Abstract Title: Cooperation between social enterprises Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Hammarberg Supervisor: Maria Fregidou-Malama Date: 2012 - January Aim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK).   Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.       Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals. The social enterprises can learn from each other to broaden their business. Co-operation can result in strengthened companies that develop and grow so that more people can get employed.   Suggestions for future research: This work is based on one single network; it would be interesting to study if there are other associations of social enterprises and how the co-operation works for them. It would also be interesting to do the same study after a couple of years since SAK today is new. Furthermore, the welfare-benefit should be looked at.   Contribution of the thesis: This study contributes with new knowledge of networking between social enterprises for the benefit of other social enterprises, authorities and others interested in the subject.   Key words: Social enterprises, work integrated social enterprises, cooperation, network, Coompanion / Sammanfattning Titel: Samverkan mellan sociala företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hammarberg Handledare: Maria Fregidou-Malama Datum: 2012 - januari   Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av sociala företag och Glada Hudik-modellen för att ta reda på hur de sociala företagen kan samarbeta med varandra i Sociala Arbets Kooperativ i samverkan (SAK) och vad detta kan bidra till.   Metod: Ett hermeneutiskt synsätt har använts där en kvalitativ undersökning genomförts. Litteratur har studerats över ämnet för att få en teoretisk bakgrund. En seminariedag har besökts och intervjuer med sex personer har utförts för att samla in empiriskt material.   Resultat och slutsats: Genom denna studie har det framkommit att sociala företag kan samarbeta för att stärka sin ställning i samhället. De kan tillsammans arbeta för att driva gemensamma frågor, samarbeta för att kunna åta sig större uppdrag, göra gemensamma inköp och få bättre avtal med aktörer i företagens omgivning. Företag i samverkan kan också lära av varandra. Resultatet av ett samarbete kan bli att företagen stärks, utvecklas och kan växa så att fler människor kan få anställning.   Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning är avgränsad till ett specifikt nätverk därför skulle det vara intressant att studera om det finns andra sammanslutningar av sociala företag och hur samarbetet fungerar där. Det skulle även vara intressant att göra en ny undersökning efter några år eftersom SAK idag är nystartat. Vidare behövs det mer forskning kring hur stora samhällsvinsterna av sociala företag är.   Uppsatsens bidrag: Mitt arbete bidrar med ny kunskap om nätverk mellan sociala företag till nytta för andra sociala företag, myndigheter och andra som intresserar sig för ämnet.   Nyckelord: Sociala företag, arbetskooperativ, samverkan, nätverk, Coompanion

SAMMANFATTNING Titel: Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaper Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisation Författare: Pontus Alm & Yrsa Fällström Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi, Maria Fregidou--‐Malama Examinator: Jens Eklinder Frick Datum: 2015-06-02 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskaper som går att finna hos sociala entreprenörer. Problem och bakgrund: Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermålig uppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos sociala entreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintlig teori kommer att bekräftas eller motsägas. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod och deskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt på tidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inom traditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorin för att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning. Resultat & diskussion: Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer i Sverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper. Studien stärker även tidigare forskning med enkätundersökningens utfall. Förslag till fortsatt forskning: Det har kommit förslag från en handfull respondenter att det bör göras en mer djupgående undersökning över vissa typer av organisationer. Eftersom denna studie har riktats till alla sociala företag enligt Sofisams register innebär det att organisationerna skiljer sig åt vad gällande bransch och företagsform. Då det finns bristfällig forskning angående könsskillnader inom begreppet risktagande för sociala företagare ges även detta som förslag till vidare forskning. Nyckelord: Socialt entreprenörskap, social entreprenör, entreprenör, socialt företag, tredje sektorn.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

Det finns många människor i samhället som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Sociala företag är en form av verksamhet som arbetar för att bemöta dessa problem genom att integrera människor till både samhället och arbetsmarknaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att fördjupa förståelsen för sysselsättningens betydelse genom att undersöka erfarenheter som individer fått på ett socialt företag. Bronfenbrenners bioekologiska modell för mänsklig utveckling och Antonovskys känsla av sammanhang har använts för att analysera individernas erfarenheter med ett fokus på utveckling och sysselsättningens betydelse. Datamaterialet består av en blandning av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokument och har insamlats under totalt fyra dagar i verksamheten. Studien tyder på att en meningsfull sysselsättning har positiva effekter för individer oavsett om de får sin försörjning från det sociala företaget eller annat håll. För vissa individer blir det sociala företaget ett steg mot den öppna arbetsmarknaden. För andra individer är det en meningsfull tillvaro som kan tänkas bevara hälsa och förhindra återfall i missbruk. Trots att sysselsättning på det sociala företaget inte erbjuder en långsiktig trygghet uttrycker intervjupersonerna en rad olika positiva effekter som sträcker sig från bland annat stärkt självförtroende till förbättrad språklig förmåga. Några av de faktorer som tycks vara betydelsefulla för utvecklingen är stort inflytande över den egna arbetsbelastningen och arbetsuppgifterna, låg grad av kontrollerande inslag från verksamheten, samt en öppen och tillåtande arbetsmiljö.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Bakgrund: Arbetsintegrerande sociala företag integrerar människor som varit utanför arbetsmarknaden under en längre period genom arbetsträning och sysselsättning. Kravet innebär att medarbetarna ska vara delaktiga i arbetet, företagets drift samt beslutfattandet vilket bidrar till personlig utveckling och empowerment. Beslutsfattande i sociala företag är komplext i och med att de ska balansera ekonomiska och sociala mål. Delaktighetskravet går att tolka och hur delaktighet skapas skiljer sig mellan organisationer. Vidare skiljer sig graden av delaktighet bland medarbetarna i en organisation. Genom att undersöka de komplexa beslutsprocesserna i arbetsintegrerande sociala företag ämnar vi få en förståelse för vad medarbetarnas delaktighet innebär för organisationsstrukturen och beslutsprocesserna utifrån ett organisationsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för vad kriteriet om delaktighet i definitionen av arbetsintegrerande sociala företag kan innebära i praktiken. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats där syftet och frågeställningarna besvaras genom att studera ett fallföretag utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Undersökningsmetoderna som har använts är en deltagande observation och intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget skapar delaktighet genom att de följer de kooperativa principerna och har en demokratisk struktur. Delaktigheten grundar sig i att deltagarna och de anställda själva har valt att delta i verksamheten. Vidare har studien kommit fram till att möten och kommunikation är viktiga verktyg för att skapa delaktighet och empowerment. Studien har även belyst begränsningar i graden av delaktighet vilket kan kopplas till den valda organisationsstrukturen, den ekonomiska situationen, medarbetarnas arbetsförmåga samt kommunikationsbrist. Delaktighetskravet innebär att arbetsintegrerande sociala företag måste ha en decentraliserad struktur där medarbetarna är delaktiga i beslutsfattandet. Valet av organisationsstruktur och beslutsprocesser kan i sin tur både möjliggöra eller begränsa graden av medarbetarnas delaktighet i arbetsintegrerande sociala företag. / Background: Work integrating social enterprises integrate people that have been excluded from the labor market during a long period of time by offering training or employment. The definition of work integrating social enterprises includes a criteria of workers participation. The requirement of participation means that the workers must be involved in the company’s operations and decision making, which contributes to personal development and empowerment. The decision-making process is complex since it has to balance economic and social goals. The requirement of participation in the definition of work integrating social enterprises can be interpreted in various ways and the way participation is created in organizations also varies. Furthermore, the degree of participation among the workers differs in the organization. By studying the complex decision-making processes in work integrating social enterprises, we intend to create an understanding of what the workers participation entails for the organizational structure and decision-making processes from an organizational perspective. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of what the criteria of participation in the definition of work integrating social enterprises can mean in practice. Methodology: This study has a qualitative character with an abductive approach. The study has a constructionist perspective and a case study design has been chosen. A participatory observation and interviews with representatives from the chosen organization has been used as methods to reach the purpose. Conclusion: The organization creates participation by following the cooperative principles and by having a democratic structure. The participation is based on the participants and the employees choosing to participate in the activities themselves. Furthermore, the study has concluded that meetings and communication are important tools for creating participation and empowerment. The study has also highlighted limitations in the level of participation in the company which can be linked to the chosen organizational structure, the economic situation, the workers’ capacity of working and the lack of communication. The requirement of participation means that work integrating social enterprises must have a decentralized structure in which workers are involved in the decision making. The choice of organizational structure and decision-making processes can in turn, enable or limit the degree of participation in work integrating social enterprises.

<p>Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning?</p><p> </p><p>Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin. Nya makt- och styrningsformer har bildats, som bättre är anpassade till den ökade individualiseringen i samhället. Lagar och förordningar, som verktyg för att styra människor till önskade beteenden, har delvis ersatts med en styrning och strategier som tar ursprung i mer liberala tankar. Nya strategier som siktar in sig på att ge individer känslan av egenmakt över sitt eget liv, men med samma fortsatta mål av styrning.</p><p> </p><p>I vår analys och vårt resultat, ser vi denna teori som användbar för att få en ökad förståelse för hur maktstrategier kan belysas. Genom intervjupersonernas berättelser har vi fått en förståelse för, ur ett styrningsperspektiv, hur strategier och tekniker som utgår från en inställning till medarbetarna och den verksamhet de bedriver, verkar inom Atrium som socialt företag. </p><p> </p><p>Undersökningen har en kvalitativ deduktiv ansats med intervju som teknik för att insamla empiri. Intervjuerna har genomförts i form av öppna riktade intervjuer kring tre temaområden. De tre teman vi utgått ifrån är: Atriums funktion och syfte. Vad det är som gör att Atrium fyller sin funktion som ett socialt företag? Hur ser intervjupersonerna på sina och andras roller i Atrium?</p>

<p>This paper is about the composition and function of boards of social enterprises. A social enterprise can be defined as a company, which is founded by users or external stakeholder in order to create jobs (or a work place), a meaning in live or to further integration. One tries to achieve this goal by a business activity and/or subsidies and/or neighbourhood projects. The amount of social enterprises grew steadily after the restructuring of social welfare in Sweden since the 1980. Alternative forms of welfare – such as a social enterprise – will probably grow further in importance. Thus, certain questions arise: Who controls such companies? How and by whom are these companies managed? How can social enterprises survive in an uncertain and fast changing environment? Most Swedish social enterprises take the incorporation form of a social co-operative (ekonomisk förening). They have as such a mandatory board, democratically elected by their members at the annual general meeting.</p><p>I used two contrary scientific theories, which try to answer the question: “What is a board there for?” One answer was that a board is there for the company and acts as an important instrument for the acquisition of resources, for the strategic development of the company and for the company’s contacts and representation to the outside (resource-mobilization-theory). The second answer was that a board is the most important instrument for the owner or stakeholder to control the company and/or to participate in it (principal-agent-theory/multi-stakeholder-theory).</p><p>Both theories suggest a board composed of different stakeholders and the enterprises own representatives (such as members and CEO). Those stakeholders want either to increase their insight and influence in the enterprise, or the enterprises’ management understood the possible value added, which could be achieved by including active external stakeholders into the work of the board.</p><p>Using a European study (PERSE-project) as a base I interviewed all 15 Swedish social enterprises which participated in the study. The analysis led to the finding that 9 of 15 companies (60 %) do not have external stakeholders with voting power in their boards. Only members of the co-operative could become a board member with voting rights. Board meetings are seen as an unpleasant formality. I call such a board composition “classical co-operative”. External stakeholders do not participate in the company and the company does not actively use of the board as an instrument.</p><p>Only 6 of the 15 social enterprises (40 %) have a board composition which I call “internal-external” and which is consistent with the above theories. Such a structure combines internal board members (members of the co-operation, management) with external stakeholders - either as board members with voting rights or as adjunct board members.</p><p>I was unable to answer the starting question (”what is a board there for”) in those 6 cases. It remains unclear if the board is used as an active instrument in gaining resources (board is there for the company) or if it is there for to represent external stakeholders and to safeguard there interests.</p><p>There might be a possible connection between the founders of a social enterprise and the board composition. A significant number of companies founded by users chose a classical co-operative board.</p>

This paper is about the composition and function of boards of social enterprises. A social enterprise can be defined as a company, which is founded by users or external stakeholder in order to create jobs (or a work place), a meaning in live or to further integration. One tries to achieve this goal by a business activity and/or subsidies and/or neighbourhood projects. The amount of social enterprises grew steadily after the restructuring of social welfare in Sweden since the 1980. Alternative forms of welfare – such as a social enterprise – will probably grow further in importance. Thus, certain questions arise: Who controls such companies? How and by whom are these companies managed? How can social enterprises survive in an uncertain and fast changing environment? Most Swedish social enterprises take the incorporation form of a social co-operative (ekonomisk förening). They have as such a mandatory board, democratically elected by their members at the annual general meeting. I used two contrary scientific theories, which try to answer the question: “What is a board there for?” One answer was that a board is there for the company and acts as an important instrument for the acquisition of resources, for the strategic development of the company and for the company’s contacts and representation to the outside (resource-mobilization-theory). The second answer was that a board is the most important instrument for the owner or stakeholder to control the company and/or to participate in it (principal-agent-theory/multi-stakeholder-theory). Both theories suggest a board composed of different stakeholders and the enterprises own representatives (such as members and CEO). Those stakeholders want either to increase their insight and influence in the enterprise, or the enterprises’ management understood the possible value added, which could be achieved by including active external stakeholders into the work of the board. Using a European study (PERSE-project) as a base I interviewed all 15 Swedish social enterprises which participated in the study. The analysis led to the finding that 9 of 15 companies (60 %) do not have external stakeholders with voting power in their boards. Only members of the co-operative could become a board member with voting rights. Board meetings are seen as an unpleasant formality. I call such a board composition “classical co-operative”. External stakeholders do not participate in the company and the company does not actively use of the board as an instrument. Only 6 of the 15 social enterprises (40 %) have a board composition which I call “internal-external” and which is consistent with the above theories. Such a structure combines internal board members (members of the co-operation, management) with external stakeholders - either as board members with voting rights or as adjunct board members. I was unable to answer the starting question (”what is a board there for”) in those 6 cases. It remains unclear if the board is used as an active instrument in gaining resources (board is there for the company) or if it is there for to represent external stakeholders and to safeguard there interests. There might be a possible connection between the founders of a social enterprise and the board composition. A significant number of companies founded by users chose a classical co-operative board.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning?   Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin. Nya makt- och styrningsformer har bildats, som bättre är anpassade till den ökade individualiseringen i samhället. Lagar och förordningar, som verktyg för att styra människor till önskade beteenden, har delvis ersatts med en styrning och strategier som tar ursprung i mer liberala tankar. Nya strategier som siktar in sig på att ge individer känslan av egenmakt över sitt eget liv, men med samma fortsatta mål av styrning.   I vår analys och vårt resultat, ser vi denna teori som användbar för att få en ökad förståelse för hur maktstrategier kan belysas. Genom intervjupersonernas berättelser har vi fått en förståelse för, ur ett styrningsperspektiv, hur strategier och tekniker som utgår från en inställning till medarbetarna och den verksamhet de bedriver, verkar inom Atrium som socialt företag.    Undersökningen har en kvalitativ deduktiv ansats med intervju som teknik för att insamla empiri. Intervjuerna har genomförts i form av öppna riktade intervjuer kring tre temaområden. De tre teman vi utgått ifrån är: Atriums funktion och syfte. Vad det är som gör att Atrium fyller sin funktion som ett socialt företag? Hur ser intervjupersonerna på sina och andras roller i Atrium?