<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla. BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri. Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker. Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.

No description available.

ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen. Minnesförlust var den vanligaste biverkningen men drabbade inte alla patienter. Samt visade det sig att minnesproblem kunde vara ett symtom av depressionen och behövde inte bero på ECT-behandlingen. För att minska återfall efter ECT var det viktigt med utvärdering och stödjande behandling. Resultatet har betydelse för att öka kunskapen inom området så att sjuksköterskan kan ge rätt information till patienten. Med denna kunskap kan även omvårdnaden utvecklas för ECT-behandlade patienter.

Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon. I analysen tillämpades teorin om sociala band, vändpunkter och ett perspektiv på upphörandet som en process. I det empiriska materialet framkommer att upphörandet inledningsvis påverkades av ett samspel mellan specifika händelser som fungerade som vändpunkter, hjälp från andra personer samt egen motivation och mognad. Informanterna betonar egen motivation mest, vilket överensstämmer med tidigare studier av ungdomar i synnerhet. Därutöver identifierades en andra fas av upprätthållande där informanterna aktivt arbetade för att avhålla sig från brott. I denna fas började de omförhandla sin identitet från kriminell mot ickekriminell. Många hade dock kvar tankar på att begå brott och upplevde sig vara ”laglydiga kriminella” snarare än ickekriminella. Detta fenomen har vi inte hittat i tidigare forskning på området. Nedanstående faktorer i ett samspel identifierades av informanterna som nödvändiga för att kunna sluta begå brott, vilket bortsett från den sista punkten överensstämmer väl med tidigare forskning på området. Yttre faktorer: Upphöra med missbruk. Bryta kontakten med andra personer i aktivt missbruk och kriminalitet. Stöd från andra personer eller professionella. Gemenskap och anknytning till andra. Sysselsättning. Inre faktorer: Motivation och egen vilja. Mognad och ökad ålder. Förmåga att hantera tankar på brott. Sökord: upphöra, kriminalitet, brott, ungdom, återfall / The purpose of this paper is to study the subjective experiences of the desistance process from crime in young adults who repeatedly committed crimes during childhood and adolescence. The questions address both external and internal factors that influenced desistance from crime and factors that maintain a non-criminal lifestyle. The study included eight people, six men and two women who desisted from crime before the age of 25. The time since they desisted ranged from a few weeks up to eight years. The study was performed using qualitative semi-structured interviews, five by personal meetings and three by telephone. In the analysis the theories of social bonds, turning points and a perspective on desistance as a process was applied. The findings of this study were that desistance initially was influenced by a combination of specific events that served as turning points, support from other people as well as motivation and maturity. The informants emphasized their own motivation the most, which is consistent with previous studies of adolescents and young adults in particular. In addition, a second phase of maintenance were identified where the informants had to make efforts to refrain from crime. In this phase they started to renegotiate their identity from criminal towards non-criminal. However, many still had thoughts of committing crime and perceived themselves to be "law-abiding criminals" rather than non-criminals. This is something we have not found in previous research. These factors were identified by the informants as necessary to desist from crime, which apart from the last point is consistent with previous research in this area. External factors: • Desistance from substance abuse. • Breaking contact with people with active addiction and criminal behavior. • Support from other people or professionals. • Sense of community and attachment to others. • Occupation. Internal factors: • Motivation and determination. • Maturity and increasing age. • Ability to deal with thoughts of crime. Keywords: desistance, crime, criminality, youth, relapse

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse av före detta kriminellas upplevelser av utanförskap efter den tid som kriminell, samt om utanförskapet i så fall har skapat svårigheter att inte återfalla i en kriminell livsstil. Teorier som används i uppsatsen är Erving Goffmans teori om stigma, Howard Beckers teori om stämpling och Travis Hirschis teori om sociala band. Teorierna används för att förstå varför de före detta kriminella kan tänkas uppleva utanförskap och varför det kan upplevas som svårt att inte återfalla. Tidigare forskning tar upp olika former av utanförskap som kan existera hos före detta kriminella, men också om risken att återfalla i kriminalitet på grund av utanförskapet. För att besvara uppsatsens frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män som tidigare levt ett kriminellt liv. Slutsatsen är att männen upplever utanförskap i samhället trots att de inte längre lever ett kriminellt liv. Utanförskapet har varit påtagligast den närmsta tiden efter fängelsestraffet, men tre av de fyra männen upplever idag fortfarande utanförskap. Upplevelsen av utanförskap har även varit en faktor som gjort att deltagarna tidigare i livet har återfallit när de försökt komma ifrån den kriminella livsstilen. Slutsatserna går att koppla till samtliga teorier som används i uppsatsen. För vidare forskning kan utanförskap hos före detta kriminella studeras i livsloppsintervjuer, för att få en uppfattning över hur utanförskap har upplevts även innan och under den kriminella livsstilen. Om upplevelser av utanförskap hos före detta kriminella skiljer sig beroende på kön, etnisk bakgrund och socioekonomiska faktorer kan också vidare studeras. Uppsatsen visar att utanförskap upplevs och även hur, förslag på vidare forskning är därför även hur de före detta kriminella hanterar det upplevda utanförskapet.

Sammanfattning Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika samhällsaktörer förhåller sig till förslaget om att slopa ungdomsrabatten för unga lagöverträdare mellan 18–20 år, huruvida samhällsaktörerna använder sig av vetenskaplig argumentation samt vilka konsekvenser som de olika samhällsaktörerna tror kan uppstå om förslaget blir lag. För att besvara frågeställningarna används en komparativ metod. De olika samhällsaktörerna kategoriseras först i tre grupper: kommuner, rättsvårdande instanser samt statliga myndigheter. Därefter analyseras vilka likheter och skillnader som finns mellan grupperna med avseende på inställning till förslaget, vetenskaplig argumentation samt vilka konsekvenser de menade kunde uppstå om förslaget blev lag.    Analysen visar att kommunerna är procentuellt sett mest positiva till förslaget och de använder sig procentuellt sett minst av vetenskaplig argumentation. De rättsvårdande instanserna är procentuellt sett minst positiva till förslaget, men har procentuellt störst vetenskaplig argumentation. De statliga myndigheterna ligger mittemellan, de är näst mest positiva till förslaget och har näst störst andel vetenskaplig argumentation. Rörande vilka konsekvenser lagförslaget kunde få, hade kommunerna störst andel som oroade sig för s.k. tröskeleffekter och ökad återfallsrisk medan de rättsvårdande instanserna hade störst andel som oroade sig för ökade kostnader, därefter tröskeleffekter och ökad arbetsbelastning. De statliga myndigheterna oroade sig mest för ökad återfallsrisk och ökade kostnader.

Denna studie belyser hur två myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fångar med mål att nå en förändring. Återfall i brott är ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna män i Sverige återfaller inom tre år. Brist på uthållighet och låg självkänsla är två orsaker till återfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad på information från tre informanter som arbetar på KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjänsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhället) och Arbetsförmedlingen.Vårt syfte med studien är att undersöka vilka metoder som används för att hjälpa de frigivna att hitta och behålla ett arbete. Vi vill även titta på vad orsakerna bakom återfall kan vara och hur våra informanter arbetar för att motverka återfall.Vårt val av teorier är Careership, stigma och Focault's maktteori. Careership förklarar hur ett val baseras på invdividens bakgrund. Stigma är en teori som förklarar hur och varför individer är stigmatiserade. På grund av de uppenbara maktförhållanden mellan samhället och de frigivna har vi även inkluderat en maktteori. Vårt resultat visar att våra informanter inte använder några specifika metoder, det baserar sitt arbete på individen. Resultatet visar även att orsakerna till återfall är många och kan inte generaliseras. Vi kan även se att våra informanter arbetar hårt för att motverka återfall men ibland tar statens makt över. / This study highlights the work of two different authorities and one organisation working with released prisoners wanting a change. Relapse is a common problem, 44 percent of all released men in Sweden relapse within three years. A lack of endurance and low self-esteem are two of the main reasons for a relapse. We have performed a qualitative study based on the information from three informants working at KRAMI (a cooperation between the Swedish employment agency, the local municipality and the social service) KRIS (criminal’s revenge in society) and Arbetsförmedlingen (the Swedish employment agency).Our vision with this study is to explore the methods that are being used to find a workplace and keep it for the released prisoners. We also want to look in to the reasons for relapse and investigate what our informants are doing to counteract it, this is also our questions of issue.Our theories of choice are Careership, stigma and Foucault’s power theory. Careership aims to explain how personal decisions are made based on background. Stigma is a theory explaining how and why people are stigmatized. Due to the obvious power relations between the society and the released prisoner we also choose to include a power theory. Our findings show that our informants do not use any specific methods, it is all based on the individual. The result also show that the reasons for relapse are many and they can’t be universalized. We can also see that although our informants work hard to counteract relapse sometimes the rules are against them.