Denna studie ämnar undersöka vilka effekter arbetslöshetsersättningens nivåer kan ha på arbetslösheten i utvecklade ekonomier och öka förståelsen för vad länder kan göra för att minska eller bevara låga nivåer av arbetslöshet. Studien har för avsikt att besvara två hypoteser; En högre nivå på arbetslöshetsersättning leder till en högre arbetslöshet, och en högre nivå på arbetslöshetsersättning ökar arbetslöshetsnivåerna mer för män jämfört med kvinnor. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på WS-PS-modellen, DMP-modellen samt Alternativkostnadsteorin, som alla kan ge en fördjupad förståelse av hur ersättningsnivåer och dess ekonomiska inverkan kan påverka individers chanser och vilja att åter finna ett arbete.   Uppsatsens datamaterial är hämtat från OECD:s samlade information gällande 32 länders arbetslöshet- och ersättningsnivåer mellan åren 2001 och 2020. Analysen utgår från ländernas nivåer på arbetslöshetsersättningen och den totala arbetslösheten efter 2 månader och 1 år. Vidare genomförs en jämförande analys mellan kvinnor och män.   I resultatet av studien framgår det att det verkar finnas ett samband där högre ersättningsnivåer också leder till högre nivåer på arbetslöshet. Vidare framgår även att det kan finnas en tendens till att sambandet är något starkare för män jämfört med kvinnor, men här har inte nollhypotesen kunnat förkastas vilket gör att uppsatsen ej kan bekräfta sambandet.Nämnvärt är att resultatet endast kunnat urskiljas när en Fixed Effects modell använts, där eventuella bakomliggande och landspecifika egenskaper har kontrollerats. Resultatet är i linje med en stor del av den tidigare forskningen som också sett liknande tendenser i sambandet mellan variablerna.

Den här uppsatsen undersöker jobbskatteavdragets effekt på pendlingen från Sverige till Danmark. Detta görs genom att mäta nettopendlingen året innan samt efter reformens införande år 2007. Nettopendlingen för en kommun ges av skillnaden mellan antalet som pendlar ut från kommunen och antalet som pendlar till en kommunen. Vi är endast intresserade av pendling mellan länderna så vi tittar därmed inte på inrikes pendling. Efter detta steg så summerar vi nettopendlingen för kommunens alla pendlingsvägar till det motsatta landet till ett enda tal som då mäter nettopendlingen från en kommun till det andra landet. Uppsatsens hypotes är att nettopendlingen från Sverige till Danmark år 2007 skulle minska, relativt från Sverige till Danmark år 2006. Uppsatsens frågeställning är; Minskar införandet av det svenska jobbskatteavdraget år 2007 nettopendlingen från Sverige till Danmark? Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som enligt teorin ska öka arbetsutbudet genom att minska reservationslönen. Nettopendling från Sverige till Danmark ska enligt teorin minska, och nettopendlingen Danmark till Sverige istället öka, om reservationslönen i Sverige går ned. Om vi observerar en minskning i nettopendlingen från Sverige till Danmark så indikerar det således även att en minskning i reservationslönen skett i Sverige. Detta indikerar möjligtvis en ökning i arbetsutbudet, allt annat lika. Resultatet gick emot hypotesen och visade istället en ökning i nettopendling för Sverige år 2007. Uppsatsens placeboestimat blev dock signifikant så vi kan inte urskilja om uppsatsens empiriska modell verkligen fångat upp effekten av jobbskatteavdraget eller inte.