Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv. Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade. Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag. Partiernas och blockens ställningstagande i betygsfrågan vilar således på en ideologisk grund. Detta arbete studerar det nya betygssystemet, partiernas och blockens syn på betyg samt vilka ideologier som ligger till grund för de politiska ställningstagandena i betygsfrågan. Vidare studeras i vilken grad partierna och blocken har påverkats av ideologierna. Den styrande Alliansregeringens har den liberala ideologin som grund för sitt politiska arbete och de Rödgröna har socialismens som grund för två av partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet har ingen av ovanstående ideologier som grund utan kan ses som grundade på ekologismen. Genom att studera i huvudsak parti- eller handlingsprogram samt i viss mån partiets hemsidor har jag kommit fram till att den borgerliga Alliansen har en samsyn ifråga om betygen. De vill ha betyg från årskurs sex och ett betygssystem med flera betygssteg än det vi har idag.  Med sina uttalanden tydligt visar att de har liberalismen som grund för sin förda politik. De Rödgröna har ännu ingen genensam syn på betygsfrågan. Socialdemokraterna kan tänka sig betyg tidigare än idag och har i och med detta en syn som stämmer mera överens med Alliansens syn. Vänsterpartiet vill avskaffa betygen och det vill även Miljöpartiet, men Miljöpartiet kan tänka sig betyg i årskurs nio. Detta visar att för de Rödgröna har den ideologiska grund som de har inte påverkat deras syn på  betygen till samma grad som den har gjort för Alliansens partier.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

This thesis aims to answer the question if there´s a difference between two different governments policies, even though they have the same goal. The question in particular is about social enterprises and how governments create policies to improve their status. Another thing concerning this is that social enterprises might not be a thing for the Swedish society. To answer these two parts, I´ve analyzed a policy document for social enterprises, from each government and analyzed the structure of social enterprises and compared those to three welfare regimes and theories about non-profit activity in different welfare regimes. The result is that the governments have crucially different policies to reach the same goal with the social enterprises. Social enterprises as a phenomenon is clearly affected by the way a society is built and might not be a common thing in a social democratic country instead Sweden might have to become more conservative to be able to meet their struggles.

Election promises and their fulfillment are subjects that have been studied quiete extensively within the academics, this thesis seeks to investigate how the promises given by the red-green block in Sweden during the mandate periods of 2014-2018 and 2018-2022 have or have not been fulfilled. The theoretical basis used in this thesis is that of Rational choice with Gunnar Sjöbloms three arenas that parties engage in and that of the responsible party model. In this study the method used is a theory consuming one, this type of method uses multiple theories on the same case and investigates how well each of them can explain the phenomena. The promises were taken from each of the parties manifestos from each mandate period and following this some were left out since they could not be fulfilled with national level policies. The results of the study showed that mandate period 1 followed previous results and studies quite well whilst mandate period 2 results differed from previous results. A number of factors could help explain this vast difference and with these variables accounted for the results became more in line with previous studies results. The study showed that for the most part parties do keep most of their promises to some degree but how these studies also must be conducted on a case by case basis to achieve the best results.

The concept of the work-first principle (arbetslinjen) might be considered old, but still serves as the main principle as well as an instrument in the Swedish labour market and social policy today. The original idea was that work and willingness to work was to be rewarded, especially due to a common opposition against the passive receipt of grants. The general definition of work, today, is that it is something desirable that should be achieved and that unemployed primarily will be offered training or work rather than grants and subsidies. When the Moderate party re-launched themselves as Sweden's "workers' party of today", in the beginning of the 2000's, the concept was brought back into the spotlight. In the elections of 2006 and 2010, the labour market was widely debated and become a controversial issue, with the concept of the work-first principle playing a major role. The purpose of this thesis is to analyse and problematize how the concept was presented and explained in the nationwide newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the 2010 elections, this in order to increase the understanding of the concept’s contemporary definition and policy implications. This was done by analysing news articles, including articles from the debate and cultural sections, as well as editorials in afore mentioned newspapers, through a discourse analytical approach using the conceptual and analytical tools from both the discourse theory and the critical discourse analysis. The result of this thesis shows that the discourse is not primarily a matter of the work-first principle’s existence or nonexistence but rather how it should be defined and what to include. Other main result was that the common definition of the work-first principle and its content, during the election of 2010 (1 January - 19 September), was closely connected to the policy of the, ruling Alliance Government.