I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008.

Den här uppsatsen undersöker jobbskatteavdragets effekt på pendlingen från Sverige till Danmark. Detta görs genom att mäta nettopendlingen året innan samt efter reformens införande år 2007. Nettopendlingen för en kommun ges av skillnaden mellan antalet som pendlar ut från kommunen och antalet som pendlar till en kommunen. Vi är endast intresserade av pendling mellan länderna så vi tittar därmed inte på inrikes pendling. Efter detta steg så summerar vi nettopendlingen för kommunens alla pendlingsvägar till det motsatta landet till ett enda tal som då mäter nettopendlingen från en kommun till det andra landet. Uppsatsens hypotes är att nettopendlingen från Sverige till Danmark år 2007 skulle minska, relativt från Sverige till Danmark år 2006. Uppsatsens frågeställning är; Minskar införandet av det svenska jobbskatteavdraget år 2007 nettopendlingen från Sverige till Danmark? Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som enligt teorin ska öka arbetsutbudet genom att minska reservationslönen. Nettopendling från Sverige till Danmark ska enligt teorin minska, och nettopendlingen Danmark till Sverige istället öka, om reservationslönen i Sverige går ned. Om vi observerar en minskning i nettopendlingen från Sverige till Danmark så indikerar det således även att en minskning i reservationslönen skett i Sverige. Detta indikerar möjligtvis en ökning i arbetsutbudet, allt annat lika. Resultatet gick emot hypotesen och visade istället en ökning i nettopendling för Sverige år 2007. Uppsatsens placeboestimat blev dock signifikant så vi kan inte urskilja om uppsatsens empiriska modell verkligen fångat upp effekten av jobbskatteavdraget eller inte.

The concept of the work-first principle (arbetslinjen) might be considered old, but still serves as the main principle as well as an instrument in the Swedish labour market and social policy today. The original idea was that work and willingness to work was to be rewarded, especially due to a common opposition against the passive receipt of grants. The general definition of work, today, is that it is something desirable that should be achieved and that unemployed primarily will be offered training or work rather than grants and subsidies. When the Moderate party re-launched themselves as Sweden's "workers' party of today", in the beginning of the 2000's, the concept was brought back into the spotlight. In the elections of 2006 and 2010, the labour market was widely debated and become a controversial issue, with the concept of the work-first principle playing a major role. The purpose of this thesis is to analyse and problematize how the concept was presented and explained in the nationwide newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the 2010 elections, this in order to increase the understanding of the concept’s contemporary definition and policy implications. This was done by analysing news articles, including articles from the debate and cultural sections, as well as editorials in afore mentioned newspapers, through a discourse analytical approach using the conceptual and analytical tools from both the discourse theory and the critical discourse analysis. The result of this thesis shows that the discourse is not primarily a matter of the work-first principle’s existence or nonexistence but rather how it should be defined and what to include. Other main result was that the common definition of the work-first principle and its content, during the election of 2010 (1 January - 19 September), was closely connected to the policy of the, ruling Alliance Government.