Inom den allmänna förvaltningsrätten finner man huvudregeln om att gynnande förvaltningsbeslut inte kan återkallas. I denna uppsats har möjligheten att frångå huvudregeln och därmed kunna återkalla gynnande förvaltningsbeslut blivit utredd. Det har genom praxis fastställts tre undantag, dvs. tre principer för återkallelse. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida ytterligare en princip är under framväxt i svensk rätt samt hur en sådan skulle påverka rättsläget. För att besvara denna frågeställning har en rättsdogmatisk utredning av gällande rätt företagits. De erkända rättskällorna har omsorgsfullt granskats för att finna de tendenser som tyder på utveckling av en ny princip. Den framväxande principen hänför sig till situationer där de förutsättningar som låg till grund för beslutet i väsentlig grad har ändrats, vilket då skulle motivera en återkallelse. Möjligheten att återkalla beslut anses enbart vara tillämplig på beslut utan tidsbegränsning, s.k. “eviga beslut”. Principen är strikt till sin karaktär och bör även fortsättningsvis inta denna ställning.

Att socialarbetare drabbas av utmattningssyndrom är något som har blivit allt vanligare och omtalat. Återhämtningen och vägen tillbaka till arbetet är komplicerad och påverkas av både inre och yttre aspekter i en individs liv. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod, beskriva och analysera vägen tillbaka till arbetet för socialarbetare som har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Effekten av gynnande och hämmande faktorer studerade vi utifrån tre områden, individens egen förmåga, dess omgivning och faktorer kopplat till dess arbete. Vidare undersöktes om olika faktorer har någon mer gynnande eller hämmande effekt under återhämtningsprocessens olika delar. Fem socialarbetare som hade varit tillbaka i det sociala arbetet i minst sex månader intervjuades. Vi inspirerades av hermeneutiken och materialet analyserades genom en kvalitativ analys. Resultatet analyserades sedan med hjälp av begreppen återhämtning och stigma samt en teori om återhämtningsprocessens tre faser. I resultatet kunde vi urskilja att det i den första fasen av återhämtningsprocessen var gynnande med medicinska hjälpmedel och förståelse från omgivningen. Samtidigt var oförståelse från omgivningen och prestationskrav samt stress kopplat till arbetet hämmande. Utvecklandet av mentala verktyg, att prioritera sig själv, fysisk aktivitet och goda professionella kontakter var gynnande under den andra fasen, samtidigt som bristande självkänsla och mindre bra professionella kontakter hämmade. I fas tre var stöd från arbetsgivare och kollegor gynnande, och brister hos arbetsgivare hämmande. Stigmatisering och upplevd ensamhet var hämmande under hela processens gång medan vald ensamhet var gynnande.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur några programledare inom Kriminalvården beskriver arbetet med intagna för att minska risken för återfall hos dessa. Den metodologiska utgångpunkten i studien var hermeneutiken med en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer, där det ingick sex intervjupersoner. De sex intervjupersonerna arbetar som programledare inom Kriminalvårdens anstalter. Respondenterna beskrev vilka gynnande faktorer som finns i arbetet med återfall i brott som exempelvis att arbeta med de prokriminella attityderna för att minska risken och de hindrande faktorer som finns med att möta intagna som inte har en vilja till förändring. Det framkom i studien att bemötandet har en viktig roll i alliansen och relationen mellan programledaren och den intagne, men även komplexiteten som finns gällande hur de ska nå fram till vissa intagna framkom tydligt i studien. Studiens insamlade empiri analyserades utifrån Exit-teorin, där Exit-teorins bidrar med en möjligförklaring till den intagnes vilja till att lämna ett kriminellt liv. Slutsatsen i studien är att det är ett komplext jobb som Kriminalvården gör och det behövs stöd från samhället för att de intagna ska lyckas. De socialpedagogiska implikationerna fokuserar på de allianser och relationer som skapas, och att kunna bemöta den intagna där den befinner sig i stunden.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka aktörers upplevelser av samverkan i sociala insatsgrupper (SIG). Frågeställningarna är; Hur organiseras arbetet och samverkan i sociala insatsgrupper, Hur uppleves samverkansarbetet av de involverade aktörerna och Vilka faktorer hämmar respektive gynnar samverkan. Studien är en kvalitativ forskningsstudie och har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju respondenter. Respondenterna är verksamma aktörer inom sociala insatsgrupper i olika kommuner i Sverige. De aktörer som har intervjuats har varit socialsekreterare, samordnare/koordinatorer och socialpedagoger. Analysen av data har gjorts genom tematisk analys och genom den framkom tre teman för resultatet av studien. Dessa teman var; Uppkomsten av SIG-samverkan, Samverkans mål och mening och Faktorer som hämmar samverkan. / The purpose of this study is to examine actors’ experiences of cooperation in social intervention teams (SIT). The questions are as following; How is the work and the cooperation in social intervention teams organized, How do the actors experience the cooperation andWhat factors could stunt or favour the cooperation. The study has a qualitative research approach and has been implemented through semi structured interviews with a total of seven respondents. The respondents of this study have been social welfare secretaries, coordinators and social educationists. The analyze of data has been made through a thematic analyze method. The thematic analyze resulted in three themes for the study. The themes were; The emergence of SIT-cooperation, The goal and meaning of cooperation and Factors that stunt cooperation.