Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv. Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade. Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag. Partiernas och blockens ställningstagande i betygsfrågan vilar således på en ideologisk grund. Detta arbete studerar det nya betygssystemet, partiernas och blockens syn på betyg samt vilka ideologier som ligger till grund för de politiska ställningstagandena i betygsfrågan. Vidare studeras i vilken grad partierna och blocken har påverkats av ideologierna. Den styrande Alliansregeringens har den liberala ideologin som grund för sitt politiska arbete och de Rödgröna har socialismens som grund för två av partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet har ingen av ovanstående ideologier som grund utan kan ses som grundade på ekologismen. Genom att studera i huvudsak parti- eller handlingsprogram samt i viss mån partiets hemsidor har jag kommit fram till att den borgerliga Alliansen har en samsyn ifråga om betygen. De vill ha betyg från årskurs sex och ett betygssystem med flera betygssteg än det vi har idag.  Med sina uttalanden tydligt visar att de har liberalismen som grund för sin förda politik. De Rödgröna har ännu ingen genensam syn på betygsfrågan. Socialdemokraterna kan tänka sig betyg tidigare än idag och har i och med detta en syn som stämmer mera överens med Alliansens syn. Vänsterpartiet vill avskaffa betygen och det vill även Miljöpartiet, men Miljöpartiet kan tänka sig betyg i årskurs nio. Detta visar att för de Rödgröna har den ideologiska grund som de har inte påverkat deras syn på  betygen till samma grad som den har gjort för Alliansens partier.

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala.   Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen. I realiseringen kan dessa svårigheter leda till en konflikt mellan läroplan och kursplan.   Diskursernas karaktärsdrag i förhållande till bakgrund och tidigare forskning visar på att en flergradig skala som F till A, kan vara en konsekvens av en sviktande tilltro till utbildningssystemet och fallande resultat i internationella undersökningar. En eventuell följd av detta är en förskjutning av makten, åt aktörer på formuleringsarenan. Fler steg faller också in i en historisk kontext där flergradiga skalor skiftat mellan få och fler grader.   Eftersom ett politiskt beslut är taget till ett nytt betygssystem, Lgr 11, kan det ses som att den politiska diskursen har makt att formulera det som sedan ska realiseras. Det kan dock inte utesluta att den diskursen inte lyssnat på den vetenskapliga.