This study aims to highlight the reasons why individuals relapse into crime, as well as what reasons motivate people to leave a life of crime behind. In order to be able to answer the purpose of the study, qualitative research approaches have been used. One of the qualitative research approaches included three semi-structured interviews; in which two separate interviews were conducted with the Correctional Service and one group interview with Kris. Furthermore, hermeneutics and a Thematic analysis method were applied to process and analyze the study's collected material. The study's previous research mainly consists of scientific articles from different countries, which aim to provide a better understanding of elements that can cause individuals to relapse into crime as well as what compels people to evolve and leave the criminal lifestyle behind. In addition, the theories of Maslow's hierarchy of needs and the Labeling theory have been used to acquire a deeper understanding of the reasons as to why people relapse into crime, as well as what causes people to abandon a life of crime. The results of this study have shown that there are similar elements that can cause people to relapse back into crime. For instance, a lack of social support and financial difficulties. Additionally, the study also highlights elements that motivate individuals to abandon criminality altogether, such as a good social network and support programs. During the interviews, some of the subjects also expressed that they do not believe that society offers sufficient crime prevention efforts to criminals. Thus, it is important to obtain new knowledge about crime and develop effective cooperation with relevant tools that prevent the societal problem.

<p>I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier.</p><p> </p><p>Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet.</p>

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier.   Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet.

Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt beräknas en kriminell person kosta samhället cirka en miljon kronor om året, något som medför stora ekonomiska kostnader för samhället (Riksrevisionen, 2009). Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda på deras upplevelser av kriminalvården och vilka faktorer som bidragit till att de inte återfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvården. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvårdens återfallsprevention inte fungerar särskilt bra. Dock anser de som genomgått olika program att dessa varit övervägande bra. En stor bidragande orsak till att respondenterna till slut tagit sig ur sin kriminella livsstil visade sig vara motivation.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall. Metoden som använts är en strukturerad integrativ litteraturstudie. Resultatet visar att återfallsfrekvensen vid de olika behandlingsformerna inte skiljde sig från varandra vid uppföljning efter 6-9 månader. Möjlighet till längre behandlingstid eller annan form av uppföljande stöd förbättrade chansen att bibehålla ett positivt resultat. Andra faktorer som var gynnsamma för ett positivt behandlingsresultat var bland annat ökad självtillit, stöd på arbetsplatsen samt egen motivation och målbild. Företagshälsovården har en unik möjlighet att på arbetsplatsen medverka i företagens arbete med alkoholfrågor och att bedriva långtidsuppföljning.  Att utforma och implementera program anpassat för arbetslivet är möjliga utvecklingsområden för företagssköterskor.

Bakgrund: Årligen drabbas 9000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Trots den effektiva behandlingen utvecklar många kvinnor en rädsla för återfall. Att drabbas av ett återfall i bröstcancer innebär för många en sämre överlevnadsprognos. Rädslan möts sällan av vården men många kvinnor kan vara i behov av stöd med sin rädsla för återfall. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors rädsla för återfall av bröstcancer och deras behov av stöd. Metod: För att besvara syftet användes en allmän litteraturöversikt där 13 artiklar av både kvalitativa- och kvantitativa data inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor samt analyserades med stöd av Fribergs analysprocess. Resultat: I resultatet framkommer det tre huvudkategorier; kvinnornas vardag präglas av rädslan för återfall, delar i kvinnornas vardag som intensifierar rädslan för återfall och uppmärksamma rädslan för återfall och möt kvinnornas behov.  Huvudkategorierna följs sedan av 11 underkategorier. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att rädslan präglar kvinnornas vardag och orsakade kvinnorna livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. I mötet med vården var kvinnorna missnöjda, de upplevde en frustration av inte bli tagna på allvar med sin rädsla. För att kvinnorna ska kunna få stöd med rädslan behöver deras behov uppmärksammas av vården, framförallt av sjuksköterskan.

Syftet med denna studie är att belysa praktikers syn angående arbetet med att motverka återfall i missbruk inom Kriminalvården. Detta är gjort med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med praktiker inom programverksamheten gällande missbruk på anstalter och inom frivård. Teorin som använts i studien handlar om risk- och skyddsfaktorer. Vad som kan främja respektive hindra behandlingen och klientens/den intagnes möjligheter till förändring.   Resultatet för studien visar bland annat att respondenterna ser motivation hos både klienten själv, behandlaren samt klientens omgivning som viktigt för förändringen. Det finns många nackdelar med att bedriva behandling på ett avskärmat område som en anstalt. Dock finns det även många fördelar med att bedriva behandlingen med tvång. Studiens slutsatser handlar bland annat om klienters förändringsprocesser och utifrån detta skulle man kunna koppla det till  ämnet pedagogik.

Föreliggande studie är en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ICAP teorin och återfallsbrottslighet i the Cambridge Study in Delinquent Development. Syftet med studien är att undersöka om det existerar ett signifikant samband mellan långsiktig antisocial potential (AP) respektive kortsiktig AP och risken för återfall, samt vilken effekt AP har på återfall. Studien är ett försök till att öka kriminologisk kunskap samt identifiera riskfaktorer för återfall, speciellt om långsiktig och kortsiktig AP kan användas för att förutsäga återfall i brott. Begreppet antisocial potential är baserad på David Farringtons ICAP teori om sambandet mellan AP och brottslighet och fungerar som ett försök att identifiera och utvärdera vilka individuella riskfaktorer som kan förutsäga återfall. Återfall mäts i variabeln officiellt återfall. För att mäta långsiktig AP respektive kortsiktig AP skapas variabler bestående av föräldrars äktenskap, äldre syskons brottslighet, familjestorlek, brottslighet bland vänner, koncentration, rastlöshet, alkohol samt droger. Resultaten visar på ett samband mellan hög långsiktig AP och officiellt återfall i brott samt mellan hög kortsiktig AP och officiellt återfall i brott. Variablerna föräldrars äktenskap, äldre syskons brottslighet och brottslighet bland vänner visar sig öka risken för officiellt återfall vid hög långsiktig AP medan sannolikheten för officiellt återfall ökar vid hög kortsiktig AP och variablerna koncentration, rastlöshet samt droger oberoende av förekomsten av hög långsiktig AP. Studiens konklusion är att resultaten ej stödjer att ICAP teorin som helhet kan användas som prediktor för officiellt återfall i brott då hög AP även existerar inom gruppen som ej återfallit i brott. / The present study is a quantitative study of the relationship between ICAP theory and recidivism in crime in the Cambridge Study in Delinquent Development. The purpose of the study is to investigate whether there is a significant correlation between long-term antisocial potential (AP) and short-term AP and the risk of recidivism, as well as the effect of AP on recidivism. The study is an attempt to increase criminological knowledge as well as identify risk factors for recidivism, especially if long-term and short-term AP can be used to predict recidivism in crime. The term antisocial potential is based on David Farrington's ICAP theory about the relationship between AP and crime and serves as an attempt to identify and evaluate which individual risk factors can predict relapse. Relapse is measured in the variable “official recidivism”. To measure long-term AP and short-term AP, variables are created consisting of parental marriage, criminal older siblings, family size, crime among friends, concentration, restlessness, alcohol and drugs. The results show a link between high-long-term AP and official recidivism in crimes, as well as between high short-term AP and official recidivism in crimes. The variables parental marriage, criminal older siblings and crime among friends increase the risk of official recidivism at high long-term AP while the probability of official recidivism increases at high short-term AP amongst the variables restlessness and drug regardless of the existence of high long-term AP. The conclusion of the study is that the results do not support that the ICAP theory as a whole can be used as a predictor for official recidivism in crimes, as the high AP also exists within the group that has not relapsed in crimes.

<p>ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen. Minnesförlust var den vanligaste biverkningen men drabbade inte alla patienter. Samt visade det sig att minnesproblem kunde vara ett symtom av depressionen och behövde inte bero på ECT-behandlingen. För att minska återfall efter ECT var det viktigt med utvärdering och stödjande behandling. Resultatet har betydelse för att öka kunskapen inom området så att sjuksköterskan kan ge rätt information till patienten. Med denna kunskap kan även omvårdnaden utvecklas för ECT-behandlade patienter.</p>

<p>Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla.</p><p>BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen. </p><p>Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet. </p><p>Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri.</p><p>Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker.</p><p>Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.</p>