Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006

The aim of this essay is to investigate how national and international guidelines relate to library services to prisoners in Sweden and to further illuminate this through a comparison with some examples from a few European countries. The essay examines what rights to library services Swedish prisoners are given in law, what national and international guidelines say, what demands are placed on the librarian in the form of education and suitability, what economical resources exist to realise library services to prisoners, what measures are taken to provide for language minorities, and how the security aspect is handled when it comes to computers and information technologies. The information has been obtained through interviews as well as through studies of books, articles and conference proceedings. The essay includes a small case study of how library services are provided for prisoners in Haparanda. Findings point to a gap between the goals that are presented in national and international guidelines and how the library services to prisoners function in reality. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:</p><p>• Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen?</p><p>• Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa?</p><p>Metod</p><p>Till grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna tolkades och analyserades sedan med utgångspunkt i det aktuella forskningsläget och den för studien teoretiska ansatsen.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga kvinnor i studien beskrev sin upplevda hälsa som oförändrad eller bättre i jämförelse med innan de kom till anstalten. Kvinnorna som beskriver sig ha en bra upplevd hälsa är också de som verkar känna meningsfullhet under vistelsen på anstalt. De kvinnorna verkar även uppleva att de har ett mål att sträva mot, under och efter anstaltsvistelsen. Ett annat tydligt mönster som framkom var att de kvinnor som ville förändra sin situation och själva verkade redo att ta tag i den, upplevdes ha en bra hälsa. Det som internerna fann mest meningsfullt var programverksamheten och studierna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna ansåg inte att anstalten gör något för att de ska få en ökad hälsa under anstaltsvistelsen.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av denna studie är att den upplevda hälsan hos de intagna kvinnorna var efter omständigheterna bra. Detta är ett motsatt resultat gentemot tidigare forskning. Det som framförallt var utmärkande för de kvinnor som upplevde sig ha en bra hälsa var att de kände en mening med anstaltsvistelsen, att de hade mål och en vilja att förändra sin situation. Att anstalten inte gör något för att främja de intagnas hälsa var kvinnorna överens om till en början. Men vid eftertanke ansåg de flesta att programverksamheten och studierna är något som anstalten gör.</p>

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande: • Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen? • Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa? Metod Till grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna tolkades och analyserades sedan med utgångspunkt i det aktuella forskningsläget och den för studien teoretiska ansatsen. Resultat Samtliga kvinnor i studien beskrev sin upplevda hälsa som oförändrad eller bättre i jämförelse med innan de kom till anstalten. Kvinnorna som beskriver sig ha en bra upplevd hälsa är också de som verkar känna meningsfullhet under vistelsen på anstalt. De kvinnorna verkar även uppleva att de har ett mål att sträva mot, under och efter anstaltsvistelsen. Ett annat tydligt mönster som framkom var att de kvinnor som ville förändra sin situation och själva verkade redo att ta tag i den, upplevdes ha en bra hälsa. Det som internerna fann mest meningsfullt var programverksamheten och studierna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna ansåg inte att anstalten gör något för att de ska få en ökad hälsa under anstaltsvistelsen. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att den upplevda hälsan hos de intagna kvinnorna var efter omständigheterna bra. Detta är ett motsatt resultat gentemot tidigare forskning. Det som framförallt var utmärkande för de kvinnor som upplevde sig ha en bra hälsa var att de kände en mening med anstaltsvistelsen, att de hade mål och en vilja att förändra sin situation. Att anstalten inte gör något för att främja de intagnas hälsa var kvinnorna överens om till en början. Men vid eftertanke ansåg de flesta att programverksamheten och studierna är något som anstalten gör.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.

Universiẗat, Diss., 2007 u.d.T.: Monschauer, Frank: Die Bedeutung von unterschiedlichen internen Zinsfüßen einer Zahlungsreihe--Frankfurt (Main).

Univ., Diss.--Hohenheim, 2005.

<p>Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. </p><p>Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna. </p>

Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna.