans att bli fria. Men den viktigaste förutsättningen för befrielse, var att huvudkaraktären Aron tog på sig de andras bindningar och att hans död möjliggjorde de andras fortsatta liv. Den kamp karaktärerna utkämpar på romanens mikronivå, blir genom den allegoriska dimensionen av karaktärerna Aron och Brinkman, sammanlänkad med den kamp mellan Gud och Djävulen som pågår på romanens makronivå. Jag ser som romanens essens att alla människor är fångar och att det pågår en kamp där till och med Gud är indragen på liv och död.