I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Bakgrund: Arbetsintegrerande sociala företag integrerar människor som varit utanför arbetsmarknaden under en längre period genom arbetsträning och sysselsättning. Kravet innebär att medarbetarna ska vara delaktiga i arbetet, företagets drift samt beslutfattandet vilket bidrar till personlig utveckling och empowerment. Beslutsfattande i sociala företag är komplext i och med att de ska balansera ekonomiska och sociala mål. Delaktighetskravet går att tolka och hur delaktighet skapas skiljer sig mellan organisationer. Vidare skiljer sig graden av delaktighet bland medarbetarna i en organisation. Genom att undersöka de komplexa beslutsprocesserna i arbetsintegrerande sociala företag ämnar vi få en förståelse för vad medarbetarnas delaktighet innebär för organisationsstrukturen och beslutsprocesserna utifrån ett organisationsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för vad kriteriet om delaktighet i definitionen av arbetsintegrerande sociala företag kan innebära i praktiken. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats där syftet och frågeställningarna besvaras genom att studera ett fallföretag utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Undersökningsmetoderna som har använts är en deltagande observation och intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget skapar delaktighet genom att de följer de kooperativa principerna och har en demokratisk struktur. Delaktigheten grundar sig i att deltagarna och de anställda själva har valt att delta i verksamheten. Vidare har studien kommit fram till att möten och kommunikation är viktiga verktyg för att skapa delaktighet och empowerment. Studien har även belyst begränsningar i graden av delaktighet vilket kan kopplas till den valda organisationsstrukturen, den ekonomiska situationen, medarbetarnas arbetsförmåga samt kommunikationsbrist. Delaktighetskravet innebär att arbetsintegrerande sociala företag måste ha en decentraliserad struktur där medarbetarna är delaktiga i beslutsfattandet. Valet av organisationsstruktur och beslutsprocesser kan i sin tur både möjliggöra eller begränsa graden av medarbetarnas delaktighet i arbetsintegrerande sociala företag. / Background: Work integrating social enterprises integrate people that have been excluded from the labor market during a long period of time by offering training or employment. The definition of work integrating social enterprises includes a criteria of workers participation. The requirement of participation means that the workers must be involved in the company’s operations and decision making, which contributes to personal development and empowerment. The decision-making process is complex since it has to balance economic and social goals. The requirement of participation in the definition of work integrating social enterprises can be interpreted in various ways and the way participation is created in organizations also varies. Furthermore, the degree of participation among the workers differs in the organization. By studying the complex decision-making processes in work integrating social enterprises, we intend to create an understanding of what the workers participation entails for the organizational structure and decision-making processes from an organizational perspective. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of what the criteria of participation in the definition of work integrating social enterprises can mean in practice. Methodology: This study has a qualitative character with an abductive approach. The study has a constructionist perspective and a case study design has been chosen. A participatory observation and interviews with representatives from the chosen organization has been used as methods to reach the purpose. Conclusion: The organization creates participation by following the cooperative principles and by having a democratic structure. The participation is based on the participants and the employees choosing to participate in the activities themselves. Furthermore, the study has concluded that meetings and communication are important tools for creating participation and empowerment. The study has also highlighted limitations in the level of participation in the company which can be linked to the chosen organizational structure, the economic situation, the workers’ capacity of working and the lack of communication. The requirement of participation means that work integrating social enterprises must have a decentralized structure in which workers are involved in the decision making. The choice of organizational structure and decision-making processes can in turn, enable or limit the degree of participation in work integrating social enterprises.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

Arbetslinjens tongivande roll anses innebära direkta konsekvenser för det sociala arbetet. I stora drag innebär arbetslinjen att arbetsmarknads- och socialpolitiken utformas för att främja aktivitet framför passivitet. Denna uppsats fokuserar på arbetsintegrerande sociala företag, en typ av sociala företag som erbjuder arbetsträning eller andra sociala insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden. I samtalet om sociala företag är arbetsmarknadsintegrering centralt, trots att det saknas entydiga belägg för att sociala företag ökar integrationen på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte helt klart vilket syfte de arbetsintegrerande sociala företagen har. Detta väcker också frågan om möjliga utgångspunkter för verksamhetsutvärdering. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur syftet med arbetsintegrerande sociala företag kan förstås och vilka implikationer detta har för utvärdering av verksamheterna. Forskningsteoretisk utgångspunkt för studien är socialkonstruktionismen. Studiens teori utgörs av tre perspektiv på arbetslinjen: disciplinerings-, självhjälps- och rättighetsperspektivet. Disciplineringsperpektivet innebär att individens eget försörjningsansvar, aktivering och skyldigheter gentemot staten betonas. Självhjälpsperspektivet ger uttryck för en förväntan om ömsesidigt handlande mellan stat och individ, där fokus ligger på att hjälpa individen till självförsörjning. Inom rättighetsperspektivet betraktas arbetet som en social rättighet. Studien använder sig av riktad kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen består av en dokumentstudie med analys av offentliga dokument som följs av en intervjustudie med företrädare för arbetsintegrerande sociala företag. Studien kommer fram till att syftet kan förstås utifrån samtliga teoretiska perspektiv, men främst självhjälps- och disciplineringsperspektivet. Eftersom det i materialet finns uttryck för samtliga teoretiska perspektiv kring arbetslinjen så öppnar det för olika sorters utvärdering, där de undersökta arbetsintegrerande sociala företagen huvudsakligen väljer att utvärdera sin verksamhet utifrån vad de anser prioriterat.

Aim: The purpose of the study is to investigate how WISE (Work integration social enterprises) promotes employee health and sustainable development. Method: In order to investigate how WISE works to promote health and sustainable development, interviews were carried out with four business managers at four companies. Semi-structured interviews were conducted with operational managers at WISE in Central Sweden. Results: Analysed data showed that WISE promoted the health of employees through increased opportunities, increased quality of life and preconditions for all. The results also showed that there were ongoing sustainability efforts. The social, economic and ecological dimension clearly appeared in WISE's work. Conclusions: WISE is a relatively new research area and more research is needed on the challenges and opportunities that WISE face in terms of as well as their needs to strengthen health promotion and sustainability achievements. More research is needed on the public health impact of work integration social enterprises as well as on evaluating both health promotion and sustainability measures performed.   Keywords: Work integration social enterprises, sustainable development, health promotion, inclusion, social participation

This study centers on an exploration of the similarities and differences between social enterprises, commercial enterprises and public sector teams that operate within the same market. The study seeks to contribute to the establishment of social entrepreneurship theory by furthering knowledge of the boundaries of social entrepreneurship. The contextual influence on the development of social entrepreneurship theory is becoming increasingly well understood. As such, different theoretical streams are accounted for and systematically structured into a model containing four contextually anchored approaches, two American and two European, which compares their structures according to eight characteristics. It is on the basis of this model that three cases, one social enterprise, one commercial enterprise and one public sector team all operating towards work integration activities and placements for the long term unemployed are presented and analyzed from two perspectives: one focusing on how they compare to the characteristics and the other on how they compare to the approaches in their entirety. It shows how there are many similarities between the three cases that are lost when compared to each approach. Furthermore, the analysis discovered a limitation within existing social entrepreneurship models, as none of the models turned out to be fully applicable in a Swedish context. Therefore, this study proposes a tentative model for a Nordic approach, rooted in the specific socioeconomic and institutional context of the Nordic states.

Arbetskraftsbrist och en krympande välfärdsstat har ökat fokusen på individer som står långt från arbetsmarknaden såväl som på arbetsintegrerande sociala företag. I den här hermeneutiska studien som baseras på intervjuer med tjänstemän som arbetar gentemot dessa grupper undersöker vi hur tjänstemännen upplever sitt handlingsutrymme och sin roll gentemot klienterna.   För att kunna utföra sitt arbete behöver de handlingsutrymme vilket ligger i linje med Michael Lipskys teori om gatubyråkrater (Lipsky 2010). Sociala företag beskrivs som behövda för att lösa brister på arbetsmarknaden men också problematiska eftersom både de sociala entreprenörerna och klienterna har en bakgrund med bristfällig skolgång vilket leder till problem att navigera i samhället. Tjänstemännen kompenserar för det genom att ta på sig olika roller.   Paradoxen med de sociala företagen analyseras med hjälp av en teori om pre-paradigmatiska fält och isomorfism som för med sig ett tryck på organisationerna att anpassa sig för att uppnå legitimitet och få tillgång till resurser. Med mer kunskap om den roll som tjänstemän kan spela för att förebygga utestängningar från arbetsmarknaden skulle det kunna möjliggöra för resurser att distribueras effektivare inom välfärdssystemet. / Lack of workers and a shrinking welfare state have increased the focus on individuals who are excluded from the labor market as well as social enterprises. In this hermeneutic study, based on interviews with officials working towards these groups, we investigate how officials perceive their discretion and role towards clients. To be able to do their job they need discretion which is in line with Michael Lipsky's theory on street-level bureaucrats (Lipsky 2010).   Social enterprises are described as needed to solve shortcomings in the labor market, but also problematic, as the social entrepreneurs could be lacking skills, as both clients and social entrepreneurs have a background of failed schooling due to disabilities and socio-economic causes. Bourdieu’s concept of doxa is applied to understand how failed schooling lead to shortcomings in navigating society and how officials compensate for this by taking on different roles.   The paradox of the social enterprises is analyzed with a theory on pre-paradigmatic fields and isomorphism which brings a pressure for organizations to conform to gain legitimacy and access to resources. More knowledge on the role the officials can play to prevent exclusion from the labor market could enable resources to be more effectively distributed within the welfare system.

Inledning: Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) fyller många betydelsefulla samhällsfunktioner och deras insatser bidrar till samhällsekonomisk nytta, som dessvärre inte inräknas i det traditionella bokslutet. Det interna bokslutet hos företaget kan visa förlust medan samhället gör en ekonomisk vinst till följd av dess existens. Genom socioekonomiska bokslut kan den samhällsekonomiska nyttan värderas i monetära termer. Syfte: Syftet med vår studie är att genom ett socioekonomiskt bokslut skapa förståelse om hur arbetsintegrerande sociala företag bidrar med samhällsekonomisk nytta samt identifiera vilka externa aktörer som påverkas av dessa, för att slutligen undersöka vilka av de identifierade aktörerna som påverkas minst/mest ekonomiskt av arbetsintegrerande sociala företag. Metod: Denna kvalitativa fallstudie har utförts med en abduktiv forskningsansats. För att upprätta det socioekonomiska bokslutet samt uppfylla studiens syfte har vi genomfört 18 semistrukturerade intervjuer med personer från ett arbetsintegrerande socialt företag. Slutsats: Studiens resultat visar att arbetsintegrerande sociala företag bidrar med samhällsekonomisk nytta genom minskad kontakt med myndigheter, minskad vårdkonsumtion samt upphörande/minskade bidrag, då människor i utanförskap integreras i arbete. De externa aktörer som identifierades var landsting, kommun, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Den aktör som gynnades mest ur ett ekonomiskt perspektiv var landstinget respektive Arbetsförmedlingen som gynnades minst. / Introduction: Work integration social enterprises (WISE) fulfill many important social functions and their efforts contribute to socio-economic benefits, which unfortunately are not included in the traditional final accounts. The internal final accounts of the company can show loss while society makes a financial profit as a result of its existence. The socio-economic benefits can be valued in monetary terms through socio-economic accounts. Purpose: The purpose of our study is to investigate, through a socio-economic account, how WISE contribute with socio-economic benefits and also identify which external actors are affected by them, in order to finally examine which of the identified actors are least/most economically affected by work integration social enterprises.  Method: This qualitative case study has been conducted with an abductive research approach. In order to establish the socio-economic account and to fulfill the purpose of the study, have 18 semi-structured interviews with people from a WISE been conducted. Result: The study’s results show that work integration social enterprises contribute to socio-economic benefits through reduced contact with authorities, reduced healthcare consumption and cessation/reduction of contributions, as peole in exclusion are integrated into work. The identified external actors were county councils, municipalities, the employment service and the Swedish social insurance agency. The actor who benefited the most from an economic perspective was the county council. The employment service benefited the least.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning “Macken” and “Vägen uts” approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee’s own experience of exclusion. To achieve ecological sustainability the companies worked with recycling furniture and fabric as a way of creating new jobs. They also had ecological cafés and ecological cultivations. Furthermore the economical sustainability was displayed throw the reinvestment of the profit to hire more people to the companies.