Syftet med denna studie är att undersöka hur offer för sexualbrott upplever bemötande av polisen, främst under förhör men också under rättsprocessen. Denna studie lyfter sju berättelser angående anmälan av sexualbrott. Vi har i denna studie analyserat de kvalitativa intervjuerna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Denna analys gjordes utifrån teorierna stigma-, system- och stämplingsteorin. Genom analysen av intervjuerna har vi bland annat kommit fram till att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad som anses vara ett gott och dåligt bemötande. Det är viktigt att polisen är flexibel i sitt bemötande, detta på grund av att varje individ har olika uppfattning om vad som är ett bra bemötande. Intervjupersonerna anser också att det är viktigt att den information de får angående rättsprocessen är tydlig och välutformad. Rättsprocessen uppfattas som en jobbig och påfrestande process som inte är värt besväret. Eftersom att intervjupersonerna befinner sig i ett traumatiskt tillstånd finns det lite utrymme för polisen och rättsväsendet att begå misstag utan att förlora brottsoffrens tillit.

No description available.

År 1988 tillsatte regeringen en kommitté för utredning av reglerna om ersättning för ideell skada. Enligt kommittén bör brottsoffrens ställning stärkas särskilt när det gäller barn som utsätts för sexualbrott. Enligt kommittén är ett sätt att stärka brottsoffrens ställning att de ges generösa ersättningar. Ett annat sätt är att det i lagtext tydligt anges vem som är berättigad till ersättning för kränkning. Kränkning är en skadetyp som skiljer sig från övriga skadetyper som finns i SkL, då den är av renodlat ideell natur och är frikopplad från medicinska symtom. Det kommittén om ideell skada lade fram fick stor genomslagskraft, då regeringens proposition från år 2000 i sak överensstämde därmed. Nya regler om kränkning infördes vid 2001 års lagstiftning. Bakgrunden till reglerna var således att man närmare ville kodifiera den praxis som utvecklats utifrån den tidigare bestämmelsen i kap. 3 § SkL. Då det kan innebära svårigheter att påvisa och värdera en sådan skada ställer lagen upp snäva krav. Kränkningen måste ha skett genom ett brott som innebär ett angrepp mot person, frihet, frid eller ära. Till skillnad från tidigare, då avgörande var om en viss gärning hänfördes under en viss brottstyp, finns i lagtexten en beskrivning av kategorier av skyddsintressen. Liksom tidigare krävs att kränkningen är allvarlig. De brott som berättigar till ersättning är sådana brott som typiskt sett anses innefatta en allvarlig kränkning. Grövre sexualbrott mot barn är exempel på sådana brott. I arbetet analyseras rättspraxis beträffande skadestånd till barn som blivit utsatta för allvarligare sexualbrott utifrån syftet med lagändringen. I arbetet undersöks därför om de nya reglerna vidgar rätten till skadestånd. Praxisen granskas kritiskt utifrån den gällande rätten och i syftet ingår att undersöka om praxisen är enhetlig och förutsebar och om barns rätt till skadestånd tillgodoses genom de regler som finns om skadeståndstalan. Vidare undersöks om de ersättningsnivåer som gäller är acceptabla. Praxisen granskas således även ur ett effektivitets- och rimlighetsperspektiv. Då ersättningsnivåer som gäller vid allvarligare sexualbrott mot vuxna ingår även etiska aspekter.

Våldtäkt är ett av de mest kränkande sexualbrotten en enskild individ kan utsättas för och en grundläggande uppgift för samhället är att skydda både vuxna och barn mot alla former av sexuella kränkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremål för frekventa reformer i syfte att stärka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gått i önskad riktning vad gäller våldtäktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av våldtäktsanmälningarna bland annat på grund av att kvinnor blivit mer benägna att anmäla olika typer av våldtäkter, utöver sådana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benägna att anmäla våldtäkter som begås inom en relation, våldtäkter utan några fysiska skador, uppraggningsvåldtäkter och våldtäkter där kvinnan själv varit berusad vid övergreppstillfället. De flesta brottmål som resulterar i att åklagaren beslutar att väcka åtal leder också till fällande dom. I jämförelse med sexualbrotten är det generellt mindre än fem procent av åtalen som ogillas helt av domstolen. Tyvärr är statistiken inte lika godartad vid våldtäkt, där friandefrekvensen är betydligt högre idag. Andelen friande domar har stigit markant under det senaste decenniet, särskilt i mål där brist på konkret bevisning ger upphov till en ord-mot-ordsituation, det vill säga där parternas utsagor utgör den enda bevisningen. Under år 2013 anmäldes 17 700 sexualbrott, varav 6000 av dessa rubricerades som våldtäkt. Trots en högre anmälningsbenägenhet bland kvinnor ser vi en utveckling där antalet fällande domar står i tydlig disproportion till antalet våldtäktsanmälningar. Enligt statistiken är det endast 200 av cirka 6000 våldtäktsanmälningar som varje år leder till fällande dom. Trenden är således att fler tilltalade frias än fälls i våldtäktsmål. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att med tillämpning av den rättsdogmatiska metoden kartlägga och analysera gällande rätt för att belysa de orsaker som kan tänkas ligga till grund för den ökade friandefrekvensen vid våldtäkt.

No description available.

Abstract   The law in sexual crimeis one of the most important sections in law that we have for the legalsecurity in relation to the victims. It took many years before Sweden began toactively examine how our laws were designed in this area, but throughout the2000s, several reforms have taken place. These have in turn led to SOU 2010:71,the inquiry is for us to have a new sexual offenses law again January 1st 2012.   The major reform took place in 2005,which would change the whole structure of Sexual Crimes Act by the new Chapter6. The goal here was to increase the protection of children victims of sexualabuse of any kind. Furthermore, they changed the term "sexualrelations" to "sexual conduct" throughout the entire chapter 6.The reason for this was that the former term is considered to be misinterpretedthat an assault could be seen as mutual. More thoughts how to design the lawwas presented in this reform, which may cause us to get one with acomprehensive legislation in this area.     An organization that has been givena voice in the legislative process is ECPAT, which actively works for increasedprotection for children who are sexually abused and sexually exploited. Theirexamination of draft laws has led to the seen several loopholes and enforcementproblems that need attention, to the Act must be better protected than it isfor the moment is. A major problem they see in the distinction in terms ofprotection for children up to 17 years, where it appears that we just have anabsolute protection for children up to 12-13 years of age, this must beaddressed to children should not go overlooked in the sections of law.     ECPAT also makes parallels in itsresponse to the big pimping scandal that took place in Malmo in year 2010. Theypressed on several points that indicate gaps in current legislation and that itcan be clearly inferred from the judgments of the target in question. That thisshould be taken seriously, there is no doubt, especially as Sweden also beencriticized for lack of adequate training for our judges and courts. In severalEuropean countries have special courts and specially trained judges in suchcases and it is something that we in Sweden should introduce immediately, to increaselegal protection to people who have been sexually abused.

Sexuella övergrepp mot barn begås oftast av män. Det finns indikationer på att kvinnors övergrepp på pojkar inte anses lika allvarliga som mäns övergrepp på flickor och att män är mer negativa i sina bedömningar gentemot offer. I syfte att undersöka hur kön på förövare, offer samt undersökningsdeltagare påverkade skuldbedömning administrerades vinjetter som beskrev att samlag förekommit mellan en 12- åring och en 35- åring, där kön på offer och förövare varierades, till 322 högskolestudenter. I linje med tidigare forskning visade resultaten att manliga förövare bedömdes ha signifikant större skuld i övergreppen än kvinnor. Resultatet antas bero på könsstereotyp påverkan och anatomiska könsskillnader. Studiens ovanliga vinjettscenario, med uppmuntrande och initiativtagande offerrespons samt relation över tid mellan den vuxne och underårige, antas inverka på att studien, i motsats till tidigare forskning, inte fann några effekter beroende på undersökningsdeltagarnas kön. Förutom att ingen svensk studie tidigare gjorts på området bidrar studien med utökad kunskap på området.

No description available.

No description available.

No description available.