• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Digitalt stöd för personer med ADHD : Hur en digital tjänst bör utformas och anpassas / Digital support for people with ADHD : How it should be designed and adapted

Linnarsson, Henrik January 2019 (has links)
Tillsammans med företaget Usify genomfördes en intervjustudie som en del av deras projekt där de utvecklar ett behandlingsprogram riktat till vuxna personer med ADHD. Studien hade sex deltagare vilka var diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Syftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser deltagarna hade gällande video-, text- och ljudmaterial som utformats för behandlingsprogrammet. I materialet gavs förklaringar till de problem ADHD kan ge upphov till samt så presenterade konkreta sätt att hantera dessa på. Intervjuerna analyserades med tematisk analys och resulterade i åtta teman som återspeglade deltagarnas upplevelser, åsikter och reflektioner kring materialet. Deltagarna hade i vissa fall en gemensam uppfattning medan de i andra fall tänkte olika. De var positivt inställda till vissa aspekter av materialet och negativt inställda till andra. Utifrån resultatet diskuteras det hur Usify kan utforma materialet för att ta fram en tjänst som på bästa sätt möter användares behov och önskemål. Ett av de viktiga fynden var att ifall användare ska uppleva sig motiverade att använda tjänsten så behöver videor och texter hållas korta samtidigt som det ges fördjupad information som ger nya insikter och ny förståelse till användaren. Denna information bör ges både i text- och videoformat då båda formaten har olika styrkor jämfört med varandra. / An interview study was carried out together with the company Usify who are developing a treatment program for adults diagnosed with ADHD. The study had six participants who were diagnosed with either ADHD or ADD. The aim of the study was to hear what experiences the participants had after using the material consisting of videos, texts and audio files that had been made for the treatment program. In this material there were explanations of the different difficulties that ADHD give rise to and practical ways to cope with these. The interviews were analyzed using thematic analysis which resulted in eight themes that reflected the participants experiences, opinions and reflections regarding the material. In som cases the participants agreed with each other whereas they disagreed in others. They were positive regarding some aspects of the material and negative regarding others. Based on the results the discussion elaborates on how Usify can go about to design a service that meets user needs and requests. One of the important findings was that in order to have the user motivated to use the service the videos and texts must be kept short, but at the same time there must be depth to the information that gives new insights and understanding to the user. This information should be given in both text- and video format since the two formats have different strengths compared to each other.
2

Kriminalvård med inriktning på behandling : Internernas framtidssyn

Sucur, Maja January 2010 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>
3

Kriminalvård med inriktning på behandling : Internernas framtidssyn

Sucur, Maja January 2010 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.
4

Våld i nära relationer : En kvalitativ studie av frivårdens program IDAP

Lindgren, Marie January 2006 (has links)
No description available.
5

Våld i nära relationer : En kvalitativ studie av frivårdens program IDAP

Lindgren, Marie January 2006 (has links)
No description available.
6

Behandlingsmetoder för män som utövar våld mot kvinnor i nära relation. En systematisk litteraturstudie.

Johansson, Louise, Wallin, Anna January 2020 (has links)
Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett utbrett problem i världen och även iSverige. Trots detta är det i Sverige idag till största del Kriminalvården somerbjuder behandling till dessa män på ett kunskapsbaserat och tydligt teoretisktunderbyggt sätt. Dock upplever männen en hög återfallsrisk efter avslutat programoch behöver därav vidare hjälp efter frigivning. Syftet med denna studie är därföratt undersöka forskningsläget gällande behandlingsmetoder för män som utövarvåld mot kvinnor i nära relation. Resultaten av studien ska även bidra med förslagoch riktlinjer gällande behandlingsmetoder som skulle kunna implementeras i ensvensk kontext för att reducera återfallsrisken för män som utövar våld motkvinnor i nära relation. Metoden som används för att besvara syftet är ensystematisk litteraturstudie. Resultaten visar att forskningsläget inom ämnet ärväldigt begränsat i form av få utvärderade behandlingsmetoder framförallt iSverige men även internationellt. De flesta behandlingsprogram som undersöktsvisar på reducerade återfall kort tid efter avslutat program men att återfallen ökarmed tiden. Slutsatserna som dras av detta är att fler studier behöver genomförasför att undersöka behandlingsprogrammens effektivitet i form av återfall, särskilten längre tid efter avslutad behandling. Angående förslag och riktlinjer förbehandlingsmetoder i Sverige kan det vara positivt att implementerabehandlingsmetoder i form av psykologiska behandlingsprogram eller parterapi igrupp. Behandlingsmetoder i Sverige skulle även kunna hämta inspiration från ettIsraeliskt behandlingsprogram, House of Hope. / Mens’ violence against women in intimate partner relationships is a widespreadproblem in the world as well as in Sweden. Despite this, it is today in Swedenmostly Kriminalvården that offers treatment based on theories and research forthese men. However, these men still experience high levels of recidivism afterrelease. The purpose of this study is therefore to examine previous research ontreatment methods for men who have been violent towards a female intimatepartner. The study will also contribute with suggestions and guidelines ontreatment methods which can be applied to a Swedish context. The method usedin this study is a systematic literature review. The results show that the researchon the topic is very limited in terms of evaluated treatment methods especially inSweden but also internationally. Most of the investigated rehabilitation methodsshow a low risk for relapse shortly after completed treatment but that therecidivism rates increase over time. The conclusions drawn from this is that morestudies need to investigate the effectiveness of different treatment methods interms of relapse, especially a longer time after completed treatment. Concerningguidelines for rehabilitation methods in Sweden, it may be positive to implementtreatment methods such as psychological treatment programs and multi-coupletherapy. Rehabilitation methods in Sweden could also get inspiration from anIsraeli prison rehabilitation program, House of Hope.
7

Barn som utsätts för våld i nära relationer: Fokus på behandling och konsekvenser

Hallström, Carl January 2013 (has links)
Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet. Slutligen beskrivs även att en ökad risk att utsätta andra för våld i vuxen ålder existerar för de barn som utsätts för våld i sin barndom.
8

”En gång tjuv, alltid tjuv?” : En kvalitativ studie om Kriminalvårdens arbete med återfall i brott. / ”Once a thief, always a thief?” : A qualitative study about the work of the Swedish Prison and Probation Service regarding recidivism

Pettersson, Alicia, Mattsson, Douglas January 2023 (has links)
Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur några programledare inom Kriminalvården beskriver arbetet med intagna för att minska risken för återfall hos dessa. Den metodologiska utgångpunkten i studien var hermeneutiken med en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer, där det ingick sex intervjupersoner. De sex intervjupersonerna arbetar som programledare inom Kriminalvårdens anstalter. Respondenterna beskrev vilka gynnande faktorer som finns i arbetet med återfall i brott som exempelvis att arbeta med de prokriminella attityderna för att minska risken och de hindrande faktorer som finns med att möta intagna som inte har en vilja till förändring. Det framkom i studien att bemötandet har en viktig roll i alliansen och relationen mellan programledaren och den intagne, men även komplexiteten som finns gällande hur de ska nå fram till vissa intagna framkom tydligt i studien. Studiens insamlade empiri analyserades utifrån Exit-teorin, där Exit-teorins bidrar med en möjligförklaring till den intagnes vilja till att lämna ett kriminellt liv. Slutsatsen i studien är att det är ett komplext jobb som Kriminalvården gör och det behövs stöd från samhället för att de intagna ska lyckas. De socialpedagogiska implikationerna fokuserar på de allianser och relationer som skapas, och att kunna bemöta den intagna där den befinner sig i stunden.
9

Avvikarnas avvikare : Konstruktionen av män som använder våld mot kvinnor

Malmberg, Sara January 2014 (has links)
Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten. Det framkommer även att sexualbrottsförövare i högre utsträckning än förövare av våld i nära relationer beskrivs som mer avvikande och förväntas fortsätta vara en avvikare även efter behandlingen. Detta blir bland annat tydligt genom att målen i de båda behandlingsprogrammen skiljer sig åt. När det gäller förövare av våld i nära relationer framställs att målet är att förövaren ska kunna fungera i en relation igen, medan målet för sexualbrottsförövare uppges vara att, trots kognitiva förvrängningar, avstå från att återfalla i det brottsliga förövarbeteendet. Vidare finns en skillnad mellan hur förövare av våld i nära relationer och sexualbrottsförövare innesluts i samhället. I manualerna till behandlingsprogrammet som riktas till förövare av våld i nära relationer hävdas att "vår kultur" är en förklaring till beteendet och samhället tilldelas därmed en det av skulden för det våld som förövaren dömts för. Sexualbrottsförövare däremot blir särskilda från den gemensamma kulturen genom att det hävdas att "vissa kulturer" påverkar "vissa män" att begå sexualbrott. Detta kan tolkas som ett sätt att utesluta sexualbrottsförövare, vilket kan göra det möjligt att placera problemet antingen hos individen eller hos andra kulturer än den som benämns som "vår". Att sexualbrottsförövare betraktas som mer avvikande kan även exemplifieras med att sexualbrottsförövare i behandlingsprogrammets manualer beskrivs med att förövare kan "(…)te sig som vanliga människor" (Kriminalvården, 2006, ROS, Teorimanual, s.23), vilket antyder att de i själva verket inte är vanliga människor. Resultaten i denna studie visar på ett avståndstagande och mystifiering av sexualbrottsförövaren, vilket kan leda till att sexualbrott som problem förläggs hos individen eller andra kulturer snarare än att det betraktas som ett av det svenska samhällets problem.
10

Kvalitativ studie om programledarnas upplevelser om behandlingsprogrammet PULS

Lüdge, Mattias, Nilsson, Nathalie January 2021 (has links)
Kriminalitet är ett stort problem för samhället och dess invånare, eftersom det stör den allmänna ordningen och inskränker medborgarnas säkerhet. Kriminalvårdens arbete ska därför vara brottsförebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdens viktiga samhällsuppdrag är att säkerställa att straff blir verkställda, samt även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram som främst riktas mot allmän kriminalitet, vålds-och sexualbrott, relationsbrott, samt drog- och alkoholmissbruk. Studiens syfte är att undersöka hur programledare inom Kriminalvården upplever att behandlingsprogrammet PULS (Problemlösning, Umgänge, Livsmål och Självkontroll) fungerar brottsförebyggande, med fokus på resultat, förutsättningar och utmaningar i genomförandet av programmet. Datamaterialet samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att programledarnas förväntade resultat av behandlingsprogrammet är att de berörda deltagarna ska använda de verktyg som erbjuds för att kontrollera sitt beteende och undvika att hamna i situationer som uppmanar till våld eller hot. En förutsättning för att det ska ske är samspelet mellan programledaren och deltagare. Resultatet visar att den främsta utmaningen i genomförandet av programmet är deltagarnas programstörande beteende. / Crime is a major problem for society and its inhabitants, as it disrupts public order and restricts the security of citizens. The Prison and Probation Service's work must therefore be crime prevention, increase people's security and contribute to a safer society. The Prison and Probation Service's important social mission is to ensure that punishments are enforced, but also to work to prevent crime in society. The Swedish Prison and Probation Service offers treatment programs that are primarily aimed at general crime, violent and sexual crimes, relationship crimes, as well as drug and alcohol abuse. The purpose of the study is to investigate how program leaders within the Swedish Prison and Probation Service experience that the treatment program PULS (Problem solving, Socializing, Life goals and Self-control) functions as crime prevention, with a focus on results, conditions, and challenges in the implementation of the program. The data material was collected through 11 semi-structured interviews. The analysis of the data material has then been done through thematic analysis where the data material has been systematically processed and divided into themes. The results show that the presenters' expected results of the treatment program are that the affected clients should use the tools offered to control their behavior and avoid ending up in situations that call for violence or threats. A prerequisite for this to happen is the interaction between the host and the client. The results show that the main challenge in the implementation of the program is the clients' disruptive behavior. / <p>2021-01-14</p>

Page generated in 0.1219 seconds